Handeln skapar arbete och skatteintäkter – skattepolitiken har inte stöttat tillväxten så som önskat
Handeln är en av stöttepelarna i Finlands ekonomi. Den har stor betydelse för sysselsättningen, är en avsevärd skattebetalare och främjar tillväxten. Även den mervärdesskatt som handeln genererar utgör närmare hälften av hela Finlands mervärdesskatteintäkter. Regeringens skattepolitik har emellertid stramat åt särskilt fackhandelns verksamhetsmiljö och försvagat dess konkurrenskraft, utan att åtstramningarna syns i statens skatteintäkter på det sätt som regeringen önskat.
Handeln sysselsätter cirka 280 000 personer i Finland, och så många som en av fem sysselsatta ungdomar under 25 år får sin försörjning inom handeln. Handeln betjänar samhället på bred front: i vardagen och näringslivet, vid allt från upphandlingar inom hälso- och sjukvård och byggnation till industrins och konsumenternas behov. På så sätt stöder branschen hela Finlands välbefinnande.
Handelns momsintäkter ökar långsammare än de intäkter som den totala ekonomin genererar
År 2024 uppgick de mervärdesskatteintäkter som handeln genererade till cirka 10,5 miljarder euro, vilket motsvarade nästan hälften (49,1 %) av hela Finlands mervärdesskatteintäkter. Den mervärdesskatt som handeln bokförde ökade dock långsammare än de totala intäkterna: fram till juli 2025 var handelns kumulativa intäkter 3,4 procent högre än året innan, medan den motsvarande tillväxten för den totala ekonomin var 5,3 procent.
Höjningen av mervärdesskatten som trädde i kraft i september 2025 fick konsumenterna att bli mer försiktiga, och höjningen har haft särskilt kraftiga följder inom fackhandeln som redan från tidigare befunnit sig i en utmanande situation. Under innevarande år har man enligt statens budgetutredningar varit tvungen att sänka prognosen för mervärdesskatteintäkterna två gånger, totalt med 700 miljoner euro.
”Skatteåtstramningen återspeglar sig inte i skatteintäkterna på det sätt som regeringen förväntat sig. För sin egen del har åtstramningen försvagat köpkraften och delvis även styrt konsumtionen till webbutiker utanför EU”, förklarar Jaana Kurjenoja, chefsekonom för Finsk Handel.
Handeln är en av de största finansiärerna av den offentliga ekonomin
År 2024 var skatteintäkterna från lön som betalades av handeln de tredje största, 2,4 miljarder euro, bland de privata branscherna.
Även i egenskap av betalare av samfundsskatter är handeln en av de största branscherna. Bland alla branscher var handeln den bransch som betalade tredje mest samfundsskatt i Finland år 2024, totalt 831 miljoner euro. Mest samfundsskatt betalade finans- och försäkringsbranschen.
Den lättnad av beskattningen av förvärvsinkomster på alla nivåer som träder i kraft i början av nästa år, 2026, förbättrar finländarnas köpkraft och stöder tillväxten inom den inhemska handeln.
”De allmänna konjunkturutsikterna för ekonomin har också förbättrats i måttlig grad. Inflationen har avtagit och räntenivån sjunker, vilket underlättar situationen för hushållen. Konsumenternas förtroende för ekonomin är fortfarande försiktigt, men kommer sannolikt att stärkas när köpkraften gradvis förbättras”, bedömer Kurjenoja.
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, tfn 040 820 53 78, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi