Enligt servicebranschernas nya anseendeindex varierar uppskattningen av olika branscher efter kön och ålder. Hos ungdomar är skillnaderna som störst. Uppfattningarna om branscherna motsvarar inte heller nödvändigtvis alltid verkligheten. Det är klokt att jobba med anseendet, eftersom det är en central faktor när det gäller att attrahera de bästa experterna i en internationell konkurrens.

Finland är ett traditionellt industriland, och för att förändringstakten till ett modernt servicesamhälle ska stärkas, borde tjänster uppskattas mer än i nuläget och deras ekonomiska och samhälleliga betydelse erkännas. Servicebranschernas nya anseendeindex* har tagits fram för att stödja servicebranschernas arbete för anseende. Den visar även företagen vilka branschens styrkor och svagheter är, och företagen kan ta fasta på dessa i sitt eget arbete.

”Branschens anseende är ett viktigt lockbete när det gäller att attrahera kunnig arbetskraft. Utan den kan finländska tjänster inte utvecklas eller klara sig i den internationella konkurrensen”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Servicebranschernas anseendeindex är ett samarbete med Lasse Mitronen, professor (Professor of Practice) vid Aalto-universitetet.** Anseendeindexet, som nu genomfördes för första gången, utreder konsumenternas syner på olika branscher med 11 frågor, från betalning av skatter till kundservice. I indexet ingår sex konsumenttjänster och tre industribranscher i jämförelsesyfte. 

Ett separat index skapades även för konsumenternas eget ansvar, eftersom det är viktigt för företagens arbete med anseende att de förstår konsumenternas synpunkter och beteende.

Särskilt män och äldre åldersklasser uppskattar industrin

Det finns tydliga skillnader mellan könen i uppskattningen av industrin och konsumenttjänster. Trots att även kvinnor i genomsnitt bedömde industrin positivare än tjänsterna, är deras syn på konsumenttjänster emellertid betydligt positivare än männens. I framtiden kan uppskattningen av konsumenttjänster dock utmana industrins ställning.

”Unga kvinnor uppskattar konsumenttjänster betydligt mer än ekonomins traditionella grundpelare, pappers- och verkstadsindustrin. Bland unga män är klyftan mellan tjänster och industri inte lika stor som bland äldre”, säger Kurjenoja.

Detaljhandeln är den enda konsumenttjänsten som nådde upp till industrins anseende och som både kvinnor och män uppskattar oavsett ålder. Handelns betydelse i synnerhet när det gäller sysselsättning, investeringar och skattebetalning ansågs vara störst i jämförelsen.

Uppfattningarna om branscherna motsvarar emellertid inte nödvändigtvis alltid verkligheten. Till exempel anses livsmedelsindustrins eller pappersindustrins roll i samhällsekonomin vara klart större än vad den i verkligheten är.

Ungdomar uppskattar detaljhandeln

De äldre åldersklasserna ansåg detaljhandelns anseende som arbetsgivare vara näst sämst, före restaurangbranschen. Situationen blev dock nästan omvänd bland unga personer, under 25 år. Unga kvinnor uppskattade detaljhandelns och den privata hälsovårdens anseende som arbetsgivare högst. Bland unga män var detaljhandelns anseende som arbetsgivare bäst bland konsumenttjänsterna, strax efter industrin.

”Handeln sysselsätter flest ungdomar inom företagssektorn, och anställer årligen tusentals skolelever och studerande till olika arbetsuppgifter. Ungdomarna har alltså både egna och kompiskretsens erfarenheter av handeln som arbetsgivare. Detta goda anseende får handeln inte förlora med åldern”, säger Kurjenoja.

Tydliga skillnader mellan könen gällande ansvar

Konsumenterna väntar sig ofta att företag ska handla ansvarsfullt. Detta är något som de kan göra med gott samvete, eftersom konsumenternas egna handlingar verkar vara mycket föredömliga. Kvinnor är klart mer ansvarsfulla i vardagen än män – åtminstone enligt vad de uppger själva – och i allmänhet ökar ansvaret med åldern.

Finländarna är noga med att betala räkningar i tid. Man är också flitig när det gäller återvinning: 82 procent av konsumenterna återvinner glas, papper och kläder alltid eller ofta. Hela 87 procent uppger sig planera matinköp på förhand för att minska svinnet.

”Utredningar visar att största delen av matsvinnet uppkommer i privathushåll. Antingen anser konsumenterna att de handlar lite mer ansvarsfullt än i verkligheten, eller så träffar förhandsplaneringen inte alltid mitt i prick”, småler Kurjenoja.

Konsumenterna är inte lika flitiga med att kontrollera produkternas ursprung, tillverkningssätt eller tillverkningsmaterial. Färre än 40 procent av personer under 35 år säger att de alltid eller oftast kontrollerar inköpens ursprung eller tillverkningssätt, medan redan drygt hälften av över 60-åriga män och över 60 procent av kvinnorna i samma åldersgrupp uppger sig göra detta.

Ytterligare information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Bilaga: 

* Anseendeindexet inkluderar följande konsumenttjänster: privat hälsovård, bank och finans, detaljhandel, restauranger och caféer, flygtrafik och järnvägstrafik. Från industrin ingår pappersindustrin, maskinverkstadsindustrin och livsmedelsindustrin. Indexet består av 11 frågor från fem olika ämnesområden. Kantar TNS svarade för materialinsamlingen och bildade ett urval på 3 000 18–79-åriga konsumenter för indexet i en webbpanel.

** I forskningssamarbetet bidrar prof. Mitronen med akademisk kunskap om planeringen av studieutformningen och får tillgång till det insamlade materialet för undervisnings- och forskningsbruk. Finsk Handel har ett motsvarande samarbete med professor Hannu Saarijärvi vid högskolan för ledarskap vid Tammerfors universitet.