Även om finländska konsumenter vanligtvis gör sina uppköp i finskspråkiga nätbutiker, begränsas han eller hon inte av landets gränser. Över 40 procent av finländarnas euron flyter in i utländska webbutiker. Genom skattepolitik är det möjligt att inverka även på den finska handelns konkurrensförutsättningar.

En färsk utredning som Finsk Handel låtit utföra visar att finländarna i fjol köpte detaljhandelsprodukter digitalt för 4,6 miljarder euro i Finland och utomlands. Det är nästan en femtedel jämfört med hela specialvaru- och varuhushandelns mervärdesskattepliktiga omsättning. Ifjol användes 1,9 miljarder euro på uppköp i den utländska detaljhandeln. Det konsumerades sammanlagt 3,9 miljarder på olika resetjänster, inträdesbiljetter och digitala beställningar av måltider.

Dagligvaruhandelns näthandel å sin sida är fortsättningsvis relativt småskalig. Enbart dagligvaru- och alkoholbeställningarna i Finland uppgick i fjol till cirka 0,4 procent av hela dagligvaruhandelns mervärdesskatteskyldiga omsättning.

Mest pengar konsumerade finländarna på hemelektronik och kläder. Med undantag av mobiltelefoner och utrustning till dem köptes största delen av hemelektroniken i Finland.

”Elektronik är en typisk produkt där gatbutikerna stöder näthandeln och tvärtom. Det är enkelt att beställa hemma i soffan och hämta och betala i affären. Samtidigt sparar du tid och transportkostnader, säger chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Finsk Handel.

Förutom hemelektronik köps även trädgårdsprodukter i huvudsak i de inhemska nätaffärerna. Från utlandet köper man framför allt damkläder och accessoarer, mer än hälften beställs i utländska webbutiker. Herrkläder och kläder för barn köps däremot fortfarande till största delen i Finland.

Mest returneras kläder och skor

Allt eftersom näthandeln har blivit vanligare har även oron väckts inför de allt högre logistikkostnader och den miljöbelastning som paketen som seglar runt i världen förorsakar. Kläder och skor utgör globalt sett den produktgrupp för vilken returneringar blir dyra för företagen, eftersom uppskattningsvis upp till 20–40 procent av de digitala inköpen skickas tillbaka. I vissa internationella webbaffärer kan returneringsprocenten för beställda produkter rentav ligga på 50–60 procent.

Undersökningen, som Finsk Handel genomförde, visar emellertid att de finländska konsumenterna inte returnerar sina nätbeställningar lika ofta som konsumenter i andra länder. Även de högsta returneringsprocenterna rör sig endast mellan 10–25 procent av de beställda produkterna. Mest returnerar finländarna barnskor och damkläder. Av dem som har beställt barnskor returnerar närmare 40 procent sina inköp. Av dem som har beställt damkläder uppger drygt en femtedel att de har returnerat sina inköp.

”Trots att finländarna internationellt sett returnerar produkter måttfullt innebär även de här procentandelarna betydande kostnader för företagen. Förutom att hanteringen, logistiken och returneringen av pengar är dyra funktioner, går de returnerade produkterna ofta inte att sälja. Därför är det inte konstigt att de internationella aktörerna tävlar om att hitta lösningar som gör att de kan minska på returförsändelserna utan att kundbetjäningen upplevs ha försämrats”, säger Kurjenoja.

Mobilanvändningen ökar

Mobilen är ett viktigt verktyg för finländarna i olika skeden i inköpskedjan, särskilt när det gäller att söka information och jämföra priser. Som inköpsverktyg används mobilen emellertid fortfarande lite i jämförelse med många andra länder. Fortfarande genomförde finländarna tre av fyra inköp på webben med datorn.

Särskilt datateknik, stora hushållsmaskiner, paketresor, reservdelar och utrustning till bilar och andra fordon köptes med dator. Däremot gjordes fortfarande bara hälften av måltidsbeställningarna med hjälp av en dator, och nästan hälften av alkoholbeställningarna sköttes redan med en mobil.

”Mobilen är ett inköpsmedel särskilt för personer yngre än 25 år. Därför är det lätt att förutse att det kommer att bli allmännare, eftersom konsumtionstrender av den här arten vanligtvis sprids från de yngre åldersklasserna till de äldre”, förutspår Kurjenoja.

Geografin syns i de digitala inköpen

Digitala inköp är vanliga i alla åldersklasser och överallt i Finland. Men det finns ändå geografiska skillnader. Beställning av måltider i restauranger och caféer till exempel är tydligt ett fenomen i huvudstadsregionen, medan buss- och tågbiljetter köps via nätet särskilt utanför Nyland.

Vissa produkter, som kosmetik och hobbyutrustning, köps i genomsnitt flitigare utanför huvudstadsregionen. Orsaken är troligen att gataffären på den egna orten till följd av den lilla kundkretsen har ett snävare utbud.

Samma fenomen kan ses även mera vidsträckt. I Finland är de digitala inköpen omfattande i förhållande till detaljvaruhandelns storlek. Via nätet erbjuds konsumenten bredare utbud till priser som möjliggörs av utländska kostnadsnivåer och stora skalaförmåner.

”Priset är det mest betydande urvalskriteriet i näthandeln. Därför är det ytterst viktigt att även landets regering kommer ihåg att se till de inhemska affärernas konkurrenskraft. Bland annat lättnader i beskattningen av arbetet minskar trycket på kostnadsökningar”, betonar Kurjenoja.

Undersökningen baserar sig på dagböcker som fördes av 2 079 konsumenter i Kantar TNS: s respondentpanel och i vilka de under ett år förde in sina inköp på nätet i två veckor. För undersökningen samlade Kantar TNS också in information om hela befolkningen med hjälp av telefon- och internetenkäter.

Närmare information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partihandeln inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi