Den inhemska näthandeln minskade och ökade från Kina – för att klara konkurrensen behöver den inhemska fackhandeln stöd

Enligt en utredning från Finsk Handel minskade finländarnas näthandel i fjol för andra året i rad, nu med drygt tre procent, eftersom finländarna framför allt minskade de digitala inköpen i hemlandet. Minskningen av digitala inköp märktes särskilt i näthandeln med byggprodukter och renoveringsprodukter, böcker och hemelektronik, men till exempel kosmetika, husdjursartiklar och livsmedel köptes mer än tidigare.

”Till skillnad från Sverige fortsatte näthandeln med dagligvaror att växa hos oss, och nu utgör den något under tre procent av hela dagligvaruhandeln”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel.

Traditionellt har hemelektronik varit den största produktkategorin inom näthandelsmarknaden räknat i euro, även om modeprodukter, det vill säga kläder, skor, väskor och accessoarer, är de mest allmänna inköpen. Även om näthandeln inom mode minskade förra året, krympte inköpen av hemelektronik ännu mer, och mode blev nu den största produktkategorin på näthandelsmarknaden.

Totalt gjorde finländarna digitala inköp av detaljhandelsprodukter från hemlandet och utlandet till ett belopp av knappt 5,3 miljarder euro. Räknat utifrån antalet besök per månad var Finlands största webbutik i fjol k-ruoka.fi och därefter verkkokauppa.com, motonet.fi och tokmanni.fi.

”I år räknar vi med att finländarnas digitala inköp ökar med cirka fem procent. På basis av utvecklingen i början av året ser det ut som om tillväxten styrs särskilt till utländska webbutiker”, beskriver Kurjenoja utvecklingen.

Digitala inköp från Kina ökade – Temu ökar kraftig

Utöver i Finland minskade näthandeln i fjol i många europeiska länder, till exempel i Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien och Sverige. Samtidigt började inköpen från Kina öka igen i många europeiska länder, liksom också i Finland.

”Den kraftiga tillväxten hos Shein och i synnerhet Temu återspeglas i Finland som en tillväxt av digitala inköp av mode och elektronik gjorda i Kina. Räknat i antalet månatliga antal besök har Temu redan i början av året blivit den utländska marknadsplats som finländarna besöker mest, parallellt med zalando.fi, som tidigare var mest besökt”, säger Kurjenoja.

Temu och Sheins uppgång återspeglas också i listorna över de mest nedladdade och använda shoppingapparna. Temu har blivit den mest laddade shoppingappen både i Finland och i Sverige, och både Temu och Shein hör till de 10 mest använda shoppingapparna i båda länderna.

”Med låga priser, gratis leveranser, AI-baserade beställningssystem, effektiv marknadsföring i sociala medier och genom mer underhållande shopping har dessa nätjättar, som säljer kinesiska lågprisprodukter runt om i världen, förändrat hela näthandelns interventionslogik från marknadsföring till logistik”, anser Kurjenoja.

Enligt Finsk Handel finns det också negativa drag i utvecklingen.

”Den ultrasnabba näthandeln styr ekosystemen i Temu och Shein att kontinuerligt producera nya produkter som inte ens är avsedda att vara långvariga. Transport av enskilda inköp i separata paket direkt från en kinesisk fabrik till konsumenten innebär också ofta att ingen tull betalas för inköpet. Dessutom finns det inte något konsumentskydd på EU-nivå om produkterna lätt går sönder eller om produktinformationen och bruksanvisningarna inte är lämpliga, nämner Kurjenoja som exempel.

Den inhemska fackhandeln behöver stöd för att hålla jämna steg med AI

Ute i världen utnyttjar företag inom handeln artificiell intelligens och maskininlärning redan på många olika sätt. Till exempel i USA spelar proaktiva shoppingrekommendationer baserade på artificiell intelligens redan en viktig roll vid digitala inköp. De två största nätbutikerna i USA, Amazon och Walmart, använder artificiell intelligens bland annat för att optimera transportrutterna så att även väderprognoser beaktas vid planeringen av rutterna.

Artificiell intelligens utnyttjas också bland annat vid utformning av tjänster, produktion av webbplatsinnehåll eller planering av marknadsföringskampanjer för att förbättra konverteringsgraden inom näthandeln. Speciellt nätbutiker för kläder våndas runt om i världen över den höga andelen returer och önskar få hjälp av välfungerande virtuella provrum, som de redan börjar få erfarenhet av.

”Olika utvecklingsprojekt inom näthandeln som baserar sig på artificiell intelligens pågår på olika håll i världen. Hos oss behöver dock en liten inhemsk fackhandel stöd för att hålla jämna steg med sina internationella konkurrenter”, påpekar Kurjenoja.

”Till exempel Business Finlands stödformer bör utvecklas så att de också fokuserar på att förbättra produktiviteten och den tillämpade utvecklingen för handels- och tjänsteföretag. När man får ordning på de grundläggande frågorna kan också små företag klara sig i den internationella konkurrensen”, fortsätter hon.

Ytterligare information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi