Servicebranschernas kunskapsbarometer: Kontinuerligt lärande hjälper sysselsättningen mer än lönesubventioner

Servicebranschen växer kraftigt, men bristen på kunnig arbetskraft är det största hindret för tillväxt. Fler än vartannat tillväxtföretag och cirka 40 procent av alla företag i servicebranscherna har svårt att rekrytera lämpliga arbetstagare, framgår det av en omfattande enkät som Palta, Finsk Handel och Finans Finland låtit göra.

Barometern utredde rekryteringssvårigheter i företagen, orsakerna till svårigheterna och hur de riktas, bedömningar av nuvarande och kommande kompetensbehov samt läroanstaltssamarbetets tillstånd på olika utbildningsstadier.

Den största orsaken till rekryteringssvårigheter i företagen är att de arbetssökandes kompetens inte svarar mot företagens behov. Av de företag som upplevde rekryteringssvårigheter ansåg 60 procent att det är svårt att hitta personer med lämpliga kunskaper. Den näst största orsaken var bristen på sökande över lag. Svårast är det att hitta kompetenta personer till företags- och sakkunnigtjänster samt uppgifter inom förvaltnings- och stödtjänster.

Lönesubventionerna löser inte kompetensunderskottet, satsningar på kontinuerligt lärande  

Av de företag som besvarade enkäten uppgav cirka 70 procent att de kan erbjuda få eller mycket få sådana arbeten till vilka det är möjligt att anställa personer som bara gått ut grundskolan. Enligt kompetensbarometern skulle lönesubventioner endast hjälpa sex procent av företagen att anställa en person som saknar utbildning.

– En hög kompetensnivå behövs även hos serviceföretag, och kompetensunderskottet kan inte täckas med lönesubventioner. Därför är det inte en lösning för att öka sysselsättningen i servicebranscherna, där större delen av de nya arbetstillfällena uppstår, säger Tuomas Aarto, verkställande direktör på Palta.

Servicebranscherna har en central roll för att regeringens sysselsättningsmål ska kunna uppnås. Enligt förbunden som lät göra utredningen är en lösning för att öka sysselsättningsgraden att utveckla arbetslivsorienterad kompetens och satsningar på kontinuerligt lärande. Även OECD rekommenderade i sin landsbedömning förra veckan att Finland ska satsa på kontinuerligt lärande.

– Arbetssökande ska oberoende av utbildningsnivå erbjudas fler möjligheter till kompetensutveckling för att på det sättet bli sysselsatta. Detta skulle underlättas av till exempel en digital plattform, som erbjuder alla arbetstagare lämplig fortbildning, konstaterar Piia-Noora Kauppi, verkställande direktör på Finans Finland.

Mängden arbetskraft med utländsk bakgrund ökar, bristande språkkunskaper ett hinder 

Av de företag som besvarade enkäten uppskattade cirka en tredjedel att användningen av arbetskraft med utländsk bakgrund kommer att öka under de närmaste åren. Redan nu uppger 40 procent av företagen som besvarade enkäten att arbetskraft med utländsk bakgrund arbetar i företaget. Det klart största hindret är bristande språkkunskaper.

– Språkutbildningen för invandrare måste utökas för att de snabbt ska lära sig grunderna i finska eller svenska. Bristande språkkunskaper hos arbetstagare medför kostnader när alla anvisningar om arbetssäkerhet och annat material måste översättas och man även måste sköta introduktionen på rätt språk, kommenterar verkställande direktör Mari Kiviniemi på Finsk Handel.

Servicebranschernas kompetensbarometer genomfördes hösten 2019 av Innolink på uppdrag av Palta, Finsk Handel och Finans Finland. Beslutsfattare i 1 028 företag i servicebranscherna besvarade enkäten.

Servicebranschernas lösningar för hur sysselsättningsgraden kan höjas  

Servicebranscherna har en viktig roll för att regeringens sysselsättningsmål ska kunna uppnås. Under den senaste regeringsperioden uppkom 62 000 nya arbetstillfällen i servicebranscherna. Privata tjänster sysselsätter 1,3 miljoner människor i Finland, vilket är två tredjedelar av hela den privata sektorn. För närvarande är 72 procent av lediga arbetsplatser i servicebranscherna.

Palta, Finsk Handel och Finans Finland lägger fram sju lösningsförslag för att effektivare utnyttja servicebranschernas sysselsättningspotential.

1. Regeringens planer på tilläggsfinansiering av lönesubventioner ska hellre styras mot kompetensutveckling och kontinuerligt lärande. 
2. Systemet för lönesubventioner måste effektiviseras så att det riktas mot dem som behöver det mest. Företagens skyldighet att erbjuda deltidsarbete bör slopas i lägen där svårsysselsatta sysselsätts med hjälp av lönesubvention. I förutsättningarna för att få subventioner ska man frångå arbetsgivarvisa subventioner och i stället bevilja subventioner per verksamhetsställe. ​
3. Kontinuerligt lärande ska stödjas med en offentlig digital plattform, som sammanställer allas arbetserfarenhet, utbildning och kompetens och som föreslår fortbildning och lediga arbetsplatser. ​
4. Ekonomiska incitament ska skapas för samarbetet mellan företag och läroanstalter. Effektivare incitament för att öka mängden arbetslivsorienterat kontinuerligt lärande på läroanstalter ska skapas med hjälp av finansieringsstyrning.
5. Språkutbildningen för invandrare ska ökas för att de snabbt ska lära sig grunderna i finska eller svenska. På det sättet kan servicebranscherna sysselsätta allt mer i framtiden.
6. Betalning av utbildningsersättning ska möjliggöras även när ett utbildningsavtal som inte har formen av ett anställningsavtal ingås med en arbetssökande. På så sätt kan man sänka tröskeln för att erbjuda inlärningsmöjligheter även vid svagare språkkunskaper. ​
7. Arbetslivsorientering och vissa grundkunskaper, som att utveckla sig själv, ska läras ut i ett tidigare skede. Vårt utbildningssystem spelar en viktig roll för att alla som kommer ut på arbetsmarknaden har tillräckliga basfärdigheter och förmåga till kontinuerligt lärande. ​

Mer information om enkätundersökningen:

Direktör Matti Paavonen, Innolink
matti.paavonen@innolink.fi, tfn 050 534 2506

Mer information:

Verkställande direktör Tuomas Aarto, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta, tfn +358 40 152 0073, tuomas.aarto@palta.fi

Verkställande direktör Mari Kiviniemi, Finsk Handel, tfn +358 50 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi.

Verkställande direktör Piia-Noora Kauppi, Finans Finland, tfn +358 20 793 4210, piia-noora.kauppi@finanssiala.fi

Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta är en intressebevakningsorganisation för serviceföretag och -organisationer, Finsk Handel representerar handeln och Finans Finland representerar banker, liv-, arbetspensions- och skadeförsäkringsbolag, fond- och finansbolag samt värdepappersförmedlare verksamma i Finland.