Svag tillväxt inom handeln räcker inte för att öka sysselsättningen – skattekilen för tjänster bör äntligen minskas

Nedgången inom handeln fortsätter ännu i början av året. Detaljhandeln och särskilt fackhandeln förtärs av konsumenternas osäkerhet och de dåliga sysselsättningsnyheterna. Den tekniska partihandeln drabbas av det knappa bostadsbyggandet och den svaga orderstocken inom industrin, som dock förväntas vända till tillväxt under innevarande år. Ytterligare oro orsakas av svackan på den tyska marknaden. Foodservice-partihandeln lider i sin tur av den svaga efterfrågan hos restauranger och lunchrestauranger.

Minskningen av detaljhandelns försäljningsvolym fortsatte förra året redan för tredje året i rad. Varuhus- och hypermarknadshandeln samt lågprishandeln ökade mest, men även dagligvaruhandelns försäljningsvolym vände redan mot tillväxt. Fackhandeln och särskilt de stora branscherna, järnhandel, hemelektronik, inrednings- och sporthandel, har däremot fortsatt att krympa. Inom järnhandeln syns dock redan en begynnande tillväxt.

Detaljhandelns sjunkande sysselsättningstrend fortsätter

För detta år är prognosen från Finsk Handel att försäljningsvolymen inom detaljhandeln kommer att växa efter en svag början på året. På årsnivå stannar ökningen av försäljningsvolymen dock endast på cirka en halv procent.

”Nästa år kommer detaljhandelns tillväxt att öka något, men tillväxtprocent i klass med den före finanskrisen finns inte i sikte”, beskriver Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja prognosen.

Den avtagande inflationen och de sjunkande räntorna stöder köpkraften, men den försämrade sysselsättningen och den långsamma ekonomiska tillväxten ökar konsumenternas osäkerhet.

”De på varandra följande händelserna som tärt på förtroendet, från pandemin till säkerhetspolitiken, finns fortfarande kvar i minnet ett tag och bromsar konsumtionslusten i hushållen. Försiktigheten återspeglas direkt i den inhemska fackhandeln, vars verksamhetsförutsättningar försvagades ytterligare av att den allmänna mervärdesskattesatsen höjdes i september”, bedömer Kurjenoja.

Den förutspådda långsamma tillväxten räcker inte för att vända den nedåtgående sysselsättningstrenden inom handeln, den största sysselsättaren inom privata sektorn. Finsk Handel förutspår att sysselsättningen inom detaljhandeln kommer att minska med cirka 4 000 sysselsatta jämfört med i fjol, det vill säga knappt tre procent fram till år 2026.

En bred skattekil drabbar tjänsterna

I priset på tjänster och produkter och i servicekedjorna ingår ofta en mångfaldig skattekil, som minskar finländarnas köpkraft och håller kostnadsnivån hög. Konsumenten kan dock kringgå den inhemska skattekilen genom att köpa produkten i en internationell nätbutik. Till exempel priset på en damtröja som tillverkas i Asien kan i en asiatisk nätbutik vara endast 12–35 procent av priset i en finsk fackaffär.

”Av det totala skattepliktiga priset på en tröja som tillverkas i Asien och säljs i en inhemsk fackhandel består endast 9 procent av utländska kostnader. Den största kostnadsposten är arbetet som utförs i Finland, som nu bestraffas ännu hårdare genom skärpt mervärdesbeskattning”, säger Kurjenoja om fackhandelns kostnadsstruktur.

De senaste årens skattepolitik stöder inte tillväxt och välfärd

Den skatte- och näringspolitik som bedrivits under de senaste drygt 10 åren har inte stött förbättringen av företagens verksamhetsmiljö och finländarnas välfärd. Inom näringspolitiken är det stora problemet att investerings- och företagsstöden inte riktas branschneutralt och oavsett företagets storlek, utan vinnarna har valts utifrån politiska beslut. Däremot väntar man fortfarande på att den ekonomiska tillväxten ska ta fart.

”Företagen innoverar och investerar inte för att få stöd, utan för att utveckla sin verksamhet och växa. Stöden skapar inte tillväxt om det inte verkar lockande att utveckla affärsverksamheten i Finland”, betonar Kari Luoto, vd för Finsk Handel.

Finsk Handel anser att man vid regeringens halvtidsöversyn nu bör minska anpassningen av olika investeringspaket och företagsstöd, och föra en visionär och tillväxtskapande skattepolitik, dvs. fokusera på företagens verksamhetsförutsättningar.

Beskattningen av arbetet och samfundsbeskattningen bör lättas

Den privata konsumtionen och konsumenttjänsterna är betydande källor till tillväxt och sysselsättning. Beskattningen av arbete bör minskas jämnt på alla inkomstnivåer, så att man kan minska skattekilen för tjänster och öka finländarnas köpkraft utan att kostnadsnivån stiger.

”Om företagen inte upplever konsumenttjänster som en attraktiv tillväxtbransch förlorar vi konkurrensställningar både när det gäller utländsk näthandel och turismexport och i utvecklingen av nya tjänster och tillhörande innovationer”, motiverar Luoto.

Samfundsbeskattningen borde modigt sänkas till 15 procent. En sänkning av samfundsskatten är det mest effektiva vapnet i skattepolitiken för att locka till sig investeringar och skapa tillväxt på ett branschneutralt sätt. Enligt beräkningar kan den på lång sikt också finansiera sig själv, och på kort sikt kan skatteförluster kompenseras genom att sälja statens tillgångar och skära ned på stödsystemet för företag.

”Skattelättnader ska inte finansieras genom att skärpa mervärdesbeskattningen eller med nya punktskatter. Mervärdesbeskattningen breddar skattekilen, minskar köpkraften och ökar kostnaderna samtidigt som den riktar sig specifikt till arbete som utförs i hemlandet”, påminner Luoto.

Bilaga: Kaupan näkymät I 2025 eLiite

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi