1. Handelns lönegruppering tas i bruk 1.5.2008
2. Lönehöjningar 1.5.2008
3. Lönejusteringar för högre tjänstemän 2008
4. Anställning av sommarvikarier
5. “LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT”- sommarpraktikprogram för skolelever år 2008
6. Kristi himmelsfärdsdag, första maj och arbetstidsförkortning
7. Personalnytt

Bilaga:
Allmän beskrivning av handelsbranschens lönegruppering
Lönesamtalsmodell för högre tjänstemän
Handelns lönebilaga 1.5.2008
Semestrarna 2008
Unga arbetstagare

1. Handelns lönegruppering tas i bruk 1.5.2008
1. Inledning

De nuvarande bestämmelserna om lönen i handelns kollektivavtal gäller traditionella yrken i handelsbranschen. I branschens företag arbetar dock arbetstagare från s.k. främmande branscher (kockar, vaktmästare, laboranter osv.). Kollektivavtalet har inte bestämmelser om lönen till dem.

Som en del av utvecklingen av lönesystemet och för att förstärka branschprincipen har förbunden avtalat om en ny lönegruppering för handeln som träder i kraft 1.5.2008. Med hjälp av denna kan man fastslå lönegruppen också för arbetstagare inom s.k. främmande branscher.

2. Handels lönegruppering och lönegrupper

Lönegrupperna, som grundar sig på arbetsuppgifternas svårighet, är i den nya lönegrupperingen från och med 1.5.2008: A, B1, B2, C1, C2 och D.

De nya lönegrupperna ersätter de lönenivåer (1-6) som gäller till 30.4.2008. De arbetstagare som har placerats i kollektivavtalets nuvarande nivåer (1-6) placeras direkt i den nya grupperingens motsvarande lönegrupper A – D. I fråga om arbetstagare inom s.k. främmande branscher måste man fastställa lönegruppen utgående från uppgiftens svårighet.

Vi betonar att i de flesta av våra medlemsföretag orsakar ibruktagandet av den nya lönegrupperingen inga större åtgärder.

3. Åtgärder i företagen

3.1. Arbetsuppgifter som baserar sig på beteckingar i kollektivavtalet
Största delen av de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet för handelsbranschen har redan på basis av yrkesbeteckningen i avtalet placerats i de lönenivåer 1-6 som gäller fram till 30.4.2008.

Beteckningar i kollektivavtalet är:
• Expediter (I och II)
• Lagerarbetare
• Kontorsanställda (A-E)
• Städare
• Arbetstagare på service- och trafikstationer (I och II)
• Servicemontörer (I – III)
• Partiförsäljare (I)
• Dekoratörer (I och II)

Ovan nämnda yrkesbeteckningar enligt kollektivavtalet för handelsbranschen placeras 1.5.2008 i de nya lönegrupperna:

Beteckning Nuvarande nivå Lönegrupp
  30.4.2008 1.5.2008
Expedit I 2 B1
Expedit II 4 C1
Lagerarbetare 3 B2
Kontorsanställd A 1 A
Kontorsanställd B 2 B1
Kontorsanställd C 4 C1
Kontorsanställd D 5 C2
Kontorsanställd E 6 D
Städare 1 A
Arbetstagare på service- och trafikstation I 1 A
Arbetstagare på service- och trafikstation II 2 B1
Servicemontör I 3 B2
ServicemontörII 4 C1
Servicemontör III 5 C2
Partiförsäljare I 6 D
Dekoratör I 2 B1
Dekoratör II 4 C1

Avvikande från det gällande kollektivavtalet har man kommit överens om att i lönegrupp A placeras från 1.5.2008:

• bud
• anställda med uppgifter i anslutning till flaskor och kundvagnar
• övriga biträdande uppgifter

Om anställningen för den arbetstagare som utför ovan nämnda uppgift har inletts före 1.5.2008 och hans lönenivå har varit 2, placeras han likväl från 1.5.2008 i lönegrupp B1.

Andra i kollektivavtalet nämnda yrken

Lönebestämmelserna för partiförsäljare II och III, montörer och servicemän, arbetstagarepå servicestationsrestauranger, vikarier för restaurangföreståndare och ansvariga föreståndare på service- och trafikstationer är oförändrade. För dessa yrkesgrupper görs alltså ingen löneklassificering.

3.2. Tidigare oklassificerade arbetsuppgifter

Arbetstagare inom s.k. främmande branscher, som inte placerats i lönenivåer (1-6) enligt kollektivavtalet för handelsbranschen fastställs lönegruppen på basis av handels lönegruppering enligt arbetsuppgifternas svårighet.

Klassificeringen sker mellan 1.5 och 30.9.2008. En eventuell löne-höjning verkställs från början av den månad då klassificeringen fastställdes.

Arbetsuppgifter i handelns kollektivavtal för vilka man inte fastställt en lönenivå (1-6) är t.ex.
• kock
• konsulent
• vaktmästare
• väktare
• truckförare
• laborant
• elektriker
• parkeringsvakt

Allmän beskrivning av lönegrupperingen

Svårighetsgrupper
Minimilönerna i ovan nämnda arbetsuppgifter bestäms från 1.5.2008 enligt de allmänna beskrivningarna i lönegrupperingen och beteckningarna i kollektivavtalet (bilaga). Med hjälp av de allmänna beskrivningarna bedömer man i vilken svårighetsgrupp arbetstagarens arbetsuppgift placeras.

I handelns lönegruppering placeras arbetsuppgifterna i fyra svårighetsgrupper:

• Basuppgifter
• Yrkesuppgifter
• Krävande yrkesuppgifter
• Specialyrkesuppgifter

Placeringen i svårighetsgrupper sker med hjälp av tre svårighetsfaktorer:

• Kompetens
• Omdöme
• Ansvar

Huvuduppgiften bestämmer svårighetsgruppen

Placeringen i svårighetsklasser görs utgående från den skriftliga beskrivningen av huvuduppgiften. Huvuduppgiften är i allmänhet den uppgift eller arbetshelhet som utförs under mer än hälften av arbets-tiden. Den ska beskrivas särskilt i förhållande till lönegrupperingens svårighetsfaktorer – kompetens, omdöme och ansvar. Det är inte möjligt att fastställa svårighetsgruppen och minimilönen utan att reda ut vilken huvuduppgiften är.

Arbetsgivaren fattar beslut om i vilken svårighetsgrupp arbetstagaren placeras. Arbetstagaren informeras om lönegruppen enligt svårighetsgruppen.

Arbetsuppgifternas placering i svårighetsgrupper görs konsekvent och på samma grunder för alla uppgifters del så, att samma eller likartat arbete leder till samma lönegrupp.

Hur lönen fastställs enligt lönegrupperingen i branschen

Beskrivning av huvud-uppgiften

·kompetens
·omdöme
·ansvar

 

Definition av svårighets-gruppen

·Bas-
·Yrkes-
·Krävande
yrkes-
·Special-
yrkes-

  Defini-tion av
löne-grupp
A
B1
B2
C1
C2
D
  Minimi- lön i
löne-
tabellen
  Individuell
lön
 

Andra faktorer:

* tillägg

* kompetens

* prestation

Vilken inverkan ändring av huvuduppgiften har

Ändringar i arbetets svårighet som sker under anställningsförhållandet ska bedömas. Samtidigt fastställer man hur ändringen påverkar lönen antingen genom att ändra lönegruppen eller genom att ge tillägg enligt uppgiften (§ 11, punkt 5 i kollektivavtalet). Ändringen verkställs från början av den månad som infaller efter ändringen av uppgiften.

Allmänna lönegruppsprinciper

Parterna har avtalat om allmänna principer:
• i lönegrupperingen bedömer man inte arbetstagarens kompetens eller prestation, utan arbetsuppgiftens svårighet
• lönegrupperingen ändrar inte grunderna för utbetalning av tillägg (bl.a arbetstids- och miljötillägg)
• då arbetsgivaren klassificerar tidigare odefinierade arbetsuppgifter, tas frågan upp med förtroendemannen
• i lönegrupperingen beaktas bestämmelserna i § 11, punkt 5 och 8 i kollektivavtalet för handelsbranschen
• eventuella meningsskiljaktigheter i anslutning till lönegrupperingen avgörs i enlighet med § 25 punkt 1-3 i kollektivavalet för handelsbranschen

3.3. Anställning börjar 1.5.2008 eller senare

För en arbetstagare som inleder sin anställning 1.5.2008 eller senare, fastställs lönegruppen (A-D) på ovan nämnda sätt då arbetsavtalet ingås.

4. Fortsatt utveckling

Lönesystemet i handelns kollektivavtal har redan i åratal varit föremål för fortsatt utveckling. Avsikten är att det också i fortsättningen utvecklas och förenklas betydligt, för att man ska kunna skapa en god grund för en sporrande och jämställd lönesättning.

I samband med följande förhandlingsrunda har parterna som mål att förenkla lönegrupperingen, så att det skulle finnas endast fyra lönegrupper, dvs. A, B, C och D.

2. Lönehöjningar 1.5.2008

2.1. Individuella lönehöjningar

Arbetstagare som arbetar 37,5 timmar

De individuella månadslönerna 30.4.2008 till arbetstagare som arbetar 37,5 timmar höjs med 2,8 % från 1.5.2008, om inte höjningen av tabellönerna föranleder annat.

Utöver ovan nämnda lönehöjningar höjs månadslönerna i expeditgrupp I och II med 30 € som en del av utvecklingen av lönesystemet. Lönehöjningen för dessa arbetstagare verkställs så att lönen först höjs med 2,8 % och därefter läggs 30 € till på lönen.

De till förmän med fast lön inom minuthandeln 30.4.2008 betalda individuella månadslönerna höjs från 1.5.2008 med 2,8 %, såvida arbetsavtalet eller praxis i de enskilda företagen inte föranleder något annat.

De till lager- och transportförmännen 30.4.2008 betalda individuella månadslönerna höjs från 1.5.2008 med 2,8 %.

Till lager- och transportförmän i lager inom Helsingfors stads område betalas enligt tidigare praxis I dyrortsklassens lön förhöjd med 10 %.

Arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar

De individuella timlönerna/avvägda månadslönerna 30.4.2008 till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar höjs med 2,8 % från 1.5.2008.

Utöver ovan nämnda lönehöjningar höjs timlönerna i expeditgrupp I och II med 19 cent som en del av utvecklingen av lönesystemet. Lönehöjningen för dessa arbetstagare verkställs så att lönen först höjs med 2,8 % och därefter läggs 19 cent till på lönen.

Lönerna till de expediter i expeditgrupp I och II vilka får avvägd månadslön höjs utöver 2,8 % därtill med 30 € i förhållande till arbets-tiden.

Exempel: Arbetstagaren arbetar i snitt 25 timmar/vecka.
Höjning: 2,8 % + (25 tim/37,5 tim x 30 € =) 20 €.

Provisionsavlönade

I fråga om lönehöjningarna 1.5.2008 till provisionsavlönade arbets-tagare tillämpas följande:

1. Med provisionslön avses lön som består av en fast del och av en rörlig del som grundar sig på försäljninngen (provision).

2. Den generella höjningen verkställs så

• att den individuella fasta lönedelen till en provisionsavlönad höjs med 74 € i månaden (timavlönade med 46 cent i timmen). Beloppet innehåller utöver den %-förhöjning expediterna får också förhöjningen om 30 € (19 cent).
• att övriga provisionsavlönade arbetstagares individuella fasta lönedel höjs med 40 € i månaden (25 cent i timmen för timavlönade).

3. Bestämmelserna gäller inte partiförsäljare.

Berättigade till avtalsförhöjningar

Endast de arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet är berättigade till de kollektivavtalsenliga lönehöjningarna. Lönehöjningarna gäller alltså inte handelsrepresentanter (oberoende av avlöningssättet) och partiförsäljare som helt eller delvis har provisionslön.

2.2. Tabellöner 1.5.2008

Tabellönerna för arbetstagare som arbetar 37,5 timmar höjs från 1.5.2008 med 2,8 %. Därtill höjs tabellönerna i lönegrupp B1 (nivå 2 till 30.4.2008), C1 (nivå 4 till 30.4.2008) och D (nivå 6 till 30.4.2008) med 30 € som en del av utvecklingen av lönesystemet.

Minimilönen till bud, arbetstagare som hanterar flaskor och kund-vagnar eller som har biträdande uppgifter fastställs från 1.5.2008 enligt lönegrupp A.

Timlönerna till arbetstagare som arbetar färre än 37,5 timmar räknas ut så att den nya tabellönen divideras med 160.

Obs. Kommunernas dyrortsindelning är oförändrad under avtalsperioden.

Lönetabellerna bifogas.

2.3. Tillägg 1.5.2008

Eurobeloppen för expediter, kioskexpediter, lagerarbetare och vaktmästare är oförändrade.

Övriga arbetstidstillägg höjs med 2,8 % från 1.5.2008.

Arbetstidstillägg, euro/timme frän 1.5.2008:

  Hfors I II
Expediter      
Kvällstillägg 4,09 3,91 3,83
Lördagstillägg 5,34 5,16 4,98
       
Kioskexpediter      
Kvällstillägg 0,70 0,70 0,70
Nattillägg 1,32 1,32 1,32
       
Lagerarbetare      
Kvällstillägg 3,15 3,15 3,15
Nattillägg 4,30 4,30 4,30
Lördagstillägg 5,34 5,16 4,98
       
Vaktmästare (tiläggen samma som för lagerarbetare)
Kvällstillägg 3,15 3,15 3,15
Nattillägg 4,30 4,30 4,30
       
Kontorsanställda      
Kvällstillägg 1,82 1,72 1,72
       
Arbetstagare på service- och trafikstationer
Kvällstillägg 0,97 0,97 0,97
Nattillägg 3,19 3,19 3,19
       
Städare      
Kvällstillägg 0,86 0,86 0,86
Nattillägg 1,62 1,62 1,62

Grunderna för utbetalning av tilläggen och bestämmelserna om helgdagar kvarstår oförändrade.

3. Lönejusteringar för högre tjänstemän 2008
Begreppet högre tjänsteman

Med högre tjänsteman avses tjänstemän i expert- och chefsuppgifter som inte omfattas av kollektivavtalen och som inte berörs av lönehöjningarna i kollektivavtalen. Det allmänna avtalet fastslår inte minimilöner eller lönehöjningar för högre tjänstemän utan enbart principerna och tillvägagångssätten, som borde beaktas i lönesättningen för högre tjänstemän.

Handelns anvisningar

Styrelsen för Förbundet för Finsk Handel beslöt att fästa medlemsföre-tagens uppmärksamhet på lönesamtalsmodellen vars verkställande anses viktigt.

Arbetsgivarförbundet och FHT har gjort upp en gemensam lönesamtalsmodell för att förbättra tillämpningen av det allmänna avtalet. Modellen bifogas. Innan företaget fattar beslut om lönehöjningar ska företrädaren för de högre tjänstemännen höras.

Handelsbranschens bakgrundsuppgifter

Som grund för lönesamtal företagsvis behövs bakgrundsuppgifter om löneutvecklingen, arbetsmarknadsuppgörelsernas innehåll och de högre tjänstemännens löneutveckling. I fråga om handelsbranschen är dessa uppgifter följande:

• År 2007 var löneutvecklingen inom handeln (förhandsuppgifter) och den allmänna löneutvecklingen (bedömning) och motsvarande uppgifter år 2008 (arbetsgivarförbundets egen bedömning):

  2007 2008
Handeln 4 4 – 4,5
§kontor (operativ nivå) 4 – 4,5 3,5 – 4
§kontor (chefsnivå) 4 – 4,6 3,5 – 4
Allmänt 4,5 – 5 4,5 – 5

• Den genomsnittliga lönehöjningen enligt handelns kollektivavtal var 3,5 % år 2007 (1.10.2007) och är 2,8 % år 2008 (1.5.2008).
• År 2006 var löneutvecklingen 4,1 % för högre tjänstemän inom handeln utgående från lönestatistiken för oktober 2006. Lönestatistiken för år 2007 blir klar först i slutet av våren.

Företrädare för högre tjänstemän

De högre tjänstemännens rätt att välja en företrädare för sig samt företrädarens verksamhetsförutsättningar fastslås i enlighet med det allmänna avtalet och arbetsavtalslagen. De föreningar som de högre tjänstemännen grundat i enskilda företag har en viktig roll i dialogen mellan arbetsgivaren och de högre tjänstemännen.

Också med avseende av hur modellen för lönesamtal fungerar är det viktigt att företrädarna för de högre tjänstemännen har tillräckliga förutsättningar för sin uppgift, t.ex. i fråga om tidsanvändning, hur information förmedlas till dem, utbildning samt eventuell ersättning för inkomstbortfall.

4. Anställning av sommarvikarier

Frågor som ska redas ut på förhand

Om det i företaget finns deltidsanställda, permitterade eller personer uppsagda av ekonomiska eller produktionsorsaker ska man innan man anställer sommarvikarier reda ut möjligheterna att erbjuda arbete åt dessa arbetstagare (man är skyldig att återanställa uppsagda i 9 månader efter det anställningen upphört).

Arbete ska först erbjudas företagets deltidsanställda. Enligt arbets-avtalslagen ska arbetsgivaren, om han behöver mera arbetskraft för uppgifter som lämpar sig för de deltidsanställda, först erbjuda dessa arbetsuppgifter åt de deltidsanställda oberoende av återanställningsskyldigheten.

Om mottagandet av arbetet förutsätter sådan utbildning som arbetsgivaren med tanke på arbetstagarens lämplighet för uppgiften skäligen kan arrangera, ska arbetstagaren få sådan utbildning.

Det är det bra att påminna en deltidsanställd om att det är fråga enbart om tidsbundet mertidsarbete. Anställningen ombildas alltså inte till heltid, även om man låter utföra full veckoarbetstid. Sedan mertidsarbetet slutförts återgår man till arbetstiden enligt arbetsavtalet.

Av den bifogade tabellen framgår de viktigaste begränsningarna som ska iakttas beträffande unga arbetstagare.

Lön till skolelev

Beträffande sommaranställda är det bra att komma ihåg följande lönebestämmelser:

Ifall man anställer en grundskole-, gymnasie- eller yrkesläro-anstaltselev som sommarvikarie, får man betala skolelevslön för arbete högst tills arbetstagaren har kollektivavtalsenliga 2 månader arbetserfarenhet. Därefter betalas praktikantlön.

Lönen till skolelev är 70 % av 1 årets lön i den lägsta svårighetsgruppen i varje yrke.

Övriga sommaranställda

Till övriga sommaranställda betalas minst praktikantlön, som till exempel för expediter är 85 % av 1 årets lön i expeditgrupp I. Lön till skolelev och praktikant får betalas sammanlagt högst tills arbetstagaren har den kollektivavtalsenliga arbetserfarenheten på ett år, varefter man ska betala 1 årets arbetstagares lön.

Om en person som anställts som semestervikarie är merkonom eller tradenom eller har avlagt fristående yrkesexamen i branschen, är det inte möjligt att betala praktikantlön utan till arbetstagaren betalas lön enligt 3 året.

5. “LÄR KÄNNA ARBETSLIVET OCH TJÄNA EN SLANT”- sommarpraktikprogram för skolelever år 2008

Målet för sommarpraktikprogrammet

Framgång för de privata servicebranscherna och för den övriga företagsverksamheten är nödvändig för välståndet i samhället. Det är viktigt att de unga förstår arbetslivets betydelse och tillvägagångs-sätten.

Det har visat sig vara ett bra sätt att förbättra de ungas kunskap, yrkesinriktning och uppfattning om företagsverksamhet och arbetsliv, är att genom sommararbete ge dem personlig erfarenhet och att låta dem bekanta sig med företagsverksamheten och arbetslivet.

Förbundet för Finsk Handel och Servicefacket vill för sin del understöda möjligheterna för elever i grundskolor och gymnasier att lära känna arbetslivet inom ramen för sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant”. Avsikten med programmet är att ge skolelever som inte tidigare har arbetat i handelsbranschen personlig erfarenhet av verksamheten i företag i branschen, arbetsuppgifterna, personalstrukturen, samarbetsformerna och de möjligheter branschen erbjuder, samt att ge eleverna lämpligt praktiskt arbete under ledning.

Modellen ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant” avser inte att minska företagens normala utbud av sommararbete och praktikmöjligheter. Parterna anser det vara viktigt att man kan erbjuda sommarjobb åt studerande i handelsbranschen.

Parterna följer under avtalsperioden med att målen nås.

Avtalsbestämmelser

FFH:s och Servicefackets avtalsbestämmelser gäller elever i grundskolor och gymnasier vilkas arbetsförhållande grundar sig på praktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant”.

Arbetsförhållandet enligt sommarpraktikprogrammet, som pågår två veckor eller tio arbetsdagar, kan förläggas till tiden 1.6 – 31.8.2008.

För genomfört sommarpraktikprogram betalar arbetsgivaren en engångslön om 300 euro som innehåller den semesterersättning som intjänas under anställningen. Därtill ska olycksfallsförsäkring, arbets-löshetsförsäkring samt socialskyddsavgift betalas och arbetspensions-avgifter från och med följande månad efter det att eleven fyllt 18 år. För elever som är yngre än 17 år betalas inte arbetsgivarens arbets-löshetsförsäkringspremie och inte heller löntagarens arbetslöshets-försäkringspremie.

Lönerna i kollektivavtalet, lönebestämningsgrunderna och övriga penningförmåner tillämpas inte på elever vilkas arbetsförhållande baserar sig på det här avsedda sommarpraktikprogrammet. Bortsett från den ordinarie arbetstidens längd tillämpas inte heller arbets-tidsbestämmelserna i kollektivavtalet på dem, ifall det skulle försvåra det praktiska genomförandet av sommarpraktikprogrammet. Anställning enligt sommarpraktikprogrammet förkortar i motsvarande grad möjligheten att betala kollektivavtalsenlig lön till skolelev.

Innehållet i sommarpraktikprogrammet

Sommarpraktikprogrammet och därtill hörande introduktion borde göras upp så att det ger eleven en så täckande bild som möjligt av funktionerna i företag i handelsbranschen. Under praktiktiden får skoleleven information om verksamheten och olika arbetsuppgifter på arbetsplatsen.

Under praktikperioden ska det råda balans mellan introduktionen i företagsverksamheten och olika arbetsuppgifter. I planeringen av praktikprogrammet drar man nytta av företagets egna introduktionsmodeller. Praktikprogrammet placeras in på dagskift måndag-fredag.

Verkställandet av sommarpraktikprogrammet ”Lär känna arbetslivet och tjäna en slant” i företagen strider inte mot bestämmelserna om minskning av arbetskraften eller om återanställning i arbetsavtalslagen och i gällande avtal. Detta innebär ändå inte att man skulle ersätta permitterades eller av ekonomiska och produktionsorsaker uppsagdas arbete med skolelevernas arbetsinsats.

Ett väl genomfört sommarpraktikprogram förutsätter gott samarbete mellan företagsledningen och personalrepresentanten. Praktik-programmet ska gås igenom med huvudförtroendemannen eller förtroendemannen innan det inleds. Arbetsgivaren meddelar huvud-förtroendemannen eller förtroendemannen skriftligt namnen på praktikanterna inom ramen för sommarpraktikprogrammet samt praktikplatserna och tiderna.

Anställning

Vi betonar följande vid anställning av skolelever.

1. Vid anställningen tillämpas företagets normala anställningspraxis.

1. Sommarpraktiken omfattar elever i grundskolan och gymnasiet som inte tidigare haft arbete i handelsbranschen utom eventuella tidigare motsvarande introduktionsperioder. Ifrågavarande skolelev kan ha bara en introduktionsperiod för samma yrke.

En skolelev kan ha endast en introduktionsperiod enligt detta avtal i samma företag under tiden 1.6 – 31.8.2008.

6. Kristi himmelsfärdsdag, första maj och arbetstidsförkortning

Servicefacket PAM står i beråd att till arbetsdomstolen lämna frågan om arbetstidsförkortningen då första maj och Kristi himmelsfärdsdag i år infaller på samma dag. Första maj förkortar arbetstiden då dagen infaller på en annan vardag än lördag. Kristi himmelsfärdsdag är helgdag, av vilket följer att första maj inte i år förkortar arbetstiden enligt handelns kollektivavtal.

7. Personalnytt

Vicehäradshövding Mika Pahlsten har anställts som expert vid Förbundet för Finsk Handel från 13.3.2008. Hans telefonnummer är 09 – 1728 5118.

Med vänlig hälsning
Förbundet för Finsk Handel

Heikki Ropponen