Strukturreformer bör göras i ramförhandlingarna – effektiva marknader förbättrar också konsumenternas köpkraft
Senast i ramförhandlingarna bör nödvändiga strukturreformer genomföras för att förbättra den offentliga ekonomin och konsumenternas köpkraft, säger Finsk Handel. Den allmänna mervärdesskattesatsen bör inte höjas, eftersom ökningen skulle särskilt bestraffa den inhemska fackhandeln och hushåll med låga inkomster genom att försvaga köpkraften. Även FoUI-finansieringen bör förnyas och riktas till branscher inom handeln.
Enligt Finsk Handel bör samhällsekonomin senast nu sträva efter strukturella reformer som effektiverar marknadens funktion. Effektiva marknader gynnar både konsumenterna och statsfinanserna. Senast nu bör man i enlighet med regeringsprogrammet avreglera försäljningen av alkohol och reformera detaljhandelssystemet för läkemedel.
”Strukturreformer som ökar effektiviteten kräver reglering som styr mot ansvarsfull verksamhet. De ger också utrymme i statens ekonomi och möjliggör till och med skattehöjningar av rätt storlek utan att äventyra konsumenternas köpkraft”, säger Kari Luoto, vd för Finsk Handel.
Enligt beräkningar som Finsk Handel låtit utföra skulle en strukturreform av detaljdistributionssystemet för läkemedel medföra årliga besparingar på upp till 250 miljoner för staten och konsumenterna. Den offentliga ekonomin kan stärkas med 128 miljoner euro, och samtidigt skulle konsumenternas köpkraft förbättras med 124 miljoner euro per år. Besparingarna skulle uppstå i etapper, så att de skulle uppnås fullt ut i slutet av ramperioden.
Ett effektivt försäljningssystem för läkemedel som motsvarar den svenska modellen förutsätter en sänkning av apotekens fastställda försäljningsmarginal, det vill säga läkemedelstaxan, till Sveriges nivå, betydligt effektivare upphandling av läkemedel, mångsidig konkurrens och avreglering av apoteksägandet.
“Flera undersökningar har visat att Finlands apotekssystem är dyrt för konsumenterna och samhället. Detaljdistributionssystemet för läkemedel kan inte uteslutas ur spargranskningen, utan strukturella reformer måste åtgärdas så snart som möjligt”, säger Luoto.
Skärpt mervärdesbeskattning skulle påverka finskt arbete och köpkraft
Mervärdesbeskattningen belastar framför allt det arbete som utförs i Finland, även när den faktiska produkten som ska säljas tillverkas på annat håll. Till exempel kan mer än 80 procent av priset på ett plagg som tillverkas i Asien bestå av inhemska kostnader, och största delen av dem är arbetskraftskostnader.
Att höja den allmänna mervärdesskattesatsen skulle öka den redan stora prisskillnaden mellan en produkt som säljs i Finland och till exempel en liknande produkt som säljs i en asiatisk nätbutik.
”En höjning av den allmänna mervärdesskattesatsen skulle vara ett stort slag mot den inhemska fack- och bruksvaruhandeln”, påpekar Luoto.
En höjning av mervärdesskattesatsen på livsmedel skulle däremot ytterligare försvaga finländarnas köpkraft, särskilt om man inte skulle sträva efter att kompensera dem genom inkomstöverföringar.
”Skärpt mervärdesbeskattning på livsmedel och minskad köpkraft skulle återspeglas inte bara i den inhemska livsmedelskedjan, utan också i andra konsumenttjänster och fackhandeln, eftersom det skulle finnas mindre utrymme för dem i människors konsumentkorgar”, säger Luoto.
FoUI-finansieringen måste förnyas och riktas starkare mot handels- och servicebranscherna
Forsknings- och utvecklingsverksamhetens tilläggsfinansiering bör riktas mer effektivt mot tillämpad forskning, drifttagning av teknik samt konkreta behov hos servicesektorn och handelsföretag. Offentlig FoUI-finansiering och till exempel Business Finlands finansieringsmodeller ska riktas mot projekt som förbättrar produktiviteten i de privata servicebranscherna och diversifierar Finlands näringsstruktur.
”Om FoUI-finansieringen inte förnyas och riktas starkare mot handels- och servicebranscherna och små och medelstora företag, riskerar den finländska fack- och partihandeln och de tjänster som stöder dem att hamna på efterkälken i den internationella konkurrensen”, anser Luoto.
Företagsbesöksförbud gör arbetsmiljön inom handeln säkrare
I butikerna är kundernas olämpliga beteende, trakasserier och våld riktad mot personalen en daglig verklighet och situationerna blir allt allvarligare till sin natur.
Finsk Handel anser att arbetsgivaren utan dröjsmål behöver ett verktyg för företagsbesöksförbud för att ta hand om personalens arbetarskydd och välbefinnande på arbetsplatsen.
”Samtidigt skulle ett företagsbesöksförbud vara en viktig satsning i den allmänna säkerheten i vardagen”, säger Luoto.
Ytterligare information: Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi
