Handelns budskap till ramförhandlingarna: Köpkraften och strukturreformerna måste beaktas
Den långvariga coronapandemin och de militära åtgärderna som Ryssland vidtagit har betydande negativa effekter på ekonomin, vilket kommer att märkas i medborgarnas vardag. Handeln förväntar sig att regeringens ramförhandlingar ger lösningar som stöder köpkraften, regleringsreformer som främjar tillväxten och beslut som tar hänsyn till alla potentiella och kostnadseffektiva energiproduktionsmetoder som svar på de rådande energisäkerhets- och klimatutmaningarna.
Den kraftigt ökade inflationen kommer att minska konsumenternas köpkraft. I februari var den totala inflationen i Finland 4,5 procent. Till följd av Rysslands aggressionskrig hotar prisökningarna att ske allt snabbare. Enligt Statistikcentralens uppgifter har konsumenternas förtroende kraftigt försvagats. Risken finns att den ekonomiska tillväxten avmattas och sysselsättningen försvagas.
”För att dämpa den negativa utvecklingen måste den ekonomiska politiken och skattepolitiken stödja finländarnas köpkraft. Det viktigaste sättet att stärka köpkraften är att lätta på förvärvsinkomstskatten i alla inkomstklasser”, betonar Mari Kiviniemi, verkställande direktör för Finsk Handel.
Den privata sektorns konsumtion står för ungefär hälften av Finlands BNP och har en betydande inverkan på sysselsättningen. En minskning av förvärvsinkomstbeskattningen skulle minska skattekilen på arbete och flitfällorna samt förbättra köpkraften utan att lönekostnaderna höjs.
Finsk Handel vill också se beslut med hjälp av vilka man kan skapa och främja investeringar och tillväxt samt förbättra marknadens funktion.
”En nyckelåtgärd skulle vara att avveckla befintliga monopol. Särskilt apoteksmarknaden bör reformeras för konsumenternas och samhällets fördel på grundval av de åtgärdsförslag som lagts fram av Konkurrens- och konsumentverket”, säger Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör vid Finsk Handel.
När det gäller detaljhandeln med alkohol är det också dags att övergå till en fastlandseuropeisk reglering genom att tillåta försäljning av vin i livsmedelsbutiker och genom att möjliggöra distansförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Ur investeringssynpunkt är det också viktigt med smidig planläggning. Genom att påskynda regeringens pågående projekt och höja deras ambitionsnivå finns det förutsättningar för att vidta snabbverkande åtgärder för att skapa tillväxt.
Det behövs lösningar för att undanröja flitfällor
Den kombinerade effekten av beskattning, inkomstöverföringar och serviceavgifter fortsätter att skapa flitfällor i Finland. Avvecklingen av flitfällor är ett sätt att förbättra sysselsättningen på marknadsvillkor. ”Inom handeln syns flitfällorna i tillgången på arbetskraft”, säger Anna Lavikkala, arbetsmarknadsdirektör vid Finsk Handel.
På kort sikt skulle en påskyndad socialskyddsreform och avvecklingen av flitfällor göra det lönsamt, och tryggt med tanke på en individs försörjning, att ta emot och jobba in varje arbetstimme. Om utkomstskyddet för arbetslösa reformerades genom att gradera förtjänstskyddet skulle det lösa bristen på arbetskraft och öka sysselsättningen, vilket i sin tur skulle stärka den offentliga ekonomin.
På längre sikt borde man i Finland införa ett baskonto för att avskaffa flitfällor. Detta är något som har föreslagits av flera experter. Finsk Handel förväntar sig beslut om vidare förberedelser av baskontomodellen från regeringen som samlas till ramförhandlingarna. På samma sätt måste det allmänna förtjänstskyddet utredas så snabbt och uttömmande som möjligt.
Handelns potential för spillvärme bör fullt ut integreras i energisäkerhets- och klimatarbetet
Den förändrade säkerhetssituationen i Europa kräver en snabb ökning av energisjälvförsörjningen. Handeln har en roll i att stärka energisäkerheten, eftersom branschen genererar rikligt med utsläppsfri spillvärme.
”Att bättre utnyttja spillvärmen från handeln kommer också att bidra till att uppnå de ambitiösa klimat- och energimålen. Införandet av kostnadseffektiva och outnyttjade energikällor kommer också att mildra kostnadseffekterna av den gröna övergången för medborgarna”, poängterar Hiilamo.
Enbart inom handeln är potentialen för spillvärme nästan en terawattimme per år, vilket motsvarar volymen av biogasproduktionen i Finland. Inom handeln finns den största outnyttjade potentialen för spillvärme i kylsystemen i dagligvarubutikerna (800 GWh/år). En annan viktig källa till spillvärme är köpcentrumens kylenergi (113 GWh/år).
”Det skulle vara förnuftigt att återvinna spillvärme till uppvärmningsenergi, till exempel genom värmepumpar, i enlighet med vad som krävs i Europeiska kommissionens föreslagna 55 %-paket. Förutom att utnyttja spillvärme inne i fastigheten ska dubbelriktad fjärrvärme användas för att utnyttja den spillvärme som blir över”, säger Hiilamo.
För att öka användningen av spillvärme behövs modellavtal med syfte att fördela de ekonomiska nyttorna jämnt mellan hyresgästen och fastighetens ägare. Att fastighetens eller fjärrvärmenätets ägare åläggs skyldigheten att ta emot spillvärme är också en förutsättning för ett effektivt och snabbt utnyttjande av spillvärme.
Den plötsliga förändringen av säkerhetssituationen och energitillgången i Europa kommer att kraftigt påverka medborgarnas och företagens vardag, så alla potentiella och kostnadseffektiva sätt att generera eller utnyttja nollutsläppsenergi måste införas enligt ett påskyndat schema.
Mer information
Mari Kiviniemi, verkställande direktör
050 511 3189
mari.kiviniemi@kauppa.fi
Simo Hiilamo, intressebevakningsdirektör
050 350 7564
simo.hiilamo@kauppa.fi
Anna Lavikkala, arbetsmarknadsdirektör
040 040 6088
anna.lavikkala@kauppa.fi
