Detaljhandeln växer, fackhandeln delvis hårt prövad av corona – fler jobb i branschen genom strukturella reformer

Tillväxten inom framför allt järnhandeln, hemteknikbranschen och dagligvaruhandeln ger försäljningen inom detaljhandel ett lyft i år. Utifrån förhandsuppgifter har juni och juli varit mycket starka försäljningsmånader även för många andra företag inom bruksvaruhandeln. Skatteåterbäringen som betalas ut i augusti–september stärker köpkraften hos finländarna som är tillbaka från semester och distansarbete, vilket piggar upp utsikterna för den tidiga hösten.

Enligt en prognos från Finsk Handel kommer detaljhandelns omsättningsvolym* att öka med 2,5 procent i år, medan tillväxten i fjol landade på 2,3 procent. Nästa år fortsätter tillväxten att ligga på 1,5 procent.

Många tjänster och branscher inom fackhandeln och bruksvaruhandeln har dock drabbats hårt av coronakrisen. Under mars–maj tappade till exempel kläd- och skoaffärerna mer än hälften av sin omsättning jämfört med året innan, optikerna nästan hälften, guldsmedsaffärerna en knapp tredjedel och bokhandlarna en fjärdedel. Det är svårt företagen att återhämta sig från sådana siffror.

En del företag har varit tvungna att skjuta upp eller ställa in investeringar. Chefsekonom på Finsk Handel Jaana Kurjenoja är oroad över hur uppskjutandet av investeringar kommer att påverka den inhemska fackhandelns effektivitet och konkurrenskraft på den internationella marknaden.

”I synnerhet investeringar i digitalisering har en stor betydelse för fackhandelns konkurrensförutsättningar, och det är mycket skadligt om dessa nu inte kan göras”, säger Kurjenoja.

Grumliga utsikter för handeln, bortfallet av arbetstillfällen fortsätter

Handelns utsikter är grumliga. Om COVID-19 ökar i styrka och återigen sprider sig in Finland och Europa i höst, kommer människor att röra sig mindre och osäkerheten att öka. Samtidigt förvärras arbetslösheten, en del av den blir strukturell och privathushållen ökar sitt sparande. Dessutom skulle en fortsatt internationell nedgång i efterfrågan och investeringar försvaga den inhemska industri- och serviceexporten, vilket i sin tur skulle förvärra krisen inom konsumenttjänsterna.

”Detta skulle kunna kapa av mer än hälften av detaljhandelns tillväxt under det innevarande året och helt kväva tillväxten nästa år”, tror Kurjenoja.

En andra våg av coronavirus skulle slå mycket hårt mot sysselsättningen inom handeln, den största sysselsättaren inom företagssektorn. I fjol försvann 10 000 jobb inom detaljhandeln, och i år spås sysselsättningen

minska med 13 000–14 000. En åter förvärrad epidemi i höst skulle kunna leda till att hela 20 000 jobb inom branschen går förlorade.

Särskilt fackbutiker och bruksvaruaffärer har tämligen svaga personalförväntningar för de kommande månaderna. Coronapandemins utbrott under våren påverkade inte dagligvaruhandelns sysselsättningsplaner i stor utsträckning, men inom bruksvaruhandeln reviderades de kraftigt neråt och har inte återgått till den nivå som rådde i början av året eller i fjol.

Finsk Handel betonar vikten av att bekämpa en andra våg av coronaepidemin. Av landets regering krävs att man reagerar i rätt tid och av medborgarna att man följer riktlinjerna. Handeln fortsätter med sina målmedvetna åtgärder för att försäkra trygga butiksbesök.

Fart på strukturreformer

Corona är dock inte det enda som sätter käppar i hjulet för ekonomin och sysselsättningen. När försörjningskvoten försämras och ekonomin blir alltmer skuldsatt måste man de allra närmaste åren kunna lösa motsättningen mellan ett grundskydd och incitament till arbete.

Därför kräver vd:n för Finsk Handel Mari Kiviniemi att regeringen skyndsamt ska ta itu med strukturella reformer.

Till exempel handeln har sedan länge lidit av flitfällor. Olika överlappande resultatbundna system gör att det inte alltid lönar sig för en deltidsanställd expedit att arbeta fler timmar eller ens övergå till heltidsarbete när det erbjuds. Expediten får endast en liten del av löneökningen från ett ökat antal arbetstimmar i handen.

Både dagens arbetsmarknadsstöd och den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen tillsammans med övriga system bildar djupa flitfällor bland annat på de inkomstnivåer som expediter har. Fällorna kan inte avvecklas genom att finslipa på enskilda stödformer, utan genom att ta fram en helhetsmodell som sporrar till arbete, till exempel ett livskonto eller liknande.

”I anslutning till Kommittén för social trygghet borde man nu ofördröjligen grunda en expertgrupp med uppgift att ta fram en modell som ska ersätta de nuvarande inkomstöverföringssystemen. Arbetet borde börja om från noll, utan att begränsas av de nuvarande systemen och administrativa strukturerna. Samtidigt borde man också tänka ut hur det inkomstrelaterade utkomstskyddet för arbetslösa kan ordnas som en del av helheten”, säger Kiviniemi.

”Planeringen brådskar redan, för utan sporrande system går det inte att få till en långsiktig ökning av sysselsättningen”, avslutar hon.

* Omsättningsvolymen, dvs. omsättningen när prisfluktuationerna dragits av.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi, tfn 040 820 5378
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi, tfn 050 511 3189

Bilaga:

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. Kauppa.fi