Cirkulär handel har vuxit i snabb takt – hotar kinesiska skräpprodukter även second hand-marknaden?

Enligt Finsk Handels undersökning* är Finland världens ledande land när det gäller att köpa begagnade varor. Under de senaste åren har second hand-inköp blivit vanligare i alla åldersgrupper, men särskilt bland unga: hela 81 procent av alla under 30 år har köpt begagnade produkter i år.

Traditionell handel på loppmarknader har endast vuxit lite, men second hand-handeln bland handelsföretagen och mellan konsumenterna har mer än fördubblats, och utgör redan en fjärdedel inom den cirkulära handeln. Den överlägset största delen av marknaden, cirka 62 procent, består emellertid av näthandel mellan konsumenter.

Allt fler företag har gått med i cirkulär handel

Det som påskyndar tillväxten av cirkulär handel bland företag och mellan konsumenter är affärsmodeller som är specialiserade på anskaffning och hantering av begagnade varor och att butikernas utbud utvidgas från nya produkter även till begagnade.

”Till exempel har Zalandos expansion till en nätbutik för second hand-mode skapat en ny butik för second hand-mode även för finländarna. I Finland har bland annat Kamerastore utvecklat sin verksamhet och också tagit sig ut på den internationella marknaden”, berättar chefsekonom Jaana Kurjenoja på Finska Handel om exempel på nätbutiker inom cirkulär handel som expanderat sin verksamhet.

Finländarnas mest populära butik för begagnade varor är fortfarande den lokala återvinningscentralen, vars ställning är överlägsen, särskilt i huvudstadsregionen.

Vinted har erövrat näthandeln mellan konsumenterna

Finländarnas överlägset mest använda nätbutik mellan konsumenter, det vill säga plattform för ömsesidig handel, är tori.fi. Litauiska Vinted har dock på knappt två år blivit den tredje mest populära köp- och försäljningsplattformen bland finländarna efter Tori och Facebook-grupper.

”För unga kvinnor under 30 år har Vinted redan blivit den mest använda plattformen för handel mellan konsumenter vid sidan av Tori, och för män i samma ålder har Vinted gått förbi huuto.net och blivit den näst mest använda plattformen”, berättar Kurjenoja om utvecklingen.

De som överväger att sälja eller köpa på plattformar för näthandel mellan konsumenter är främst rädda för bedrägerier vid en möjlig affär. De flesta misstänker också att de produkter som andra konsumenter säljer inte motsvarar förväntningarna. Förutom bedrägerier kan även rädsla för eventuella besvär som köparna orsakar utgöra ett hinder för försäljning på plattformarna. En enkät som Finsk Handel riktade till studerande visade att dessa farhågor lyfts fram särskilt bland studerande som har erfarenhet av att köpa och sälja i näthandeln mellan konsumenter.

”Det är inte konstigt att en större andel av de yngsta köparna och säljarna under 30 år föredrar plattformar som använder en affärsmodell som liknar näthandel, det vill säga plattformar som erbjuder olika leverans-, betalnings- eller presentationstjänster”, konstaterar Kurjenoja.

”Tjänstemodellerna som plattformarna erbjuder har utvecklats och blivit mångsidigare på sistone. I samband med konkurrensen om kunderna kan vissa plattformar snart påminna mer om både egentliga nätbutiker och plattformar för sociala medier”, säger Kurjenoja.

Kinesiska skräpprodukter blockerar även kanalerna för cirkulär handel

Handeln med begagnade varor upplevs som ansvarsfull, men i synnerhet köparna av begagnade kläder agerar inte alltid så ansvarsfullt. Nästan en femtedel av dem som köper begagnade kläder köper kläder, nya eller begagnade, som de aldrig använder, och nästan 70 procent av dem köper även snabbmode.

Snabb- och billigmode börjar de facto fylla utbudet på plattformarna för såväl företag inom cirkulär handel och näthandel mellan konsumenter.

”För en del konsumenter är donation av kinesiska skräpprodukter ett sätt att bli av med skräpet som inte har något återförsäljningsvärde. Detta äventyrar också den affärsmodell som baserar sig på donationer”, förklarar Kurjenoja.

Om och när kinesiska paket i samband med nya köp ersätter hållbarare alternativ börjar second hand-marknaden krympa och livslängden för produkterna blir mycket kort.

För vissa har second hand-köp blivit en liknande inköpskanal som kinesiska lågprisbutiker på nätet. Personer som köper begagnade varor mycket ofta, det vill säga minst en gång i månaden, utgör mer än en fjärdedel av alla second hand-köpare och de har ofta kläder i varukorgen. De motiverar oftare än andra sina inköp med att spara pengar och att de tidigare inte hade någon lämplig produkt för ett visst ändamål.

”De som köper begagnade kläder eller andra varor varje månad eller vecka motiverar tydligt sitt agerande med att produkterna är begagnade och att det därför är ansvarsfullt att kontinuerligt göra inköp. Det sparar knappast särskilt mycket pengar”, tror Kurjenoja.

Ytterligare information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

*I undersökningen granskas inte handeln med begagnade fordon eller bostäder eller till exempel eftermarknaden för inträdesbiljetter. Bakgrunden till undersökningen är bland annat material från tre separata konsumentenkäter: Statistas internationella enkätmaterial, befolkningsmaterial som planerats av Finsk Handel och genomförts av Kantar Finland samt en enkät som planerats och genomförts av Finsk Handel och som riktats enbart till studerande. Erikoiskaupan liitto ETU ry har deltagit i finansieringen av undersökningen.