Ryska turisters konsumtion i Finland kan halveras i år jämfört med förra året. Särskilt antalet ryska konsumenter med hög inkomst har minskat. Samtidigt har ryssarna klivit ut på nätet och gör sina inköp där. Efter den ekonomiska krisen finns det inte nödvändigtvis en orsak till att komma tillbaka till Finland. Utsikterna blir dystrare av att konsumenttjänster ännu inte anses vara exportvaror i Finland.

Enligt en färsk utredning* av Finsk Handel håller ryska turisters konsumtion i Finland på att minska. Enligt gränsintervjuer som genomfördes mellan januari och augusti minskade penningmängden som ryska turister använder på tjänster i Finland med en tredjedel från förra året, till 35 euro per turist. De pengar som sparades användes emellertid inte på inköp, eftersom det genomsnittliga värdet på inköpen minskade med nästan en fjärdedel, till 122 euro. Ryska turisters totalkonsumtion i Finland kan till och med halveras i år jämfört med förra årets siffra på 925 miljoner euro, om turistbortfallet fortsätter i samma takt som i början av året.

Mångsidiga tjänster har aldrig varit en attraktionsfaktor för ryska turister i Finland. Nu har användningen av tjänster minskat ytterligare och blivit mer ensidig, vilket syns till exempel i inkvartering. Campingplatser och besök hos bekanta har ökat relativt i popularitet, medan hotellinkvartering och stughyrning inte attraherar på samma sätt som tidigare. De mest förmögna turisterna anlitar tjänster mest, men antalet förmögna och deras andel av turisterna har minskat.

”Just nu beror bortfallet av ryska turister på den ekonomiska krisen och rubelns kurs, men det är inte alls säkert att det blir någon återgång till det tidigare efter krisen”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Förbi Finland på digital väg

Av de ryska turister som besökte Finland förra året hade 39 procent någon gång köpt varor eller tjänster på nätet. I år har andelen ökat till 66 procent.

”Ryssland anses internationellt som en av de mest intressanta näthandelsmarknaderna, och till exempel har flera internationella modevarumärken planerat att öppna eller redan lokaliserat sin näthandel till Ryssland”, säger Kurjenoja.

Digitala ryssar lockas till Finland framför allt av produkternas kvalitet, men inte alls lika mycket som andra. Även om ryssar som handlar på nätet har högre inkomst, värdesätter de priset på de inköp som de gör i Finland betydligt mer än andra.

”Om den internationella näthandeln erbjuder ryska konsumenter kvalitet, ett brett utbud och konkurrenskraftiga priser så varför skulle man då komma till Finland – i synnerhet då det finns ett mångsidigt serviceutbud för turister runt om i världen?”, frågar Kurjenoja.

En följd av detta kan vara att resandet i Finland återgår till det ursprungliga: man köper mat och bruksartiklar åt sig själv eller för att sälja vidare, men medelklassryssar med god inkomst kommer inte till Finland.

Konsumenttjänster måste också ses som en exportprodukt

De dystra framtidsutsikterna för den ryska turismen är endast ett uttryck för en större helhet och de strukturella problemen inom ekonomin.

”Finland är ett land med höga skatter eftersom den offentliga sektorn är så stor och dyr. Skatterna höjer kostnaderna och sänker köpkraften. Detta kompenseras med löneförhöjningar. Kostnaderna för tjänsterna ökar och konkurrenskraften minskar”, säger Juhani Pekkala, VD för Finsk Handel.

Enligt Pekkala kommer enbart måttliga löneförhöjningar under de kommande åren inte att lösa problemen i Finlands ekonomi, om inte ekonomins och arbetsmarknadens strukturer samtidigt ses över. Detta är emellertid en lång väg och kommer inte att stimulera hemmamarknaden eller konsumenttjänsterna i en handvändning. Till exempel skulle den finländska fackhandeln behöva många olika slags stöd för att konkurrera med utländska varumärken på näthandelsmarknaden i Ryssland.

”Det kommer an på företagen att skapa attraktiva tjänster, men erbjuder den offentliga makten några sporrar till det? Ett av regeringens topprojekt borde vara att göra konsumenttjänster till en exportprodukt, eftersom en alltför ensidig exportstruktur är ett stort problem för oss”, konstaterar Pekkala.

*Undersöknings- och analysföretaget Tutkimus- ja Analysointikeskus TAK Oy intervjuade sammanlagt 6 725 ryska turister över 15 år som lämnade Finland mellan januari och augusti.

Ytterligare information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel, (09) 1728 5134, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Juhani Pekkala, verkställande direktör på Finsk Handel, (09) 1728 5111, 0400 419 560, juhani.pekkala(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet.Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi

Bilagor