Finsk Handel förutspår att handeln uppnår en liten tillväxt i år. Köpkraften får stöd av att inflationen är låg och att ökningen av arbetslösheten stannat av. Det finns dock en risk att den svaga tillväxten inom handeln kvävs genom inhemska åtgärder. I stället för att införa skattehöjningar är det hög tid att vidta åtgärder för att modigt förnya näringslivets, samhällets och arbetsmarknadens strukturer.

Det senaste året var rätt polariserat inom handeln. De största branscherna inom detaljhandel, dagligvaror, varuhus och järnhandel gick tillbaka, medan många branscher inom fackhandeln däremot upplevde en rejäl tillväxt. Partihandeln, som undergår strukturella förändringar och utsätts för utländsk konkurrens, förlorade omsättning på nästan alla områden. Mest minskade omsättningen för partihandel som betjänar byggande och industri.

Även sysselsättningen inom handeln stötte på problem. Inom handeln öppnades färre arbetsplatser än tidigare och det tog längre än normalt att tillsätta de lediga tjänsterna. I december 2008 tillsattes 23 procent av de lediga tjänsterna i detaljhandeln inom en månad, men i december i fjol var motsvarande siffra endast 10 procent. Samtidigt har antalet arbetssökande arbetslösa försäljare ökat med 87 procent.

Enligt Finsk Handels prognos över utsikterna i branschen fortsätter konkurrensen om marknadsandelar inom dagligvaruhandeln. Detta gör att pristrycket för livsmedel är fortsatt litet, vilket å andra sidan begränsar omsättningsökningen. Den internationella konkurrensen om kunder pressar fackhandeln inom kläder, men återhämtningen inom byggbranschen stödjer i sin tur försäljningen inom järnhandeln.

Inflationen är låg och arbetslösheten har slutat öka, vilket stödjer köpkraften i år. Därför förutspås detaljhandelns omsättning, dvs. omsättningen korrigerad med prisfluktuationer, öka med cirka en halv procent.

”Det är inte fråga om en stor vändning, utan även i bästa fall om en långsam vandring framåt.  Vår samhällsekonomi saknar helt enkelt förutsättningar för liknande tillväxtsiffror som i 2000-talets början”, betonar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Tack vare byggande och industriella investeringar uppnår partihandeln en tillväxt på ett par procent, men även detta är klart mindre än i 2000-talets början.

Just nu finns det så många risker inom ekonomin – från den ekonomiska tillväxten i Kina till flyktingkrisen i Europa, för att inte tala om den inhemska finanspolitiken – att vad som helst kan hända. Visst finns det också positiva strömningar, till exempel råvarupriserna och den svaga euron”, summerar Kurjenoja de osäkerhetsfaktorer som påverkar prognosen.

Skattehöjningar skulle kväva den spirande tillväxten

Handeln är en bransch som erbjuder många arbetsplatser och gör stora investeringar, och därför låter förslagen på skattehöjningar i denna situation särskilt oroväckande med tanke på branschens framtid. Det är faktiskt möjligt att stoppa den långsamma tillväxt som prognostiserats för handeln med helt inhemska åtgärder.

I inlägg som blivit allt vanligare under hösten och vintern föreslås att Finlands konkurrensförmåga förbättras genom en fiskal devalvering, där sänkta arbetsgivaravgifter kompenseras med en höjning av mervärdesskatten. Alla skattehöjningar vore dock rena giftet för handeln. Då skulle räkningen för förbättringen av exporthandelns priskonkurrensförmåga betalas av servicesektorn och konsumenterna, eftersom detta skulle innebära att köpkraften försämrades.

Om de lägsta mervärdesskattesatserna höjdes, skulle maten, läkemedlen och kollektivtrafiken bli dyrare, vilket skulle drabba de minst bemedlade särskilt hårt.  Om man inte vill försämra deras situation, borde de ersättas för skattehöjningarna med inkomstöverföringar. Då skulle staten inte få de önskade inkomsterna till budgeten.

”En fiskal devalvering skulle ge ett svepskäl att inte genomföra reformer. Det är absolut nödvändigt att genomföra reformer som gör strukturerna lättare och ger flexibilitet, särskilt på arbetsmarknaden och inom den offentliga sektorn.  Arbetsmarknadssystemet ska äntligen visa att det har förmåga att åstadkomma förändringar”, säger Finsk Handels verkställande direktör Juhani Pekkala.

Ytterligare information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel, (09) 1728 5134, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Juhani Pekkala, verkställande direktör vid Finsk Handel, (09) 1728 5111, 0400 419 560, juhani.pekkala(at)kauppa.fi

 Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi