Under de senaste åren har finländarna spenderat mindre pengar i Estland samtidigt som allt färre finländare köper med sig alkohol från Estland. Från början av år 2018 ser importen av alkohol ut att fortsätta minska. Tack vare pressen från den internationella webbhandeln och den allt mindre prisskillnaden vad gäller konsumentvaror kan Estlands turism utvecklas till att bli mer serviceinriktad. Under de allra senaste åren har tjänsternas andel av resebudgeten börjat öka.

År 2014 hämtade 81 procent av resenärerna alkohol från Estland, förra året endast 69 procent. Det minskade spritrallyt syns även i euro i totalkonsumtionen av varor och tjänster. När resebudgeten bland dem som reser för att göra alkoholinköp är betydligt högre än genomsnittet har den minskade importen även lett till att finländarna konsumerar mindre i Estland. Förra året använde finländarna uppskattningsvis cirka 625 miljoner euro för inköp av varor och tjänster i Estland, år 2014 var totalkonsumtionen 716 miljoner euro.

Totalreformen av alkohollagen bedömdes på förhand inverka även på spritrallyt till Estland. Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser om effekterna, men enligt de gränsintervjuer som Finsk Handel har beställt har resorna för att köpa alkohol fortsatt att minska under slutet av år 2018.

Varukorgen blir lättare

Alkoholen har varit en typ av inkastarprodukt inom turismen i Estland. När dess dragningskraft har börjat minska syns detta även i andra inköp.

”Inköpen av livsmedel, sötsaker och tobaksprodukter har direkt kraschat jämfört med några år tillbaka, eftersom de här varorna ofta har funnits i samma varukorg som alkoholen. Naturligtvis har även priskonkurrensen vad gäller livsmedel i Finland spelat en roll, särskilt för inköp av livsmedel”, beskriver Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja finländarnas ändrade varukorg.

Trots allt är shopping fortfarande en av de största orsakerna till finländarnas resor till Estland. Estlands relativa prisförmån vad gäller konsumentvaror har dock börjat minska och till exempel priserna på kläder och skor börjar vara mycket nära prisnivån i Finland. Samtidigt utmanar den internationella webbhandeln Estland som en billig köpplats för finländarna, vilket syns särskilt inom modeköp.

”Mode är det finländarna köper i utländska webbutiker. När priserna på kläder och skor i Estland redan överstiger den genomsnittliga nivån i Europa är det ingen överraskning att man köper allt mindre från Estland”, konstaterar Kurjenoja.

Turismen i Estland allt mer serviceinriktad?

År 2014 använde finländarna under en tredjedel av den genomsnittliga resebudgeten på tjänster i Estland och på båten. I fjol var tjänsternas andel redan 38 procent.

”Utvecklingen har varit väntad, eftersom Estlands relativa prisförmån jämfört med Finland är klart större inom konsumenttjänster än inom konsumentvaror. Konsumenttjänsterna i Estland är även, jämfört med den europeiska prisnivån, märkbart förmånligare än varorna”, berättar Kurjenoja.

Kurjenoja anser det möjligt att innehållet i finländarnas resor till Estland i framtiden blir allt mer serviceinriktat än tidigare.

”Det relativa priset och tillgången till alkohol i hemlandet är inte den främsta dragningskraften till exempel vad gäller barnfamiljernas eller pensionärernas semesterresor. Resans pris och det korta avståndet samt serviceutbudet och tjänsternas priser i Estland kan dock locka finländarna till spa- och kulturbesök även i framtiden”, tror Kurjenoja.

Resultaten av gränsintervjuerna stödjer den här tanken, eftersom allt fler resenärer till Estland under de senaste tre åren allt oftare har köpt café- och restaurangtjänster eller använt sig av spa-, rekreations- eller andra fritidstjänster.

Den finska skattepolitiken säkerställer tjänsternas prisförmån i Estland

I Finland har man varit van att se Estlandsturismen som ett alkoholdimmigt spritrally, viket den förstås också har varit. Därför har till exempel alkoholbeskattningen eller förnyandet av alkohollagstiftningen även granskats ur alkoholimportens perspektiv. Beslutsfattarna borde dock blicka längre in i framtiden – förbi alkoholen – och fundera över om Estland erbjuder den enda chansen för vanliga finländare att få uppleva god service.

”Den strama beskattningen av arbete minskar den finländska konsumentens köpkraft och ökar samtidigt skattekilen inom servicesektorn och höjer tjänsternas priser. När även mervärdesbeskattningen i Finland är stramare än i Estland är det ingen överraskning att finländarna lockas av tjänsterna i Estland. Tur att Estland finns så nära”, myser Kurjenoja.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, tfn 040 820 5378

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi, www.kaupanvuosi.fi.