E-handeln fortsätter sin kraftiga tillväxt. År 2018 ökade finländarnas köp på nätet med cirka sex procent, och ökningen förväntas fortsätta – i synnerhet via mobilen. Finsk Handel är oroad över att samma regler för webbutiker inom EU inte gäller till exempel kinesiska webbutiker.

E-handelsmarknaden har vuxit kraftigt redan i flera år och tillväxten fortsätter. Världens största e-marknad Kina uppskattas växa under de närmaste fem åren med upp till 70 procent och den näststörsta e-marknaden USA med 50 procent. I Finland uppskattas e-handeln växa med dryga 40 procent fram till 2023, i ungefär samma takt som i den övriga nordiska länderna.

”I de övriga nordiska länderna beror tillväxten i huvudsak på att köpkorgen växer. Nog ökar köpmängderna också i Finland, men inte lika mycket som till exempel i Sverige eller Norge. I jämförelse med de andra nordiska länderna beror ökningen av digitala köp hos oss mer på att antal köpare ökar”, beskriver chefsekonomen på Finsk Handel Jaana Kurjenoja utvecklingen på Finlands e-handelsmarknad.

Digitala köp i såväl inhemska som utländska webbutiker ökade med cirka sex procent i fjol, och nettoförsäljningen till finska konsumenter uppgick till nästan tre miljarder euro (exklusive mervärdesskatt och leveranskostnader). I år uppskattas tillväxten fortsätta och uppnå cirka 9 procent. Snabbast på nätet ökade köp av mat och drycker, med cirka 11 procent, och inrednings- och bruksföremål med cirka 10 procent.

Köp av bruksföremål förflyttas allt mer till digitala kanaler. Till exempel köp av elektronik görs nu till cirka 40 procent digitalt då andelen 2023 uppskattas uppgå till cirka 60 procent.

Handeln har flyttat till mobilen

Under de två senaste åren har det blivit allt vanligare med mobil e-handel. I fjol gjordes 39 procent av köpen mobilt, med mobiltelefon eller tablett. År 2016 vara motsvarande andel bara 27 procent. Utvecklande av fungerande lösningar är de facto väsentligt för den finländska handeln med särskilda produkter och bruksföremål för att internationella konkurrenter inte ska stjäla kunder på grund av dåliga eller obefintliga mobilapplikationer.

”En orsak till frustration hos konsumenten i fråga om mobila köp är långsamma webbplatser eller applikationer. Applikationer som i mobilen gör övergångarna mellan köpets olika skeden på sociala medier till betalning smidiga och kräver så få klick som möjligt lockar till inköp och återbesök i butiken”, berättar Kurjenoja.

När mobila plånböcker som betalningssätt tar över branschen hos oss och annanstans, måste webbutikerna kunna erbjuda även dessa lösningar. Redan nu betalas lejonparten av kinesernas inköp på nätet med mobilen, till exempel med AliPay, men även i USA uppskattas e-plånböckerna ersätta betalning med kort som det mest använda betalningssättet under de närmaste åren. I Finland fortsätter banköverföringar och bankernas betalningsknappar att ha en stark position, men även här håller elektronisk betalningsöverföring och mobila plånböcker på att ta över branschen.

Verkkokauppa.com är störst, Varusteleka populärast

Räknat utifrån nettoförsäljningen var Verkkokauppa.com Finlands största webbutik i fjol, men Zalando hade flest besökare. En av Finlands största webbutiker och största webbsäljare av livsmedel var det statsägda Alko. Stora internationella marknadsplatser och webbutiker – Amazon, AliExpress, eBay och Wish – locka både kunder och antal inköp. Trots att internationella jättar är lockande inköpsplatser, överträffar finländska webbutiker dem när det gäller kundernas betygsättning av butiken.

Varusteleka, SinunApteekki, Dermoshop, Scandinavian Outdoor och Musti ja Mirri fick högsta betygsättning av sina kunder, i fråga om både förhållandet pris-kvalitet, fungerande sidor och stöd i samband med inköp.

”Liksom i fjol klarade sig Varusteleka bäst enligt kunderna och överträffade bland annat Asos och Wish”, sammanfattar Kurjenoja resultaten.

Internationell e-handel spelar med andra regler

Detaljhandelns digitalisering ökar internationell konkurrensen om konsumenterna. Regleringen inom branschen härstammar emellertid från närbutikens tidsperiod. Bland annat en otillräcklig tillsyn över konsumentskyddet och leveranskostnader som bestäms av det internationella postsystemet stöder ofta e-handel utanför EU i jämförelse med den finska.

Forskningsinstitutet Copenhagen Economics undersökning om konsekvenserna av priserna på posttjänster för Finlands och Sveriges e-handel avslöjar att skillnaden mellan Världspostföreningens (UPU) terminalavgifter och inhemska leveransavgifter kan flerfaldigt omintetgöra produktens vinstmarginal. I snitt är Postis leveransavgift som betalas av en inhemsk webbutik 46 procent högre än den för ankommande post, till exempel en kinesisk webbutiks terminalavgifter. I Sverige är skillnaden ännu större: 57 procent.

Förutom UPU-avgifterna ökar kostnaderna för en europeisk butik dessutom av säkerhets- och kvalitetsstandarder som en asiatisk webbutik i praktiken inte behöver iaktta. Enligt Finsk Handels utredning kan anskaffningspriset på en produkt som uppfyller kraven i EU-standarderna för en finländsk detaljhandel vara till och med 20−70 procent högre än för en kinesisk butik.

”Krav som lagstiftningen ställer, företagens egenkontroll och köpta revisioner tryggar konsumenten, men höjer priset. När man på detta tillägger den finländska handelns postavgifter och importtullar är det lätt att se vilken betydande konkurrensförlust europeisk handel utsätts för”, summerar ledande experten på Finsk Handel Janne Koivisto situationen.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Jaana Kurjenoja, ledande expert, Finsk Handel, tfn 050 321 3639, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Du kan bekanta dig med undersökningen som Copenhagen Economics genomfört på uppdrag av Finsk Handel och Svensk Handel här.

Bilaga:

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. Kauppa.fi