Handelns och tjänstesektorns betydelse för Finland

Handeln är i många avseenden Finlands största sektor. Därför har handelns framgång en stor betydelse för Finland, men det har även Finlands framgång för handeln. Privata tjänster skapar förutom ekonomisk tillväxt och arbetsplatser även investeringar och skatteinkomster i Finland.

År 2016 uppgick de privata tjänsternas andel av Finlands bruttonationalprodukt till över 50 procent. Detta var mer än primärproduktionen, förädlingen och den offentliga sektorn sammanlagt.

Handeln har haft ett stort förädlingsvärde under tiotals år, och under 2000-talet har handelns andel av förädlingsvärdet brutto hållit sig mellan 9 och 10 procent, vilket gör handeln till en av de största privata sektorerna.

Den privata tjänstesektorn spelar en viktig roll för sysselsättningen. I Finland utförs nästan hälften av alla arbetstimmar inom tjänstesektorn, medan förädlingens, primärproduktionens och den offentliga sektorns totala andel är under 30 procent.

Det är inte att undra på att handeln spelar en så stor roll i att skapa ekonomisk tillväxt, eftersom branschen sysselsätter över 280 000 personer i Finland. Handeln sysselsätter även indirekt i och med att anskaffningarna och investeringarna inom branschen skapar arbetsplatser inom andra branscher.

Sedan 1995 har de privata tjänsterna fördubblat sina investeringar i Finland. Dessutom finansierar den privata tjänstesektorn den offentliga sektorn genom att skapa skatteunderlag i Finland.

Handeln är en av de största investerarna inom näringslivet och gör en hel del anskaffningar och investeringar i Finland. På det sättet skapar den tillväxt och förutsättningar för sysselsättning för de övriga företagen i Finland.

Beskattningen och den ekonomiska politiken ska ge fart åt tjänstesektorn

Den finländska ekonomiska politiken har fokuserat på industrin, byggsektorn och den offentliga sektorn, vilket har gjort att de privata tjänsterna inte har fått tillräckligt med resurser för att kunna utvecklas. Därför är till exempel de viktigaste funktionerna för de internationella kedjorna inom handeln inte belägna i Finland. Produktutvecklingen skulle dock ge ett större förädlingsvärde än det utförande arbetet. De politiska beslutsfattarna erkänner vikten av utvecklingsarbete för den ekonomiska tillväxten när det gäller industrin, men inte när det gäller konsumenttjänsterna och handeln.

Finland ska vara en mer attraktiv miljö för strategisk utveckling och produktutveckling ur de internationella kedjornas, nätbutikernas och de digitala handelsplattformarnas perspektiv. Till exempel genom digitalisering, automatisering och utveckling av analysmetoderna kan man öka produktiviteten och bemöta såväl den inhemska som den internationella konkurrensen.

Den hårda beskattningen belastar de privata tjänsterna och hämmar deras tillväxt och utveckling. Skatterna och avgifterna av skattenatur påverkar priset för tjänsterna avsevärt, vilket gör att det är dyrt att producera tjänsterna. Vi befinner oss i en situation där priset för arbetet är relativt sett mycket högre