Handelns omvandling börjar nu framträda på allvar. Internationell och inhemsk konkurrens, effektivisering av verksamheter, automatisering och digitalisering förändrar strukturerna. Under denna brytningstid skapar omsättningstillväxten inte längre automatiskt några jobb. Därför räcker den ökning av omsättningens volym med ett par procent som Finsk Handel förutspått inte till för att bibehålla den nuvarande sysselsättningsnivån inom parti- och detaljhandeln.

Handeln skakas av flera förändringskrafter. Inom både detalj- och partihandeln tvingar konkurrensen företagen att effektivisera verksamheten och hålla kostnaderna i schack, vilket i slutändan gynnar kunderna – vare sig det handlar om företag eller konsumenter.

Inom special- och dagligvaruhandeln har stora inhemska och internationella kedjor och enheter skalfördelar bland annat inom inköp och logistik, vilket också ger dem möjlighet att konkurrera med den internationella webbhandeln. En liten inhemsk detaljhandlare kan ha svårt att hänga med i konkurrensen utan ett eget specialområde eller specialkunnande.

Detaljhandeln, industrin och byggbranschen strävar efter kostnadseffektivitet genom att minska antalet anskaffningsled och mellanhänder. Varor och tjänster köps i en allt större utsträckning in direkt hos fabrikerna och leverantörerna utan att använda inhemska grossister och importörer. Helautomatiserade lager placeras på platser som är förnuftiga med tanke på kostnadsnivå, kundkrets och logistik, till exempel i södra Sverige, Polen eller Nederländerna, vilket innebär en utmaning för partihandeln i Finland.

”För handeln innebär digitaliseringen och internationaliseringen av konsumenter, företag och inköpskanaler en förändring somär svår att förutse. Till exempel byggandet har ökat enormt alltsedan 2015 samtidigt som utvecklingen av järnhandeln varit närmast obefintlig”, beskrivs motsägelsen av Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Någon tillväxtrusch är inte att vänta

Trots att ekonomin nu växer snabbare än på länge, finns inga sådana tillväxtsiffror som i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet i sikte. Finsk Handel förutspår att omsättningens volym* inom detaljhandeln ökar med närmare två procent i år och att tillväxten avtar till en procent nästa år.

”Just nu bidrar skuldsättning och skattelättnader till privathushållens konsumtion. Nästa år ökar köpkraften enbart genom sysselsättningen, och konsumenterna kommer att börja känna osäkerhet angående ränteökningar. Sannolikt upplever detaljhandeln just nu sin tillväxttopp”, anser Kurjenoja.

”Man ska också komma ihåg att bara en del av den privata konsumtionen tillfaller detaljhandeln i Finland. Privathushållens största kostnadspost är boende.”

Omsättningens volym inom partihandeln förutspås öka i år och nästa år med ett par procent. Enligt Kurjenoja kan prognosen till och med vara överoptimistisk:

”Under januari–maj har omsättningens volym endast ökat med under en halv procent. Vi förväntar oss dock att den starka tillväxten inom industrin och byggverksamheten äntligen börjar märkas även i den inhemska partihandeln mot slutet av året.”

Branschens omvälvning märks även på sysselsättningen

Utöver den internationella och inhemska konkurrensen och digitaliseringen är urbanisering en av de mest betydande utvecklingarna som förändrar arbetsmarknaden: i tillväxtcentrum finns kunder och arbetsplatser, från glesbygden försvinner de.

Å ena sidan minskar digitaliseringen behovet av arbetskraft, men å andra sidan leder den till att ny typ av kompetens eftersöks. Under den senaste tiden har rekryteringen av experter blivit svårare inom både parti- och detaljhandeln. Till exempel kunde man tillsätta 14 procent av de expertjobb inom detaljhandeln som var lediga i januari–maj 2015, medan man i år bara kunde tillsätta 7 procent av dem.

”Det krävs en effektiv verksamhet för att mäta sig med konkurrensen, och alla företag klarar sig inte. En del av jobben kommer att försvinna”, beskriver Kurjenoja utvecklingen.

Enligt en prognos av Finsk Handel kommer omsättningens volym inom detaljhandeln att öka med en och en halv procent i år och med en procent nästa år. Även inom partihandeln kommer sysselsättningen att minska med en procent.

Traditionella näringsunderstöd hjälper inte

Det återstår mycket att göra för politikerna för att det ska finnas förutsättningar för en livskraftig, tillväxtdrivande tjänstesektor. Allt börjar med utbildning.

”Hur mycket matematik och ingenjörsbranscher vi än studerar, hur kan vi skapa en tjänsteekonomi om vi inte förstår kunden och värdesätter konsumenten?”, frågar Kurjenoja.

Finsk Handel anser därför att man vid högskolorna borde grunda fler internationella utbildningsprogram och -helheter med fokus på konsumentförståelse, marknadsföring, produkt- och tjänstedesign osv. än idag.

Dessutom borde man genom offentliga finansierings- och bidragsprojekt utveckla ekosystem för tjänsteföretag där olika tjänsteleverantörer och kundföretag kan mötas. Samtidigt skulle ett samarbete med företag inom handeln utveckla tjänsteleverantörernas kunnande och förståelse och även förbereda dem för internationell konkurrens.

Ensamföretagandets betydelse för branschernas livskraft blir ofta ringaktad. I framtiden kommer ensamföretagandet emellertid att vara ett betydande sysselsättningssätt, vid sidan av traditionellt lönearbete. För att uppmuntra till ensamföretagande måste den nedre gränsen för momsbelagd omsättning höjas betydligt och lättnadsförfarandet avskaffas. På det sättet minskar man administrativa kostnader, fel och onödigt arbete.

Enligt Kurjenoja skapar man inte en effektiv och internationellt konkurrenskraftig tjänstesektor med hjälp av traditionella näringsunderstöd. ”Vad vi behöver är mångsidig utbildning, samarbete mellan olika typer av företag, projekt som bidrar till internationalisering samt en uppmuntrande beskattning.”

Mer information:
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

* Omsättningens volym avser omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.

Bilaga: 

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi, www.kaupanvuosi.fi.