Regeringens sysselsättningsåtgärder svarar inte tillräckligt på den allt större bristen på arbetskraft

Det är viktigt för tjänstesektorerna som drabbats av pandemin att regeringen inte beslutade att höja inkomstbeskattningen. Speciellt kommer utvidgningen av hushållsavdraget att påskynda åtgärder för att främja fastigheters koldioxidsnålhet.

“Det är bra att inkomstbeskattningen inte ökar. Även utvidgningen av hushållsavdraget och utredningen av bostadsbolagens inkludering i ersättningen är positiva lösningar ur handelns perspektiv”, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Finsk Handel anser att utredningen av ett eventuellt införande av en hälsoskatt är onödig, eftersom det har redan gjorts tidigare under årens lopp. Skatten skulle medföra ansenliga administrativa kostnader för företag, och det finns inte tillräckligt med bevis och information om dess vägledande effekt.

Handeln anser skyddandet av polisanslaget vara ett positivt beslut. Störande beteende har ökat under den senaste tiden och coronatiden har förvärrat situationen. Att skydda anslagen bidrar till att avhjälpa situationen.

“När det gäller handeln är det viktigt att polisens extra resurser syns på mindre orter, men också i områden där stölder och störande beteende är vanligt förekommande, säger Kiviniemi.

Flitfällor tas fortfarande inte upp

Handeln lider alltmer av brist på arbetskraft. När det gäller att lösa problemet är budgetförhandlingarnas beslut tvåfaldiga. Ökad arbetskraftsinvandring och åtgärder för att komma åt flaskhalsar i migrationsverket är välkomna och nödvändiga. På samma sätt ger höjningen av studenters inkomstgränser möjligheten för studenter att öka arbetstiden. Å andra sidan lindrar de beslut som fattats inte flitfällor i allmänhet och påskyndar inte heller ökningen av sysselsättningsnivån.

Finsk Handel är besviken över regeringens beslut att skjuta upp sysselsättningsbeslut i andra avseenden till nästa år. Till exempel reformen av utkomstskydd för arbetslösa är brådskande för att lösa bristen på arbetskraft och öka sysselsättningen. Likaså är det brådskande att genomföra strukturella förändringar som höjer sysselsättningsnivån och avskaffar flitfällor.

“Regeringen borde snabbt börja utforma en modell som gör det lättare att kombinera sociala förmåner och löneinkomster, till exempel ett grundkonto”, fortsätter Kiviniemi.

Det krävs mer insatser för handelns digitalisering, internationalisering och klimatarbete

För att klara av den allt hårdare internationella konkurrensen bör handelsföretagen bli mer digitaliserade och internationaliserade, vilket särskilt fackhandeln behöver stöd för. Regeringen erbjöd inte lösningar på detta behov som är avgörande för handelns framtid.

Förslagen i kommissionens nya klimatpaket Fit for 55 stramar åt klimatmålen för tjänstesektorn och ökar också handelns kostnader. En sänkning av elskatten inom tjänstesektorn, som är en av nyckelåtgärderna i vägkartan för koldioxidsnålhet inom handeln, skulle bidra till att uppnå sektorspecifika mål för koldioxidsnålheten och stärka handelns internationella konkurrenskraft. Detta förbisågs helt i regeringens budgetförhandlingar.

Överföringen av värmepumpar som producerar värme till fjärrvärmenätet till en lägre elskattekategori gör det möjligt att integrera fjärrvärme och fastigheters egen energiproduktion och påskynda den gröna övergången.

“Det är viktigt att den lägre skatteklassen skulle omfatta värmepumpar på 25 kW, inklusive handelns kylsystem. Då skulle man kunna utnyttja handelns spillenergi även på mindre orter” preciserar Kiviniemi.

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi