Handeln vänder mot tillväxt – konsumtionsbromsen lättar
Inom detaljhandeln har försäljningsvolymen och omsättningen ökat sedan september. Sysselsättningen inom detaljhandeln fortsätter dock att minska. Finsk Handel förutspår att försäljningen kommer att öka måttligt i år och nästa år, men uppskattar samtidigt att upp till 12 000–13 000 arbetsplatser kommer att försvinna från branschen fram till år 2027 jämfört med år 2024. Konsumenternas försiktighet bromsar en ökande efterfrågan, och förbundet föreslår att hushållsavdraget höjs och att överlåtelseskatten tillfälligt avskaffas för att påskynda konsumtionen.
Trots slaskvädret i slutet av året överraskade julhandeln positivt för första gången sedan Rysslands anfallskrig inleddes. Den lyckade julförsäljningen ökade detaljhandelns tillväxt i slutet av året, även om hela årets försäljningsvolym* fortfarande minskade med -0,6 procent. Enligt en prognos från Finsk Handel kommer detaljhandelns försäljningsvolym* att öka med cirka en procent i år och med cirka 1,5 procent nästa år.
”Även om detaljhandelns tillväxt nu har börjat är den ändå osäker och långsam”, beskriver Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja prognosen.
Konsumenterna är fortfarande mycket försiktiga och strävar efter att förbereda sig på kommande anpassningsåtgärder inom den offentliga sektorn, det vill säga nedskärningar och skattehöjningar, som redan under en tid har visat sig vara oundvikliga. Dessutom har finländarnas största tillgång, bostäderna, förlorat sitt värde och arbetslöshetsgraden har nått toppen inom EU-länderna. Jordmånen för hushållens växande konsumtion är alltså inte särskilt fruktbar.
”Vi har inte förstått den inhemska efterfrågans betydelse för den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen, och till exempel den allmänna mervärdesskattesatsen har höjts kraftigt. Lägre räntenivåer, låg inflation, löneförhöjningar i kombination med en sänkning av inkomstbeskattningen som genomfördes i början av året förbättrar dock situationen. På senare tid har vi sett en liten tillväxt inom detaljhandeln och den bör nu uppmuntras med ytterligare åtgärder, konstaterar Kari Luoto, vd för Finsk Handel.
Luoto ser en höjning och utvidgning av hushållsavdraget samt ett tillfälligt avskaffande av överlåtelseskatten som sätt att snabbt förbättra köpkraften, konsumenternas förtroende och sysselsättningen. Det sistnämnda skulle särskilt stödja en livligare bostadshandel.
Tillväxten räcker inte till för att motverka en minskad sysselsättning
Även om tillväxten inom detaljhandeln har börjat och försäljningen inom partihandeln upphörde att minska förra året, fortsätter sysselsättningen inom handeln att minska. Förra året försvann 10 000 arbetstillfällen inom hela handeln, varav 8 000 inom detaljhandeln. Handeln är ändå näringslivets överlägset största arbetsgivare.
Enligt en prognos från Finsk Handel kommer utöver förra årets 8 000 arbetstillfällen cirka 5 000 arbetstillfällen att försvinna inom detaljhandeln i år och nästa år. År 2027 kommer det inom detaljhandeln att finnas 12 000-13 000 färre arbetsplatser än år 2024.
”Den ökade inhemska efterfrågan och tillväxten inom detaljhandeln är för långsamma för att vända den nedåtgående sysselsättningstrenden”, förklarar Kurjenoja.
Den svaga inhemska efterfrågan, den hårda kostnads- och priskonkurrensen samt den internationella konkurrensen minskar sysselsättningen inom handeln allt snabbare när företagen anpassar sin verksamhet och förbättrar sin produktivitet. Arbetsplatser som försvinner är framför allt arbetsuppgifter och stödfunktioner på verkställande nivå som kan ersättas med effektivare dataanvändning samt automatisering, digitalisering och AI-baserade verktyg.
En finländsk konsument är mer prisdriven och räddhågad än en svensk
Ungefär 52 procent av Finlands bruttonationalprodukt utgörs av privata tjänster och 26 procent av förädling, det vill säga huvudsakligen industrin. Tjänsternas och den privata konsumtionens betydelse för den ekonomiska tillväxten är i dag klart större än i början av 2000-talet.
”Hushållens framtidstro och förmåga att köpa varor och tjänster är idag avgörande för Finlands ekonomiska tillväxt och sysselsättning. I det politiska beslutsfattandet förstår man fortfarande inte detta”, påpekar Kurjenoja.
”Till exempel i Sverige stöds hushållens köpkraft genom en tillfällig halvering av mervärdesskattesatsen på mat till sex procent från och med april 2026”, fortsätter Kurjenoja.
Finländarnas förtroende för framtiden är betydligt svagare än svenskarnas, vilket inte är ett bra tecken med tanke på privata tjänster, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Finländarna söker billigare priser än svenskarna och prisdriven konsumtion har bara ökat de senaste fem åren. En god nyhet för special- och bruksvaruhandeln är dock att finländarnas köpintresse har förbättrats jämfört med för några år sedan.
*Omsättningen korrigerad mot inflationen.
Kaupan näkymät_tiedotteen liite_kevät_2026Ytterligare information:
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi