Enligt en ny utredning tycker barnfamiljerna och de som bor i storstäder att butikernas friare öppettider underlättar vardagen. Företagen inom handeln däremot anser att avregleringen har ökat konkurrensen. Nu är alla lika inför lagen. Friheten att bestämma om sina egna öppettider verkar påverka hur nöjda företagen är med den nya situationen.

I början av året avvecklades den finska detaljhandelns överdrivna reglering när öppettiderna inom handeln blev fria. Bland annat OECD har flera gånger anmärkt att regleringen begränsar konkurrensen inom handeln i Finland. Nu har konkurrensen äntligen ökat, visar Finsk Handels utredning*. Drygt 80 procent av dagligvarubutikerna (inkl. varuhus och kiosker) och nästan hälften av fackbutikerna tycker att konkurrensen har blivit hårdare på grund av öppettiderna.

Den ökade konkurrensen gläder naturligtvis inte alla företag inom handeln, speciellt eftersom de små dagligvarubutikernas och kioskernas försäljning har minskat. 56 procent av dagligvarubutikerna tycker att de fria öppettiderna är ett sämre alternativ än den tidigare regleringen. När fördelningen av de företag som motsätter sig och de som stöder fria öppettider viktas med antalet anställda, ändras bilden emellertid helt och hållet. De dagligvarubutiker som stöder fria öppettider sysselsätter 94 procent av arbetstagarna i branschen.

”De som sysselsätter flest inom dagligvaruhandeln och varuhushandeln verkar stöda avregleringen. Men inte heller de mindre företagen motsätter sig enhälligt de fria öppettiderna: drygt en fjärdedel av de dagligvarubutiker som sysselsätter färre än 20 personer föredrar den nuvarande friheten framför den tidigare lagstiftningen”, berättar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Förutom företagets storlek påverkas åsikterna inom fackhandeln även av företagets läge och eventuella nya konkurrenssituation med de stora marketarnas och varuhusens dagligvaruutbud. Mer än hälften av fackbutikerna antingen föredrar de fria öppettiderna framför den tidigare regleringen eller har ingen åsikt. 45 procent av fackbutikerna tycker inte om de fria öppettiderna.

Friheten att själv bestämma om öppettiderna påverkar nöjdheten

Både de stora och de små butikernas och såväl fackbutikernas som dagligvarubutikernas åsikter påverkas först och främst av hur fritt de kan bestämma om sina egna öppettider.

”Största delen av de affärer som tycker om de fria öppettiderna får själva bestämma om sina öppettider, eller åtminstone har de goda möjligheter att förhandla om dem. Många av de affärer som motsätter sig den nuvarande friheten skulle stöda avregleringen om de bara fick stänga när det inte finns kunder”, berättar Kurjenoja.

De fria öppettiderna verkar också ha ökat antalet arbetstimmar. Av utredningen framgår att 46 procent av detaljaffärerna har ökat antalet anställda eller deras arbetstimmar på grund av de friare öppettiderna. Mest har man ökat antalet arbetstimmar hos deltidsanställda. Speciellt de största arbetsgivarna har också ökat antalet heltids- och deltidsanställda. Cirka en tredjedel av företagen har inte gjort några ändringar och 16 procent har minskat arbetskraften eller antalet arbetstimmar.

Konsumenterna tycker om de nya öppettiderna

Största delen av konsumenterna tycker om de fria öppettiderna oavsett om de har utnyttjat dem eller inte. Tre femtedelar har handlat under de nya öppettiderna. Mest har man utnyttjat de nya öppettiderna på lördagskvällarna och söndagarna. I norra och östra Finland berättar 70 procent av dem som brukar handla på lördagskvällarna att de gör det oftare än tidigare.

De mest nöjda med de fria öppettiderna verkar vara de som handlar under veckosluten. Barnfamiljerna och de som bor i storstäder tycker speciellt om de förbättrade möjligheterna att handla under veckosluten. Det är främst kvinnor under 40 år som handlar på söndagarna, men de som mest har ökat handlandet på söndagarna jämfört med fjolåret är män under 40 år.

”I huvudstadsregionen har konsumenterna börjat handla oftare i fackbutiker och varuhus på lördagskvällarna och söndagarna. Denna utveckling kommer förmodligen att stärkas och spridas även till andra storstäder”, säger Kurjenoja. 

* Utredningen består av Finsk Handels, Finlands Dagligvaruhandels och Muotikaupan Liittos medlemsenkät med 402 respondentföretag inom detaljhandeln, en sampelbaserad konsumentenkät som genomfördes av TNS Gallup och vars urval omfattade 2 004 minst 15-åriga personer från finska fastlandet samt kundresponsmaterial som Feedbackly Oy samlade in från 1 877 kunder. 

Bilaga:

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi