Tillväxt uppstår inte utan tjänstesektorer – snabbverkande lättnad av arbetsbeskattningen i centrum för tillväxtåtgärder

Den privata tjänstesektorns andel av Finlands bruttovärdeökning, dvs. ekonomiska välfärd är cirka 51 procent, medan industrins motsvarande andel är cirka 27 procent. Samtidigt är mer än hälften av alla sysselsatta i Finland verksamma inom tjänstesektorn, motsvarande siffra inom industrisektorn är 21 procent. Liksom industrin befinner sig även tjänsterna och handeln mitt i den internationella konkurrensen, bland annat till följd av näthandel, digitalisering och en genuint internationell kundkrets.

Att sänka beskattningen av arbete är den snabbast verkande åtgärden att åstadkomma tillväxt och öka den svaga sysselsättningen. Det uppmuntrar till arbete, höjer den köpkraft som momshöjningarna försvagar och förbättrar företagens internationella konkurrenskraft.

I halvårsöversynen kräver tjänstesektorernas organisationer beslut om att minska beskattningen av arbete med en procentenhet på alla inkomstnivåer under den här regeringens slutperiod. Den statiska kostnaden för skattelättnaden på årsbasis beräknas uppgå till cirka 1,3 miljarder euro.

Övergripande lättare arbetsbeskattning ska fortsätta under nästa valperiod. Marginalskatteprocenterna för de högsta inkomstskatteklasserna ska samtidigt sänkas till högst 50 procent. Arbetet ska inledas redan under denna valperiod genom att slopa den högsta inkomstskattenivån som ursprungligen var avsedd att vara tillfällig.

Genom att sänka beskattningen av arbete

• avtunnas skattekilen* för tjänsterna och finländarnas köpkraft förbättras, utan att kostnaderna ökar
• förblir ökningen av priset på arbete måttlig, vilket stärker sysselsättningen
• förbättras arbetets lönsamhet, minskas förlusten av experter från Finland och lockas utländska experter till Finland
• förbättras attraktionen till ny företagsverksamhet vilket i synnerhet kunde påskynda utvecklingen av konsumenttjänsterna
• stöder den ökande privata konsumtionen utvecklingen av momsintäkterna.

*Skattekil = Skillnanden mellan arbetsgivarens bruttokostnad och löntagarens köpkraft

Privata tjänsters produktivitet och immateriella kapital ska beaktas mer i näringspolitiken

 Finlands närings- och skattepolitik grundar sig fortfarande alltför mycket på en indelning mellan en inhemsk sektor som består av tjänster och en industrisektor som är öppen för internationell konkurrens. I verkligheten har denna indelning föråldrats för länge sedan och i och med digitaliseringen stöter den finländska tjänsteverksamheten och handeln allt starkare på internationell konkurrens.

En näringspolitik som har bedrivits länge och fokuserat på att stödja industrin har inte lyckats skapa ny tillväxt. Branschneutralitet har inte beaktats, utan de vinnande branscherna och företagen har valts utifrån politiska beslut. Samtidigt släpar produktivitetsutvecklingen i Finland efter jämfört med våra viktigaste konkurrentländer.

Tjänstesektorernas organisationer förutsätter att regeringen driver en branschneutral näringspolitik, där man också identifierar serviceföretagens behov av att förbättra produktiviteten och öka investeringarna i immateriellt kapital. Investeringar i immateriellt kapital, såsom data och programvara, stärker alla företags förutsättningar att bland annat utnyttja artificiell intelligens.

Organisationerna kräver de facto att ökade insatser på forskning och utveckling riktas kraftigare på tillämpad forskning, ibruktagande av tekniker och konkreta behov hos företag inom tjänstesektorn och handeln. På så sätt stärks produktiviteten, Finlands internationella konkurrenskraft och tillväxten av nya exportbranscher och exportföretag.

Regeringen måste också mer än i nuläget uppmärksamma turismexporten, dvs. intäkterna från internationell turism. Det är som en lågt hängande frukt som för att plockas kräver innovationsfinansiering och inriktning av stöd på utvecklingen av bilden av Finland och av andra funktioner.

”Starkare tillväxtförutsättningar för tjänsteekonomin och mångsidigare exportstrukturer” är en skrivelse i regeringsprogrammet som har glömts bort av regeringen och delvis även av Risto Murtos arbetsgrupp som nyligen publicerade sin rapport. I samband med halvårsöversynen borde detta korrigeras.

Verkställande direktör Kari Luoto, Finsk Handel

Verkställande direktör Tuomas Aarto, Arbetsgivarförbundet för servicebranscherna Palta

 Faktaruta: Handel och privata tjänster

• Andelen är 51 procent av hela ekonomins mervärde och 64 procent av den privata sektorns mervärde (2023).
• Andelen sysselsatta inom hela ekonomin 51 procent och sysselsatta inom den privata sektorn 68 procent. Handeln och tjänsterna sysselsatte år 2023 direkt 1,4 miljoner människor och med beaktande av exportindustrimodellen var de indirekta sysselsättningseffekterna över 2 miljoner personer.
• Tjänsternas andel av bruttovärdet på Finlands export  är 33 procent (2024). Exporten av tjänster har ökat med i genomsnitt 4,7 procent per år under åren efter finanskrisen (2011-), medan varuexporten har ökat med 1,1 procent.

Ytterligare information:

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi

Tuomas Aarto, verkställande direktör, Arbetsgivarna för servicebranscherna Palta rf, tfn 040 152 0073, tuomas.aarto(at)palta.fi