Efter att ha minskat i flera års tid har handeln återfått en svag tillväxt, som förutspås fortsätta i måttfull takt även under de närmaste åren. Utvecklingen av handeln och konsumenttjänsterna bromsas dock av den breda dubbla skattekil som ingår i inköpet av en tjänst och som gör att priset för tjänsterna höjs betydligt och köpkraften försämras. För att handelns utveckling ska fortsätta i positiv riktning, krävs att skattekilen görs smalare även i slutet av regeringsperioden.

Förra året ökade omsättningens volym* i detaljhandeln med närmare två procent. En mycket låg inflation och ökningen av antalet sysselsatta bidrog till den utvecklingen. Enligt en prognos från Finsk Handel fortsätter tillväxten i år i en lite långsammare takt på cirka 1,5 procent, eftersom utvecklingen av köpkraften bromsas av en inflation som ökar snabbare än nominallönerna. Den ökande sysselsättningen och de lättnader i inkomstbeskattningen som regeringen genomfört garanterar dock att köpkraften fortsätter att förbättras. Nästa år vilar detaljhandelns tillväxt nästan uteslutande på sysselsättningen, för utan skattelättnader kommer hushållens köpkraft inte att öka.

Inom partihandeln var fjolårets motorer för tillväxten bland annat byggverksamhet och partihandel av bruksartiklar. Finsk Handel förutspår att tillväxten kommer att fortsätta även i år i en takt på cirka tre procent i år och två procent nästa år.

”Trots att handeln fortsätter på tillväxtspåret, lyfter den inte. Inledningsvis har regeringen kommit med bra lösningar som bidrar till handelns tillväxt och sysselsättning, som uppluckrad planläggning, inkomstskattelättnader och de fria öppettiderna, men de djärva besluten borde få uppföljning även under den senare delen av regeringsperioden. Regeringen måste sörja för konsumenternas köpkraft”, konstaterar Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Sysselsättningen inom handeln började åter öka

Utvecklingen av sysselsättningen inom handeln har varit tvådelad. Inom detaljhandeln började antalet löntagare att öka igen förra året efter några år, medan antalet företagare minskade. Inom partihandeln har sysselsättning däremot ökat rejält, med hela 11 procent.

”Det finns många faktorer som har påverkat utvecklingen av sysselsättningen inom handeln. Tack vare öppettiderna ökade antalet löntagare och arbetstimmar framför allt inom dagligvaruhandeln, men samtidigt har en del företagardrivna butiker och kiosker slagit igen. Många företag inom fackhandeln med ett stort antal anställda har däremot klarat sig bra i pris- och kostnadskonkurrensen och anställt fler”, säger Kurjenoja.

Den enorma sysselsättningsökningen inom partihandeln förklaras bland annat av tillväxten inom vissa stora fackhandelsbranscher och byggverksamheten. Även antalet företagare inom partihandeln har ökat. Dessutom har den ökade försäljningen och de utökade öppettiderna inom dagligvaruhandeln lett till ett större behov av löntagare även inom partihandeln.

Enligt en prognos från Finsk Handel kan sysselsättningen inom detaljhandeln trots ökningen av antalet löntagare fortfarande svikta lite i år. Inom partihandeln kommer sysselsättningen ännu att öka måttligt med ett par procent.

Tjänsterna belastas av en dubbel skattekil

Köpet av alla konsumenttjänster – från livsmedel till mobilspel – belastas av en dubbel skattekil**. På grund av skattekilen förblir det totalpris för arbete som arbetsgivarna betalar högt, men köpkraften svag.

”När konsumenten arbetar för att kunna konsumera, betalar han eller hon utöver sina egna inkomstskatter även de skatter och avgifter som ingår i tjänstens pris. På motsvarande sätt måste hans eller hennes arbetsgivare betala priset för hela den arbetsinsats som konsumenten köper tjänsten för. Den dubbla skattekilen äter upp merparten, 70–80 procent, av arbetsinsatsens pris, och till den som utför tjänsten blir det smulor kvar”, förklarar Kurjenoja.

Eftersom den dubbla skattekilen höjer priserna för tjänster som utförs och beskattas i Finland, kringgår konsumenterna skattekilen till exempel genom att handla i utländska webbutiker eller genom att skaffa tjänster i Estland. Även om man inte tänker på kostnadsskäl är det inte alltid lockade att utveckla nya konsumenttjänster och olika koncept i Finland, där köpkraften är svag och skattekilen bred.

”Det är absolut nödvändigt att göra den dubbla skattekil som belastar tjänsterna smalare, om man vill att tjänstesektorn ska utvecklas och sysselsätta. Här spelar beskattningen av löner en nyckelroll, eftersom den utgör den största delen av kilen. Därför måste man fortsätta att lätta på löneskatterna, men inte på bekostnad av kilens andra delar, som mervärdesskatten”, betonar Kurjenoja.

Tröskelvärdet för momsskyldighet måste höjas

Genom att lätta på beskattningen av arbete kan man förbättra konsumenternas köpkraft och därmed bidra till sysselsättningen inom tjänstesektorn. För att stödja ensamföretagandet borde dock även momsbeskattningen reformeras.

Utländska webbutiker får sälja till Finland för 35 000 euro innan de behöver betala mervärdesskatt här. Finländska företag är emellertid momsskyldiga redan för en omsättning som överstiger 10 000 euro.

”Att höja tröskelvärdet för momsskyldighet till 35 000 euro skulle hjälpa ensamföretagare att sysselsätta sig själva på riktigt med sitt eget arbete samtidigt som finländska och utländska företag skulle behandlas likvärdigt”, påpekar Kurjenoja.

Att höja tröskelvärdet till 35 000 euro skulle inte leda till någon marknadsstöring för den inhemska konkurrensen, eftersom en ensamföretagares nettoersättning efter pensionsavgifter, skatter och andra kostnader fortfarande skulle vara för liten för att utgöra en priskonkurrensfördel. Enligt Finsk Handel vore underlättandet av ensamföretagandet dock ett viktigt sätt att integrera medborgare på arbetsmarknaden. Att höja tröskelvärdet för momsskyldighet skulle underlätta till exempel för invandrade och unga att starta tjänsteföretag, från frisörsalonger och kiosker till IT-stödtjänster och cykelverkstäder.

Finsk Handel anser också att mervärdesskatten för import borde utgå oavsett produktens pris för att försäljningen i Finland och utanför EU:s mervärdesskatteområde skulle ha samma förutsättningar. Nu kan till exempel många företag som säljer kosmetik, småelektronik, naturpreparat eller böcker och tidningar från utanför skatteområdet en orättvis konkurrensfördel jämfört med inhemska företag, när de importerar försändelser på under 22 euro, där ingen mervärdesskatt utgår.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

* Omsättningens volym avser omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.

** Skillnaden mellan totalpriset av konsumentens arbetsinsats som behövs för att köpa en tjänst och nettolönen av tjänstens utförare. Den dubbla skattekilen omfattar alla lönebundna direkta skatter och avgifter av skattenatur samt mervärdesskatten.

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partihandeln inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi