Handeln sysselsätter och ackumulerar skattepotten i Finland – regeringens skattepolitik prövar dock inhemska fackaffärer  

Handeln sysselsätter cirka 280 000 personer i Finland, och så många som en av fem sysselsatta ungdomar under 25 år arbetar i ett företag inom handeln. Handeln tjänar samhällsekonomin från hälso- och sjukvård till byggbranschen och från industrin till konsumenter, och skapar därmed välfärd i hela Finland. För samhället är det inte alls likgiltigt hur det går med handeln.

”Handelns betydelse är ännu större än dess storlek när man inkluderar indirekta effekter i andra branscher. Med sin dagliga verksamhet och sina investeringar skapar handeln arbete och välbefinnande i stor utsträckning i Finland genom olika branscher”, betonar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

År 2023 genererade handeln ett intag av mervärdesskatter på totalt 10 698 miljoner euro, ungefär 50 procent av det totala intaget av mervärdesskatter. Även om intaget av mervärdesskatter som skapas av handelns inhemska försäljning är till och med hälften av hela Finlands intag av mervärdesskatter, minskade det ändå med två procent förra året. Samma trend har fortsatt även i år. I augusti, precis innan mervärdesbeskattningen skärptes, var handelns kumulativa momsintag 2,4 procent lägre än under motsvarande period föregående år.

Åtstramningarna av mervärdesbeskattningen påverkar framför allt fackhandeln, som också i övrigt pressas av den svaga köpkraftsutvecklingen och den utländska ultrasnabba näthandeln.

”Skattepolitiken har ytterligare försvagat den inhemska special- och bruksvaruhandelns internationella konkurrenskraft, och skatteåtstramningarna kommer inte att synas i skatteintäkterna på det sätt som regeringen önskar”, förutser Kurjenoja.

Handelns andel av samfundsskatter är betydande 

Handeln har svarat på inhemsk och utländsk konkurrens genom att bland annat effektivisera, digitalisera och automatisera sin verksamhet. Bland annat har digitalisering och automatisering ökat handelns investeringar.

”Handelns storlek och betydelse identifieras ofta inte, även om den inhemska handelns effekter på ekonomisk tillväxt sträcker sig till nästan alla sektorer och branscher. Därför finns det också ofta bristande insikt i hur handelns beställningar eller investeringar skapar nya innovationer och nya typer av verksamhet för andra branscher”, påpekar Jaana Kurjenoja.

Bland alla branscher betalade handeln år 2023 tredje mest samfundsskatter i Finland, totalt 957 miljoner euro, eller 12,4 procent. Samma år betalade finans- och försäkringsbranschen mest samfundsskatter, sammanlagt 1 665 miljoner euro, vilket motsvarar 21,5 procent av det totala intaget av samfundsskatter.

Handeln sysselsätter och ackumulerar skattepotten i Finland.År 2023 var handelns intag av inkomstskatter 2 428 miljoner euro, eller 6,8 procent av det totala intaget av inkomstskatter.Samma år var den offentliga förvaltningens intag av inkomstskatter högst med 14 000 miljoner euro, vilket är 39,1 procent av det totala intaget av inkomstskatter.

Finsk Handel anser dock att konsumentens köpkraft bör stödjas genom en långsiktig lättnad av lönebeskattningen på alla inkomstnivåer.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, tfn 040 820 53 78, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Kaikki kuvat täällä: