Utvecklingen av olika nya betalningssätt är en av de största globala utvecklingstrenderna som berör handeln. I synnerhet de unga konsumenterna är intresserade av kontaktlös och mobil betalning samt användning av betaltjänster. Speciellt de små butikerna har varken kunskap eller resurser för att kunna svara på förväntningarna. De finländska företagen inom handeln borde stödjas för att de inte ska hamna i skuggan av sina utländska konkurrenter i utvecklingen.

Finsk Handel har utrett konsumenternas och företagens åsikter om olika betalningssätt. Av utredningen framgår att i synnerhet de unga konsumenterna är öppna för nya betalningssätt. Enligt svaren betraktar konsumenterna betaltjänsterna i webbutiker och kontaktlös och mobil betalning i fysiska butiker som snabba betalningssätt. Speciellt personer under 35 år vill öka användningen av dessa. I fysiska butiker betalar man emellertid fortfarande oftast sina inköp med bankkort eller kontant. De flesta konsumenter tycker att man också i fortsättningen ska kunna använda kontanter, trots att kontaktlös betalning ses som enklare och snabbare. Överraskande betraktas användningen av kontanter ändå som säker.

Företagens svar däremot visar att över 90 procent av de fysiska butikerna är nöjda med sina nuvarande betalningssätt. De flesta av dem planerar inte att ta i bruk fler mobila betalningssätt under de närmaste åren. Speciellt de små företagen inom fackhandeln som sysselsätter färre än 10 personer är inte intresserade av nya betalningssätt. Av mikroföretagen ska endast 19 procent ta i bruk mobil betalning.

Detta är förståeligt eftersom säkerheten och kostnaderna styr kraftigt butikernas val. Därför är det svårt speciellt för små företag att snabbt och bara på försök ta i bruk nya betalningssätt.

Två tredjedelar av de större företag inom handeln som sysselsätter minst 10 personer planerar att ta i bruk nya mobila betalningssätt i sina fysiska butiker.

”Betalningssätt som ur konsumentens synvinkel är lätta att använda utvecklas kontinuerligt. Om de små butikerna inte kan hänga med i den pågående utvecklingen, riskerar de att halka efter såväl de stora kedjorna som den utländska webbhandeln”, anser Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Detta är också en utmaning för de inhemska tjänsteleverantörerna. De har inte kunnat erbjuda handeln omfattande lösningar som skulle kombinera olika system och automatisera funktioner.

”Många butiker vet inte ens att det är möjligt att kombinera olika system och funktioner eftersom deras systemleverantör inte erbjuder dessa lösningar”, berättar Kurjenoja.

En misslyckad betalningstransaktion kan driva bort kunden

I sin utredning frågade Finsk Handel konsumenterna också om deras erfarenheter av internetbetalning. Enligt svaren hade över 40 procent av alla som handlat på webben avbrutit ett köp vid betalning under det senaste året. Den viktigaste orsaken till avbrytandet var att webbutiken inte erbjöd det betalningssätt som kunden ville använda. Speciellt kvinnor under 50 år var benägna att avbryta betalningen av denna anledning.

”Det är ytterst viktigt att webbutikerna är medvetna om att kunden oftast avbryter köpet därför att butiken inte erbjuder det betalningssätt som kunden vill använda. De flesta som avbryter betalningen låter nämligen bli att köpa produkten eller köper den av en konkurrent”, konstaterar Kurjenoja.

En teknisk fel är fortfarande överraskande ofta, i 30 procent av fallen, anledningen till avbrytandet. Detta gäller speciellt personer över 50 år och personer som oftast betalar med debit- och credit-funktioner.

Finsk betalningsteknik riskerar att bli akterseglad av utvecklingen

Finsk Handels verkställande direktör Juhani Pekkala tycker att det är oroväckande att såväl de inhemska finansteknikföretagen, dvs. FinTech-företagen, som vissa av butikerna riskerar att hamna på efterkälken i utvecklingen av betalningssätt. Han anser att Finsk Handels utredning tydligt visar att de nuvarande tjänsteleverantörerna inte kan stödja den inhemska handelns verksamhet tillräckligt.

”Om tjänsteleverantörerna inte kan lösa den inhemska handelns systemproblem med sina tjänster, kan butikerna inte heller klara sig i den internationella konkurrensen”, konstaterar Pekkala.

”Man borde skapa ett nätverk av olika aktörer kring handeln, som skulle hjälpa både handeln och de olika tjänsteleverantörerna att utvecklas och konkurrera på den internationella marknaden. Detta borde vara ett av regeringens spetsprojekt”, föreslår Pekkala.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi