Finsk Handel: Tillväxten inom detaljhandeln har just börjat – nya skatteåtstramningar hotar vändningen i sysselsättningen

Försäljningsvolymen exklusive mervärdesskatt inom detaljhandeln har ökat sedan september i fjol. Även sysselsättningen i branschen och antalet arbetstimmar ökade under årets tredje kvartal jämfört med året innan. Den efterlängtade vändningen är dock fortfarande svag.

”Eventuella nedskärningar i köpkraften genom stramare beskattning hotar att bryta den spirande sysselsättningsutvecklingen inom detaljhandeln. En bärkraftig offentlig ekonomi kan inte skapas genom att kväva den privata konsumtionen”, varnar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Konsumenterna har redan bidragit till skattetalkot

Hushållens köpkraft krympte redan när mervärdesskatten höjdes 2024. Enligt Finsk Handels beräkningar minskade de köpkraften efter skatt för en löntagare som tjänar 4 000 euro i månaden med cirka 270 euro per år i nivå med 2027.

”Försäljningen inom handeln utgör cirka 50 procent av alla mervärdesskatteintäkter i Finland. Efter att den allmänna mervärdesskattesatsen höjdes kännbart 2024 har konsumenterna och konsumenttjänsterna redan engagerat sig betydligt i skattearbetet och i att förbättra den offentliga ekonomin”, påminner Kari Luoto, vd för Finsk Handel.

Nu inför valet har olika parter tagit initiativ till att höja konsumtionsskatterna och frysa inkomstgränserna på inkomstskatteskalan. Nya skattehöjningar under nästa regeringsperiod skulle försvaga köpkraften ytterligare. Om den allmänna mervärdesskattesatsen höjs till 26 procent, den lägre 13,5 procentsatsen höjs till 14 procent och inkomstgränserna i statens inkomstskatteskala fryses för ett år, skulle köpkraften efter skatt hos samma löntagare minska med ytterligare cirka 280 euro per år. Med en två års indexfrysning skulle förlusten öka till cirka 425 euro.

Som jämförelse ökade försäljningen efter skatt i den inhemska handeln 2025 i snitt med 135 euro per finländare i åldern 15–85 år.

”Nya skattehöjningar skulle tära på köpkraften hos medelinkomsttagare med hundratals euro per år. Det rör sig om betydande summor även för efterfrågan i den inhemska handeln”, betonar Kurjenoja.

Sysselsättningen inom privata tjänster är avgörande för hela ekonomin

Handeln och andra privata tjänster sysselsätter mer än hälften av de sysselsatta i Finland. Sysselsättningsutvecklingen inom dessa branscher har därför en avgörande betydelse för hela samhällsekonomin och den offentliga ekonomin.

”Sysselsättningen i Finland kan inte öka utan arbetsplatser som skapas inom de privata tjänsterna. En minskning av köpkraften skulle hota efterfrågan i just dessa branscher”, konstaterar Luoto.

Beräkningarna har gjorts enligt löne- och skattegrunderna för 2027. Antagandet i beräkningarna är att nettolönen används helt och hållet för konsumtion. Förändringar i köpkraften beskriver konsumtionens värde exklusive mervärdesskatt. Beräkningarna av nya de skattehöjningarna är exempelscenarier.

Ytterligare information:

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi