Omsättningen inom handeln ökar fortfarande. Automatisering och digitalisering möjliggör effektivare funktioner och nya servicekoncept, med vilka man klarar sig i konkurrensen. En ökning av omsättningen skapar dock inte längre automatiskt nya arbetsplatser.

Handeln förändrades permanent under finanskrisen år 2008 och under den därpå följande internationella och inhemska lågkonjunkturen. Den rekordartade tillväxten inom partihandeln under början av år 2008 kraschade över en natt i slutet av året och företagen stod inför en ny situation. En hård kostnadskonkurrens på den internationella och den nationella marknaden började när kunderna trimmade sina anskaffningskedjor och inledde sina egna kostnadskurer för att kunna konkurrera i ett läge med långsam ekonomisk tillväxt och försiktiga internationella investeringar.

Sysselsättningen inom partihandeln började då minska trendmässigt och den här utvecklingen fortsätter ännu. Samtidigt har det dock även skapats nya arbetsuppgifter. Till följd av automatiseringen och digitaliseringen behöver partihandeln ett nytt slags kunnande och behovet av många traditionella uppgifter, såsom lagerarbete, minskar.

”Vi behöver ändå fortfarande traditionella partihandlare, tekniska försäljare eller inköpare, men även i deras arbete betonas sakkunnighet och nya färdigheter mer än tidigare. Detta medför utmaningar inom rekrytering”, beskriver Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, hur arbetet har förändrats.

Arbetsmarknaden inom detaljhandeln fungerar inte friktionsfritt

Även verksamhetsmiljön inom detaljhandeln har förändrats kraftigt under de tio senaste åren. Samtidigt har fackhandeln upplevt en omvälvning till följd av att både det digitala köpandet och webbutikerna har blivit allt vanligare samt på grund av konkurrensen från de stora internationella kedjorna inom fysisk handel.

Den ekonomiska osäkerheten ledde till att den europeiska konsumenten blev mycket prismedveten, vilket uppmuntrade bland annat dagligvaruhandeln till pris- och kostnadskonkurrens. Samma utveckling började synas även i Finland, där en långsam utveckling av köpkraften och en ökad arbetslöshet orsakade en kärvare konkurrens inom dagligvaruhandeln.

Även inom detaljhandeln kommer sysselsättningen att minska på lång sikt, en trend som redan nu tydligt kan ses. Samtidigt förändras kraven för arbetsuppgifterna, liksom hela strukturen, på motsvarande sätt som inom partihandeln.

”För närvarande är utvecklingen på arbetsmarknaden inom detaljhandeln motsägelsefull: sysselsättningen minskar, men man söker arbetskraft i till och med större omfattning än tidigare. Utöver flitfällorna fungerar arbetsmarknaden inom detaljhandeln helt klart inte friktionsfritt, varken regionalt eller vad gäller kunnande”, konstaterar Kurjenoja.

Urbanisering är nu en av de mest betydande utvecklingarna som förändrar arbetsmarknaden: i tillväxtcentrum finns kunder och arbetsplatser, från glesbygden försvinner de.

Omsättningens volym uppvisar en långsam tillväxt, sysselsättningen minskar

Samma faktorer som gör den ekonomiska tillväxten långsammare dämpar även tillväxten inom handeln under de kommande åren. Tillgången på kunnig arbetskraft begränsar den inhemska handelns utveckling och den åldrande befolkningen och den skuldsatta offentliga sektorn håller beskattningen stram och försvagar företagens verksamhetsmiljö.

Finsk Handel förutspår att omsättningens volym* inom detaljhandeln ökar med två procent i år och att tillväxten avtar till en och en halv procent nästa år. Enligt prognosen minskar sysselsättningen inom detaljhandeln fortfarande med en procent 2018−2019. Omsättningens volym inom partihandeln förutspås öka i år och nästa år med ett par procent. Sysselsättningen inom partihandeln minskar med en procent i år och med två procent nästa år.

De traditionella företagsstöden bromsar upp förändringen mot ett modernt servicesamhälle

Det återstår mycket att göra för politikerna för att det ska finnas förutsättningar för en livskraftig, tillväxtdrivande tjänstesektor. Allt börjar med utbildning.

Finsk Handel anser därför att man vid högskolorna borde grunda fler internationella utbildningsprogram och -helheter med fokus på konsumentförståelse, marknadsföring, produkt- och tjänstedesign osv. än idag.

Dessutom borde man genom offentliga finansierings- och bidragsprojekt utveckla ekosystem för tjänsteföretag där olika tjänsteleverantörer och kundföretag kan mötas. Samtidigt skulle ett samarbete med företag inom handeln utveckla tjänsteleverantörernas kunnande och förståelse och även förbereda dem för internationell konkurrens.

Enligt Kurjenoja skapar man inte en effektiv och internationellt konkurrenskraftig tjänstesektor med hjälp av traditionella företags- och näringsunderstöd. I stället håller man kvar gamla strukturer och funktioner, även inom den offentliga sektorn. En lätt företagsbeskattning skulle behandla alla funktioner och företag på ett jämlikt sätt, vilket även skulle utgöra en fördel inom den internationella konkurrensen.

* Omsättningens volym avser omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi