Lättnad av restriktioner gav fysiska butiker ökad dragningskraft
Efter att begränsningarna i rörelsefriheten lättades i början av juni har avsikterna att göra mera digitala inköp avtagit. Särskilt barnfamiljer gjorde under våren mera digitala inköp inom dagligvaruhandeln och fackhandeln, men de har inte heller avsikt att öka på sina inköp på nätet. Den friare rörligheten syns särskilt i den ökade mängden butiksbesök som görs av personer över 65 år. En del av kunderna inom näthandeln av matvaror, som vuxit kraftigt, har redan ökat sina besök i fysiska affärer.
Finsk Handel har under våren följd med konsumtionsavsikter med tre konsumentenkäter. Första omgången enkäter genomfördes 6–11.4, det vill säga när epidemin hade nått sin topp, och när de första begränsningsåtgärderna endast hade varit i kraft i knappa tre veckor. Andra omgången genomfördes alldeles i slutat av april, då epidemins topp redan var bakom, men största delen av begränsningsåtgärderna fortfarande var i kraft.
Den tredje och sista omgången genomfördes i början av juni, 1–5.6, då en del av begränsningsåtgärderna hade lyfts och epidemin hade tydligt avtagit. En den av restaurangerna och kaféerna öppnade redan sina dörrar, skolorna hade öppnats redan tidigare, och medierna funderade om semesterresor till utlandet kanske ändå var möjliga.
Chefsekonomen för Finsk Handel, Jaana Kurjenoja, anser att de tre omgångarna enkäter målar en intressant bild av konsumtionsavsikternas gemensamma utveckling:
”När epidemin var på sin topp, var vi som konsumenter fortfarande osäkra om hur virusen möjligtvis skulle spridas, hur länge krisen skulle pågå och hur vårt köpbeteende skulle påverkas. Endast två–tre veckor senare hade vi redan anpassat oss till eller underordnat oss ett ständigt undantagstillstånd, och i början av juni såg vi att krisens slut skymtade redan, och detta syns till exempel i våra avsikter att göra inköp på nätet.”
I juni ökade butiksbesöken, men skillnaden jämfört med det normala är fortfarande stor
Fram till slutet av april hade antalet besök i fysiska affärer och köpcentrum minskat betydande jämfört med tiden före epidemin. Antalet besök i specialaffärer för personer under 50 år och antalet besök i matvaruaffärer för personer över 65 år hade minskat särskilt mycket. Av personer över 65 år hade tre fjärdedelar då skurit ner sina butiksbesök, av kvinnorna till och med 85 procent.
I början av juni var det endast dryga hälften, 53 procent, av alla konsumenter som besökte matvaruaffärerna mer sällan än tidigare, och av personer över 65 år var det 64 procent. Jämfört med tiden före epidemin är det män över 65 år som minst har prutat av på sina besök i specialaffärer. Under första veckan i juni gjorde 53 procent av personer över 65 år mindre besök än vanligt i specialaffärer, när motsvarande siffra till exempel för person i åldern 25–34 var 62 procent.
”Sannolikt kan resultatet förklaras med att digitala inköp är vanligare i de yngre åldersgrupperna, vilket kan leda till att när begränsningarna lättas och rädslan minskar är det just de äldre konsumenterna vars butiksbesök ökar mest”, funderar Kurjenoja.
Troligtvis besöker de allra äldsta konsumenterna till exempel klädbutiker mer sällan än yngre konsumenter gör, vilket gör att ändringen i butiksbesök inte är så stor. På det hela taget har kvinnorna under coronaepidemin minskat på sina besök i fysiska affärer mer än männen.
Ingen tillväxt för avsikter att pröva på att handla mat på nätet
Samtidigt som antalet matbutiksbesök har vuxit i juni, är konsumenterna inte längre så ivriga på att pröva på att handla mat på nätet.
”Coronaepidemin har ökat tydligt på antalet människor som handlar mat på nätet, men en del av användningen har varit nästan tvångsmässig. Nu när man kan röra sig friare har många konsumenter återvänt till sina fysiska matbutiker”, säger Kurjenoja.
Under epidemin har näthandeln betjänat sina kunder väl. När det omkring epidemins topp var sju procent av konsumenterna som ansåg att näthandeln av mat hade fungerat väl för dem, var det i början av juni över dubbelt så många, 18 procent. Nu vill 16 procent av konsumenterna fortsätta handla mat på nätet som under epidemin eller öka sina inköp. Före epidemin var endast fyra procent av finländarna regelbundna köpare av dagligvaror.
”Även om en del av de som under epidemin regelbundet köpte mat och drycker på nätet nu återvänder till fysiska affärer, påskyndades utvecklingen av den digitala handeln med åtminstone tre år under denna epidemi”, uppskattar Kurjenoja.
Lättnad av begränsningarna i rörelsefriheten tyglade den starka tillväxten av digitala inköp
I näthandeln av special- och bruksvaror syns samma företeelse som i näthandeln av dagligvaror: Digitala inköp har under epidemin blivit vanligare och populärare, men i och med att rörelsefriheten har återvänt har också den hårdaste tillväxtspurten jämnat ut sig.
”Det är nu betydligt flera som tänker öka sina inköp på nätet än det var i början av april, men avsikterna att öka digitala inköp har avtagit något från slutet av april”, summerar Kurjenoja resultaten.
När det omkring coronaepidemins topp i början av april var var tredje konsument som aldrig hade gjort digitala inköp, var det i början av juni endast 27 procent. Tillväxten för inköp på nätet accelererade snabbt under epidemin efter en försiktig början. Ännu i början av april var det 8 procent av konsumenterna som nyligen hade ökat sina digitala inköp inom special- och bruksvaruhandeln, medan det i början av juni redan var en dryg femtedel. Särskilt barnfamiljer ökade sina inköp på nätet under epidemin.
Mer information:
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Bilaga (bara på finska):
Kuluttajat koronakriisissä 3/3Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja har planerat konsumentenkätens undersökningsupplägg och enkätblankett, och Kurjenoja ansvarar också för analysen av resultaten. Kantar TNS planerade urvalet och samlade in konsumentmaterialet via en online-panel. Urvalet representerar finländare i åldern 18–79 som bor i Fastlandsfinland och använder internet. Enkäten genomfördes sammanlagt tre gånger under våren och tidiga sommaren 2020; den första delen genomfördes under vecka 15 och urvalsstorleken var 2 000, enkätens andra del genomfördes under vecka 18 och urvalsstorleken var 1 000, och tredje delen genomfördes 1–5.6 och urvalsstorleken var 1 090.
Läs Finsk Handels meddelande som publicerades den 7 maj och andra delen av konsumentenkäten som genomfördes vecka 18:
Läs Finsk Handels meddelande som publicerades den 20 april och första delen av konsumentenkäten som genomfördes vecka 15:
Konsumentenkät: Digitala inköp och viljan att pröva på digitala matinköp ökar