Webben blir fortfarande starkare som säljkanal. Den snabbaste tillväxttakten förekommer inom webbhandeln med dagligvaror. Förra året ökade handeln med nästan 90 procent. Att använda mobilen som köpverktyg har ökat mycket på ett år: redan en femtedel av köparna gör sina inköp med smarttelefon.

Även den utländska webbhandeln växer fortfarande. Vad gäller användarvänlighet förlorar de finska webbutikerna inte nödvändigtvis mot de utländska, eftersom tre av de fem butiker användarna anser vara bäst är finska.

Enligt en utredning gjord av Finsk Handel köpte finländarna åtta procent mer varor inom detaljhandeln digitalt än året innan. Värdet på konsumenternas inköp i inhemska och utländska webbutiker utgjorde redan 11 procent jämfört med hela den finska detaljhandeln och 20 procent jämfört med varuhus- och fackhandeln. Totalt gjorde finländarna digitala varuköp till ett värde av nästan 4,9 miljarder euro.

Enligt Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja bygger tillväxten inom webbhandeln inte längre på ett ökat antal köpare, eftersom de digitala kanalerna redan utgör en del av normal konsumtion. Nya webbköpare finns nu främst bland de äldre åldersgrupperna.

”Konsumenterna köper dock oftare än tidigare och köper mer på samma gång. Självklart har även antalet köpare inom vissa produktkategorier ökat snabbt, såsom inom dagligvaror”, beskriver Kurjenoja utvecklingen.

Webbhandeln med dagligvaror ökade ifjol med upp till 88 procent, men det är dock ännu under en halv procent jämfört med den totala mervärdesskattepliktiga dagligvaruhandeln.

Den mobila handeln tar över

Nästan en tredjedel av inköpen på webben görs mobilt – med smarttelefon eller surfplatta – och endast med smarttelefon en femtedel. Av klädinköpen på webben görs redan 28 procent med mobiltelefon. När de flesta finländare surfar på nätet via mobilen är det naturligt att även inköpen via mobilen ökar.

Trots den raska tillväxten är Finland ändå inte ett av toppländerna inom den mobila handeln. I Japan och Storbritannien görs redan mer än hälften av inköpen på webben via mobilen.

”Butikernas egna applikationer gör att konsumenternas inköp via mobilen ökar. Utöver bra mobiloptimerade webbplatser och webbutiker utgör även applikationer som lockar kunderna att göra inköp en konkurrensfördel. De borde även utvecklas kontinuerligt”, anser Kurjenoja.

Finländarna gillar digitala inköp

Den finländska konsumenten riktar allt oftare sina digitala shoppingresor utomlands. 54 procent av inköpen på webben stannar i Finland. Året innan var Finlands andel 59 procent. Från utlandet köps särskilt flitigt mode och reservdelar och utrustning till fordon: redan mer än hälften av eurona inom webbhandeln styrs utomlands.

Detta syns även i den förteckning över webbutiker som finländarna ofta använder, där fem av de femton mest använda webbutikerna är finska. Det är dock inte frågan om att den finska handeln inte skulle kunna bygga upp bra och välfungerande webbutiker. Bland de tio webbutiker kunderna anser vara bäst är hälften finska med Varusteleka och Dermosil i toppen.

Konsumenterna ger i medeltal vitsordet 8,1 på en skala 1–10 till alla de webbutiker de använder. De lägsta vitsorden får webbutiker för herrkläder och -skor, där man betonar behovet av och bristen på onlinesupport.

”Den finska handeln kritiseras till och med onödigt starkt för att den inte klarar av att bygga upp högklassiga digitala kanaler. Enligt vår utredning anser dock kunderna alls inte alltid de stora internationella webbutikerna, såsom AliExpress eller Amazon vara de bästa”, konstaterar Kurjenoja.

Även om vi har tillräckligt med tekniskt kunnande och visioner, finns det inom den finska handeln en tuff konkurrensnackdel till följd av att de internationella webbutikerna och marknadsplattformerna inte betalar samma utgifter, till exempel fastighetsskatt. Dessutom får till exempel webbhandeln i Kina stöd av att staten deltar i transportkostnaderna.

”Det minsta som Finland nu skulle kunna göra är att omedelbart ta bort skattefriheten för import av varor som kostar mindre än 22 euro. I detta fall skulle vi inte behöva vänta till 2021, när det EU-direktiv som rör skattefrihet träder i kraft. Så har man även gjort i Sverige. Från och med början av mars måste man i Sverige betala mervärdesskatt på alla varor som importeras från ett land utanför EU:s mervärdesskatteområde, oberoende av varans pris”, säger Kurjenoja.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, tfn 040 820 5378

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi, www.kaupanvuosi.fi.