Sysselsättningsnivån inom handeln minskar i år med en procent, eftersom försäljningen stampar på stället. Sysselsättningsnivån inom handeln, som sysselsätter flest inom den privata sektorn, minskade redan förra året; enbart inom detaljhandeln försvann i genomsnitt 5 000 sysselsatta.

Enligt en prognos av Förbundet för Finsk Handel sker det en nedgång i handelns försäljning i år. Omsättningen korrigerad från hela handelns prisfluktuationer minskar i år med en och en halv procent.

Inom detaljhandeln förblir den inflationskorrigerade omsättningen i år på samma nivå som förra året på grund av att köpkraften minskar och på grund av den långsamma ekonomiska tillväxten. Särskilt början av året är svår för detaljhandeln. I slutet av året piggnar försäljningen till och nästa år uppvisar den en ökning på en och en halv procent. Den förutspådda tillväxten är emellertid klart långsammare än genomsnittet.

Början av år 2013 är också svår för bilhandeln och hela årets omsättning minskar fortsättningsvis. Partihandelns omsättning visar åter en uppgång i slutet av året, men början av året är dystert, då byggverksamheten och de privata investeringarna minskar och inte heller detaljhandeln bidrar till en ökning. Nästa år når man emellertid en ökning på fyra procent inom partihandeln.

Riskerna för nedgång är emellertid klara. En stark euro bromsar ökningen av exporten och påverkar direkt den partihandel som idkar export. Den ekonomiska politiken i Europa uppmuntrar inte till att investera eller konsumera och stärker sålunda inte den ekonomiska tillväxten. ”Dessa risker bör företag inom handeln ta hänsyn till”, påminner Jaana Kurjenoja, som är huvudekonom på Finsk Handel.

Minskningen av omsättningen försvagar också sysselsättningen inom handeln ytterligare. Enligt förbundets prognos minskar antalet sysselsatta inom handeln i år med en procent. Nästa år visar sysselsättningen inom hela handeln åter en uppgång på en procent, men inom detaljhandeln ökar antalet sysselsatta endast med en halv procent.

”Regeringens skattepolitik försvårar för sin egen del handelns möjligheter att erbjuda sysselsättning. En skärpt beskattning tär på köpkraften, ökar inflationen och stödjer inte tillväxten”, varnar Kurjenoja.

Mod behövs inom skattepolitiken

”Inom skattepolitiken saknas nu det mod och de stora visioner som kännetecknade början av 1990-talet. Genom att knåpa med skatteavdrag och statsstöd sysselsätter inte Finland någon annan än tjänstemän”, kritiserar Juhani Pekkala, som är verkställande direktör på Finsk Handel.

Handeln tjänar hela samhället, allt från hälsovården till den privata konsumenten. Därför är det ett livsvillkor för handeln att nationalekonomin har en sund bas. Förbundet för Finsk Handel anser att skattesystemet borde förnyas rejält, samt att företagsstöd och de institutioner som förvaltar dem borde gallras. När skattesystemen är enkla och skattesatserna låga för alla, ger det företag inom alla branscher incitament att aktivt bedriva verksamhet. Marknaderna väljer dem som har framgång, inte politiker eller tjänstemän.

”Finland är fortfarande ett land med hög beskattning. Alla borde betala skatt, men mindre, linjerar Pekkala upp.

Ytterligare information

Verkställande direktör Juhani Pekkala, Finsk Handel, tfn (09) 1728 5111, juhani.pekkala@kauppa.fi
 Huvudekonom Jaana Kurjenoja, Finsk Handel, tfn (09) 1728 5134, jaana.kurjenoja@kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Förbundet för Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden www.kauppa.fi.