Höjningen av mervärdesskatten drabbade köpkraften – skatteintäkterna underskrider förväntningarna med 700 miljoner euro
Av statens budgetproposition framgår att höjningen av den allmänna mervärdesskatten som regeringen lät göra i fjol inte har gett önskat resultat med tanke på statens skatteintäkter. Tidpunkten för höjningen av mervärdesskatten mitt i den ekonomiska osäkerheten var inte idealisk, och lamslog för sin del konsumenternas köpkraft och drabbade särskilt handeln i Finland. Den begynnande tillväxten bör nu förstärkas med alla medel.
Den allmänna höjningen av mervärdesskatten från 24 till 25,5 procent, som trädde i kraft förra hösten, ökade konsumenternas försiktighet. Särskilt hårt har höjningen drabbat fackhandeln i Finland, som redan lider av en svag köpkraftsutveckling.
Detta har i sin tur lett till att skattehöjningarna inte syns i skatteintäkterna på det sätt som regeringen önskade. Av statens budgetpropositioner framgår att man under innevarande år har varit tvungen att sänka prognosen för intäkterna av mervärdesskatt två gånger, med totalt 700 miljoner euro.
”Det är uppenbart att konsumtionsbeskattningen nu är på högsta nivån i Finland och så stram att den för sin del har lamslagit konsumenternas köpbeslut”, konstaterar Kari Luoto, vd för Finsk Handel.
Tidpunkten för höjningen av den allmänna mervärdesskatten var också ytterst dålig, då både konsumenternas förtroende och företagens verksamhetsmiljö i övrigt är mycket osäkra på grund av den allmänna konjunkturen, den geopolitiska situationen och fluktuationerna i handelspolitiken.
Minskad försäljning inom handeln har lett till att antalet arbetsplatser inom handeln har minskat och kommer att minska med totalt upp till 8 000 arbetsplatser under åren 2024–2026. Handeln är näringslivets största arbetsgivare och sysselsatte år 2024 nästan 280 000 arbetstagare i hela landet. Handeln är också näringslivets största sysselsättare av personer under 25 år.
Ett annat fenomen som har påverkat försäljningen inom handeln utöver höjningen av mervärdesskatterna är den explosiva tillväxten av webbhandeln utanför EU. Enligt beräkningar som Finsk Handel publicerade i september kommer staten att förlora betydande skatteintäkter i och med fenomenet. Flödet av lågprisvaror och produktförfalskningar utanför EU äventyrar dessutom sysselsättningen, den cirkulära ekonomin, produktsäkerheten och konsumentskyddslagarna.
”Lösningarna på problemet med kinesiska skräpprodukter finns bland annat i att förbättra konsumenternas köpkraft, hålla plattformarna ansvariga för varor som säljs på dem, effektivisera tillsynen över distanshandeln och stärka den inhemska handelns konkurrenskraft”, påminner Luoto.
I de ekonomiska utsikterna finns det dock också många positiva tecken som ger förutsättningar för tillväxt: medborgarnas köpkraft kommer att förbättras av lägre inflation, sänkta räntor på bostadslån, vårens löneuppgörelser och skattesänkningen för alla inkomstnivåer som träder i kraft i början av nästa år.
”Regeringens beslut att sänka beskattningen av förvärvsinkomster var mycket välkommet för servicebranscherna. Inom handeln hoppas vi naturligtvis att konsumenterna vågar göra inköp som de skjutit upp och inser att inköp som görs i den inhemska handeln stöder den egna välfärden och samhällsekonomin samt är ett säkert alternativ”, avslutar Luoto.
Mer information:
Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi