Den tröga situationen inom handeln fortsätter ännu i år och nästa år, bedömer Finsk Handel. Om samhällsavtalet blir av så livar detta upp handeln. För att vara framgångsrikt kan Finland emellertid inte längre bara stödja sig mot den traditionella industrin. I stället behövs modiga reformer i syfte att göra näringsstrukturen mångsidigare. Det är möjligt att det inte räcker med samhällsavtalet.

Enligt Finsk Handels prognos kommer volymen i detaljhandelns försäljning (omsättningen korrigerad med prisfluktuationer) att fortsätta minska i år. De nedskärningar i de offentliga finanserna som skrivits in i regeringsprogrammet försvagar privathushållens köpkraft och sysselsättning så pass mycket att den svaga tillväxt som Finsk Handel tidigare förväntade sig inte kommer att förverkligas nästa år.

Om samhällsavtalet inte blir av kommer handeln att drabbas hårt av de åtgärder som regeringen planerar. De ytterligare nedskärningarna och skatteskärpningarna på en och en halv miljard skulle tära på de privata tjänsternas tillväxt utan att arbetsproduktiviteten för den skull skulle bli bättre eller mildra effekterna av den ekonomiska politiken. Om avtalet strandar redan i augusti kommer följderna att bli synliga genast nästa år.

"Om samhällsavtalet strandas nu kommer detaljhandeln med nöd och näppe att uppnå nolltillväxt först 2017", förutspår Jaana Kurjenoja, huvudekonom på Finsk Handel.
Minskningen av industriproduktionen och detaljhandeln har också dragit med sig partihandeln. För detta år förutspår Finsk Handel en minskning på 1,5 procent för partihandelns omsättning, men nästa år kommer även partihandeln att visa en uppgång på en procent i och med att investeringar i industrin och byggandet återhämtar sig.

Ett engagemang i samhällsavtalet skulle förbättra partihandelns utsikter. En långsam utveckling av enhetsarbetskostnader skulle förbättra verksamhetsförutsättningarna både för exportindustrin och partihandeln som tjänar exportindustrins behov redan nästa år.
"Om dessutom regeringsprogrammets åtgärder för att stödja byggandet har effekt, kan partihandeln komma nära sina gamla tillväxtsiffror redan 2017", förutspår Kurjenoja.
Kurjenoja påpekar att förutom samhällsavtalet påverkas prognosen också av utländska risker som kan ha både en lyftande och sänkande inverkan.

"Utvecklingen i Kina kan bromsa världsekonomins tillväxt, eftersom tillväxten där håller på att avta. Dessutom finns det dolda bubblor på aktie- och fastighetsmarknaden. Däremot stöder ECB:s stimulerande penningpolitik, den svaga euron och billiga råvarupriser den ekonomiska tillväxten."

Sysselsättningen inom handeln fortsätter att minska

Handeln sysselsätter flest inom näringslivet, men under de senaste åren har sysselsättningsnivån inom branschen klart minskat. Under de senaste åren har sysselsättningen minskat med 10 000 personer, och i år väntas antalet sysselsatta minska med 5 000, främst inom partihandeln.

"Handeln verkar i mitten av internationell konkurrens och söker konkurrensförmåga genom att bland annat effektivisera och digitalisera sina funktioner. Förutom konjunkturer påverkar även dessa strukturella förnyelser sysselsättningen inom handeln", säger Kurjenoja.

Arbetslöshet, och i synnerhet arbetslöshet bland unga, har ökat avsevärt inom handeln under de senaste åren. Handeln är den största sysselsättaren bland personer under 25 år, och unga drabbas mest av den svaga sysselsättningsutvecklingen inom handeln.

"Om arbetslöshet bland unga blir en del av strukturerna, kan det ha långvariga och allvarliga följder i framtiden både för den ekonomiska tillväxten och hela samhället. Detta får de politiska beslutsfattarna inte glömma", påminner Kurjenoja.

Näringsstrukturen måste förnyas

Finsk Handel anser det viktigt att samhällsavtalet blir av. Om avtalet inte blir av, är det enda ekonomisk-politiska alternativet inte skatteskärpningar och extra nedskärningar, påminner Juhani Pekkala, VD för Finsk Handel.

"Regeringen har redskap som kan användas till att förnya arbetsmarknaden. Dessutom kan regeringen i stället för skatteskärpningar överväga skattesänkningar, men genomföra nedskärningar av offentliga utgifter. Trots att detta skulle innebära ytterligare skuldsättning under en tid, skulle det ge fart åt tillväxten på hemmamarknaden och exportindustrin. Detta är ett bättre alternativ än en ekonomi som faller i koma under flera år", säger Pekkala.

Pekkala förväntar sig nu att regeringen ska vara modig och se att hörnstenen för Finlands ekonomi är bredare än enbart den traditionella industrin. En intern devalvering förnyar inte näringsstrukturen i sig. I stället är det viktigare att skapa möjligheter för företagen att producera konsumentprodukter och -tjänster som också har internationell efterfrågan. Arbetsmarknaden måste stödja detta mål.

"Reformerna på arbetsmarknaden ska i första hand sträva efter ekonomisk tillväxt och en förbättrad sysselsättning. Detta kräver nytt tänkande och lokala avtal. Det nuvarande arbetsmarknadssystemet har inte lyckats bemöta denna utmaning", säger Pekkala.

"Dessutom förväntar vi oss också att regeringen ska genomföra de mål i regeringsprogrammet som gäller minskning av byråkrati som begränsar handeln, allt från planläggning till öppettider", avslutar Pekkala.

Ytterligare information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, (09) 1728 5134, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Juhani Pekkala, verkställande direktör på Finsk Handel, (09) 1728 5111, 0400 419 560, juhani.pekkala(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi