Det förefaller som de fria öppettiderna i handeln har främjat försäljningen i synnerhet inom dagligvaru- och varuhushandeln. Inom specialhandeln har samma svängning inte observerats. Nästa år hotar dock uppiggningen inom detaljhandeln stanna av och tillväxten stannar nära nollstrecket. En skärpning av de indirekta skatterna skulle strypa den bräckliga tillväxten totalt.

Handelns fria öppettider har satt fart på tillväxten inom detaljhandeln. Enligt en utredning av Finsk Handel minskade värdet av omsättningen i detaljvaruhandeln ännu i januari-maj i fjol med över två procent och i varuhushandeln med över tre procent. I år har åter omsättningen inom vardera ökat trots priskonkurrensen vad gäller livsmedel. Det är just i detaljvaru- och varuhusaffärerna som de nya öppettidsmöjligheterna har utnyttjats mest.

Det ökade antalet öppettimmar och de nya handelsdagarna har också ökat antalet arbetstagare och arbetstimmar.  I gengäld har dock antalet företagare och deras arbetstimmar minskat.

”Detta beror både på den svåra situationen för företagarna inom specialhandeln och på ändringen på dagligvarumarknaden. Tidigare drog de små och ofta företagarskötta butikerna och kioskerna nytta av regleringen av öppettiderna. Nu har företagarnas arbetsinsats minskat, och behovet av arbetstagare och tilläggstimmar i de större marketarna har ökat”, förklarar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja om effekterna av öppettiderna.

Nästa år bromsar den långsamma tillväxten upp ytterligare

Tillväxten inom detaljhandeln upplivas i år inte bara av de fria öppettiderna utan även av den aningen snabbare ökningen av köpkraften. Några rekordsiffror uppnår man ändå inte. När den årliga ökningen av detaljhandelns volym* 1995–2008 var nästan fem procent, förutspår Finsk Handel att ökningen i år blir ca en procent.

Nästa år avstannar ökningen av konsumenternas köpkraft och tillväxten inom detaljhandeln avtar till nästan ingenting, en halv procent.

Motorn för tillväxten inom partihandeln är i detta nu byggandet. Enligt Finsk Handels prognos ökar omsättningens volym inom partihandeln i år och nästa år med två procent.

”Utan det paket med en minskning av inkomstskatten som regeringen utlovat skulle köpkraften ha minskat och detaljhandeln nästa år igen dykt ner på minus. Den tillväxt som nu prognosticeras är i stor utsträckning avhängig av sysselsättningen. Om antalet sysselsatta inte ökar inom ekonomin, kan tillväxten för handeln förbli en dröm”, konstaterar Kurjenoja.

Förutom den sega sysselsättningssituationen kastar också ett annat spöke sin skugga över handeln: skattepolitiken.

Risken är att de lättnader i inkomstbeskattningen som regeringen utlovat finansieras genom att skärpa de indirekta skatterna. Detta skulle minska köpkraften, beskatta det finländska tjänstearbetet och öka handelns kostnader i varje länk i dess leveranskedja”, varnar verkställande direktören för Finsk Handel Juhani Pekkala.

En skärpning av momsen eller punktbeskattningen orsakar också massiva administrativa kostnader för handeln, som politikerna inte ens kommer att tänka på. För de stora kedjorna inom handeln kan de systemändringar och etiketteringskostnader som härrör av en skattehöjning kosta från hundratalstusen till miljoner euro.

”I mindre specialaffärer är kostnaderna i euro naturligtvis mindre, men med hänsyn till företagets storlek och lönsamhet kan de vara till och med katastrofala”, konstaterar Pekkala.

De renodlade hemmamarknadsföretagen klarar sig sämst inom specialhandeln

Som en del av sin prognos har Finsk Handel också utrett hurdana företag som har klarat sig med de minsta skadorna i omvälvningen inom handeln.

Under de senaste åren har sådana företag inom specialhandeln  varit framgångsrika, som kan agera på den internationella marknaden. För det mesta skaffar dessa företag varor att sälja via egna kontakter eller kanaler och förbigår på så sätt exempelvis mellanhänderna importör eller partiaffär. Problemet är att över 90 procent av företagen inom specialhandeln är mikroföretag med färre än 10 arbetstagare, i vilka det finns bara lite internationell kompetens – även om sådan skulle behövas.

”Specialhandeln om någon skulle dra nytta av offentliga satsningar på internationell kompetens inom handeln exempelvis via Tekes-finansiering. Det förefaller dock som om man inte skulle anse den största sysselsättaren inom näringslivet, handeln, vara en så viktig bransch, att man skulle vilja satsa på dess kompetens”, förundrar sig Kurjenoja.

Ett stort problem är också att man med näringspolitiken stöder existerande strukturer, dvs. tillverkning av produktionsnyttigheter och investeringsvaror. Konsumtionsvaror tillverkas inte, och politikerna ser inte handeln som en exportkanal för finländska varor. Bara ett par procent av detaljhandelsföretagen exporterar något till utlandet.

Juhani Pekkala anser att en diversifiering av näringsstrukturen borde stå i centrum för den långsiktiga näringspolitiken oberoende av regeringens sammansättning. I den högre utbildningen borde man satsa klart mer än nu bland annat på konsumentförståelse, produktplanering, marknadsföring och handelskompetens.

”Tyvärr går man nu i helt motsatt riktning, när exempelvis utbildningsprogrammen inom handel och tjänster inskränks. Man borde kräva mod att förnya sig också av de politiska beslutsfattarna, inte bara av företagarna”, påpekar Pekkala.

* Omsättningens volym är den omsättning, från vilken prisfluktuationerna har eliminerats.

Bilaga:

 

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Juhani Pekkala, VD, Finsk Handel, tfn 0400 419 560, juhani.pekkala(at)kauppa.fi

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300    000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. www.kauppa.fi