Handelns tillväxt avtar – beskattningen tär på konkurrenskraften

Trots att partihandelpriserna steg skapade bostads- samt maskin- och utrustningsinvesteringar en rejäl tillväxt inom partihandeln i början av förra året, men då investeringarna saktade ner avtog tillväxten även såväl inom byggbranschen som industrin. Mot slutet av året utgick tillväxten av partihandeln nästan helt på prisökning. I år prognostiseras att omsättningen* endast kommer att öka en halv procent och sysselsättningen en procent.

Även detaljhandelns omsättning ökade i januari–maj 2018 med tre procent, tills den började klart avta särskilt på grund av varuhushandeln. I år förbättrar sysselsättningen som blir bättre på hela den ekonomiska nivån och de större löneglidningarna än i fjol köpkraften trots inflationen, och detaljhandeln uppnår en tillväxt på knappt en och en halv procent. Nästa år avtar tillväxten till cirka en procent. I år ökar sysselsättningen ännu med en halv procent.

”Sysselsättningssiffrorna för förra årets sista kvartal var oroande med tanke på detaljhandeln: jämfört med motsvarande tidpunkter var sysselsättningen som minst sedan 2005”, berättar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Priserna bestäms på den internationella marknaden, kostnaderna i hemlandet

Den största delen av kostnaderna för special- och bruksvaruhandeln uppstår i hemlandet. Handeln gör olika varuupphandlingar, anställer arbetstagare och köper tjänster: fastighets- och förvaltningstjänster, logistik-, marknadsförings- och reklam- samt IT-tjänster, företagshälsovård osv. Till exempel består sex euro av moms och 19 euro av kostnader som uppstår i Finland för en blus som tillverkats i Asien och som kostar 31 euro. Vidare går tre euro till tillverkaren i Asien och företagaren får tre euro för utveckling av företaget, investeringar och dividender.

”Det blir inte mycket marginal över för utveckling av företaget, om man tävlar med priser. Skattemyndigheten tar mer än vad som blir kvar hos företagaren”, beskriver Kurjenoja.

I synnerhet syns beskattning för arbete i konsumentpriset, då företaget gör olika tjänsteinköp. Därför borde man i kostnadskonkurrensen uttryckligen skära ner tjänster som köps i Finland och sysselsättning i Finland. Även internationella webbutiker och bruksvarukedjor får konkurrensfördel genom att koncentrera och placera sina verksamheter kostnadseffektivt. Likaså är den finländska fackhandelns mål att effektivisera sin verksamhet genom att samarbeta till exempel i fråga om inköp, logistik eller marknadsföring.

”Konkurrens gagnar konsumenten och man ska inte förhindra det. Den finländska handeln har emellertid inte möjligheten att konkurrera jämlikt bland annat på grund av reglering och beskattningen”, påminner Kurjenoja.

Ändå är de tjänster som handeln köper i Finland väsentliga för andra branscher och hela samhällsekonomin, eftersom handeln nästan fördubblar det mervärde som det skapar för ekonomin genom sina tjänste- och varuinköp och investeringar.

”Till exempel skulle mervärdet för logistikbranschen rasa med uppskattningsvis cirka 12 procent, om den finländska handeln skulle köpa motsvarande tjänster annanstans”, berättar Kurjenoja.

Finland måste locka till sig många verksamheter inom handeln som tillför mervärde

Internationella kedjor, webbutiker eller den digitala handelns plattformar bedriver inte ofta i Finland forsknings- och utvecklingsarbete som utvecklar deras affärsverksamhet. Sådant arbete görs ofta i de länderna där huvudkontoren ligger eller på platser där man koncentrerar strategiskt utvecklingsarbete som gäller hela koncernen. Handlingssätt och -system som utvecklats i andra länder införs senare – kanske så att de ändrats lite – även i Finland. Strategisk utveckling av affärsverksamhet, planering och verksamhetsledning skapar mer tillväxt än att bara vara en distributionskanal, även om det också behövs för att driva på konkurrensen.

Mari Kiviniemi, VD för Finsk Handel, anser att det är viktigt att strategiska verksamheter och huvudkontor även finns i Finland oberoende av verksamhetsområde, det vill säga inte bara i fråga om industrin och banker. ”Betydelsen av en handel som är verksam i Finland för ekonomin och samhället är för stor för att ignoreras”, säger Kiviniemi.

En framåtblickande politik skapar livskraft inom handeln

Enligt Kiviniemi är skattesänkningar centrala för att stödja handelns framtid och livskraft:

”Beskattning av arbete kumuleras i priserna och tär på konkurrenskraften, och momsen påverkar uttryckligen finländskt arbete. Beskattningen av arbete borde sänkas utan att man kommer med nya punktskatter eller stramar åt momsen.”

Regleringen ska vara förnuftig, för att Finland skulle vara en lockande verksamhetsmiljö för företag inom handeln och för att verksamhetsförutsättningarna ska vara jämlika för alla. Man borde till exempel inte belasta handeln i Finland med kostnader och förpliktelser som inte till exempel den internationella webbhandeln har.

Kiviniemi betonar även utbildningens och forskningens betydelse för handelns utveckling. Om det inte finns tillräckligt med utbildningsprogram och forskning för handeln och tjänster på universitets- och högskolenivå, finns här inte heller förutsättningar för utvecklingen av tjänster.

”Man skapar inga nya konsumenttjänster och klarar sig inte i internationell konkurrens inom handeln enbart med ingenjörskompetens. Det behövs djup förståelse för kunderna och handelns strategier och verksamhet, dvs. högklassig utbildning i linje med Sverige och Storbritannien”, säger Kiviniemi.

*Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer.

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

Bilaga: 

Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden. Kauppa.fi