Finländarnas resor till Estland blev fler under fjolåret. Det verkar dock som om resenärsstrukturen och konsumentbeteendet håller på att ändras i och med att inköpen av alkohol har minskat. Även användningen av tjänster verkar öka. För att de finländska serviceföretagen ska kunna tävla på de internationella marknaderna får deras verksamhetsförutsättningar inte försämras med skattepolitik.

Finländarna som känner av den svaga köpkraften reser flitigt till Estland lockade av de förmånliga priserna. Enligt en utredning av Finsk Handel har finländarnas resor till Estland ökat med 6 procent ifjol jämfört med föregående år.

Estland lockar särskilt de finländska kvinnorna. Ett år tidigare var andelen kvinnor bland de finländska resenärerna till Estland 53 procent, men andelen har nu ökat till 58 procent. Överlägset flest resor till Estland görs från södra Finland. Sydfinländarna har också ökat på sina resor till Estland mest: deras andel av resenärerna steg med 7 procentenheter under året.

De estländska priserna lockar särskilt dagsresenärer

Även om det görs fler resor än tidigare så är de kortare än förr. Resenärerna spenderar även mindre pengar än tidigare. Enligt utredningen använder finländare genomsnitt 189 euro på köp av produkter i Estland och på båtresan. Summan som används har sjunkit med 19 euro från föregående år.

”Man köper helt klart mindre alkohol än tidigare, även om alkoholen alltjämt är det populäraste inköpet. Vid sidan av alkohol gör man också färre övriga inköp än tidigare. Endast inköpet av kosmetik ökade ifjol”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Det är dock inte alla konsumenter som uppvisar ett minskat penningbruk. De som reser till Estland för de lägre prisernas skull köper alkohol och cigaretter nästan i samma takt som tidigare och spenderar till och med fler euron än tidigare. Ifjol använde de mest prisdragna resenärerna 262 euro på sina inköp medan konsumtionen i år ökade till över 300 euro.

I Finland är de lägre priserna den viktigaste orsaken för resan till Estland för just dagsresenärerna – och för män.

Användningen av tjänster ökar

När vi granskar resultaten för de första månaderna av det pågående året framkommer det av resultaten att andelen barnfamiljer och sydfinländare ökar. Även de finländska resenärernas konsumtionsvanor håller på att förändras.

”Ifjol har man gjort färre dagsresor och klart fler en- eller tvånättersresor. Dessutom verkar det för första gången på flera år som om Estland inte enbart är ett shoppingställe för finländarna, utan även en tjänsteleverantör”, säger Kurjenoja.

Vid sidan av hotelltjänster har särskilt spa- och kulturtjänster ökat kraftigt under början av året. Samtidigt har finländarna köpt annat än alkohol, cigaretter och godis allt mer sällan än tidigare.

”Den internationella webbhandeln konkurrerar om de finländska konsumenterna även med Estland, och finländarna åker inte på rena shoppingresor lika ivrigt som tidigare. Estlands förmånliga tjänster verkar dock locka finländarna på en kort semester”, säger Kurjenoja.

VD för Finsk Handel Juhani Pekkala påpekar att tvärtemot vad man ofta tänker så är även handeln och tjänsterna internationellt konkurrensutsatta.

”En indirekt beskattning eller striktare reglering får inte höja kostnaden på tjänster eller försvaga den inhemska handelns konkurrensförmåga jämfört med utländsk webbhandel eller Estlands turismföretag. Regeringen måste beakta detta i sitt beslutsfattande”, Pekkala säger.

För utredningen gjorde Tutkimus- ja Analysointikeskus TAK Oy 3 354 gränsintervjuer på båtarna mellan Tallinn och Helsingfors 1 april 2015 – 31 mars 2016. I utredningen har även utnyttjats statistik från Eurostat och Statistikcentralen.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi

Bilaga: