Förhandlingarna om riksomfattande enhetliga anvisningar för ersättande arbete inom handeln har avslutats. Trots att man inte kunde komma överens om tillämpningsanvisningar till kollektivavtalet denna gång, har respektive företag fortfarande möjlighet att komma överens om ersättande arbete med den anställda.

Som en del av sysselsättnings- och tillväxtavtalet inom handeln som träffades i höstas inleddes förhandlingarna om riksomfattande enhetliga tillämpningsanvisningar för ersättande arbete. Meningen var att få med en ny bestämmelse om ersättande arbete till kollektivavtalet, men man kunde inte komma överens om tillämpningsanvisningarna för den inom utsatt tid. Den nuvarande arbetslagstiftningen känner inte till begreppen lättat eller ersättande arbete, men allt fler företag har börjat tillämpa sina egna modeller.

Under förhandlingarna ville Finsk Handel inte gå med på arbetstagarpartens krav på att utöka begreppet ersättande arbete, eftersom man då skulle ingripa i arbetsgivarens arbetsledningsrätt, dvs. i sista hand vilket arbete som utförs och hur.

”Vi vill minska sjukfrånvaron och förtidspensioner samt förlänga arbetskarriärerna på ett ansvarsfullt sätt. Vi tror att de spelregler för ersättande arbete vi kommit överens om i samarbete med Servicefacket PAM så småningom skulle ha spritt sig och börjat användas mer allmänt. Vi kan emellertid inte gå med på att inskränka arbetsgivarens direktionsrätt”, säger Anna Lavikkala, arbetsmarknadsdirektör på Finsk Handel.

Syftet med anvisningarna var att skapa enhetliga spelregler för ersättande arbete, för att en sjukledig anställd skulle kunna återvända till arbetet och tillfälligt utföra sådana arbetsuppgifter som han eller hon klarar av i stället för sitt vanliga arbete. I praktiken skulle detta ha betytt att till exempel en lagerarbetare som skadat foten skulle kunna komma och jobba i butikens kassa. Man skulle ha letat efter ersättande arbetsuppgifter tillsammans med arbetsgivaren, den anställda och företagsläkaren. Bakgrunden till detta är viljan att minska sjukfrånvaron och främja återgången till arbetet.

Trots att man inte kunde komma överens om enhetliga anvisningar till kollektivavtalet, har respektive arbetsplats fortfarande möjlighet att komma överens om ersättande arbete med den anställda. Dessutom kan en sjukledig anställd fortfarande få utföra sitt arbete i lättare form på ett sätt som han eller hon klarar av. Till exempel en expedit som lider av ryggbesvär får alltså återvända till arbetet, men slipper utföra några tunga lyft. Företagshälsovården har den viktigaste rollen i bedömningen av den kvarvarande arbetsförmågan och de nödvändiga lättnaderna i arbetsuppgifterna. Att företagshälsovården är inblandad är viktigt även för arbetsgivarens arbetarskyddsansvar.

”Finsk Handel hade velat komma överens om spelreglerna och på så sätt skapa en ännu bättre arbetsmiljöledning inom handeln. Företagen får emellertid fortfarande tillämpa sina egna modeller av lättat arbete och komma överens om ett mer omfattande ersättande arbete med sina anställda. Vi på Finsk Handel stöder medlemsföretagen i formandet av dessa modeller. Vi tror att dylika arrangemang för att minska sjukfrånvaron är till allas fördel”, fortsätter Lavikkala.

Ytterligare information:
arbetsmarknadsdirektör Anna Lavikkala, Finsk Handel, anna.lavikkala(at)kauppa.fi, tfn (09) 1728 5136, 0400 406 088

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi