Detaljhandeln upplever nu en konjunkturtopp – i framtiden hotar en minskning av antalet företag

Sådana tillväxtprocent som var verklighet under åren före finanskrisen har numera varit blott en dröm inom både parti- och detaljhandeln, och de gamla tillväxtsiffrorna uppnåddes inte ens under den ekonomiska tillväxtens konjunkturtopp åren 2016–2017. Under det första halvåret 2019 har volymen av detaljhandelns omsättning dock fortsatt att växa med ett par procent, och tillväxten väntas inte heller plana ut under det senare halvåret i år. Under de följande par åren blir tillväxten dock långsammare och faller till cirka en procent.

”Förändringar i köpkraften och sysselsättningen är viktiga signaler för konsumenterna. Om arbetslösheten börjar öka, ökar också privathushållens s.k. försiktighetssparande, vilket kan ge nedgången ytterligare fart”, varnar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.

Inom partihandeln passerades konjunkturtoppen redan i fjol, och under det första halvåret 2019 har tillväxten inom partihandeln byggt på en uppgång av partipriserna – omsättningens volym har redan minskat något. Även om tillväxten inom bostadsbyggandet har stannat av, har det övriga byggandet och industrins nya orderingång varit drivkrafter för partihandeln, och de kommer att stödja partihandeln också nästa år, vilket gör att omsättningens volym inte krymper i någon betydande mån.

”Om den ekonomiska tillväxten, industriproduktionen och exporten blir ännu långsammare, kommer utvecklingen emellertid att pressa partihandeln också i Finland”, påpekar Kurjenoja.

Även om detaljhandelns omsättning har vuxit något, började sysselsättningen minska redan under årets första del. Detta är en del av handelns strukturomvandling, där den internationella och inhemska konkurrensen tvingar företagen att effektivisera sina verksamheter samtidigt som verksamhetsmiljön förändras genom den åldrande befolkningen och urbaniseringen.

”Det är inte längre självklart inom handeln att en ökad omsättning skapar arbete. Digitaliseringen och automatiseringen gör det möjligt att både bedriva kostnadskonkurrens och förbättra kundservicen”, beskriver Kurjenoja.

Antalet företag inom handeln minskar, den inhemska fackhandeln i eldlinjen

Antalet nygrundade företag har varit lägre än tidigare inom handeln i flera års tid. Utvecklingen syns i antalet unga företag som varit i verksamhet under fem år, särskilt inom parti- och fackhandeln.

”Det är oroväckande eftersom nya företag och idéer ger branschen livskraft. De har förstärkt tillväxten i betydande mån under de senaste åren, särskilt inom detaljhandeln”, berättar Kurjenoja.

Utvecklingen börjar småningom synas i företagsstrukturen och sysselsättningen inom handeln som helhet, och även i stadsbilden. Bakom omvälvningen ligger de stora trenderna: den åldrande befolkningen, urbaniseringen, den internationella konkurrensen och digitaliseringen och den långsamma långsiktiga ekonomiska tillväxten.

Finsk Handel förutspår att över en femtedel och i värsta fall upp till 40 procent av detaljhandlarna försvunnit från Finland år 2030. Största delen av minskningen sker inom fackhandeln. I Sverige har gjorts en mycket liknande prognos för detaljhandlarna, men där är utsikterna för fackhandeln ännu dystrare än i Finland. Tillväxten inom den utländska digitala handeln är en av de viktigaste faktorerna som pressar fackhandeln både i Finland och Sverige.

”Det är ingen under att man i Sverige fruktar den kinesiska webbhandeln och etableringen av Amazon i Norden. Vanligen har ju Amazon snabbt tagit över konsumentmarknaden överallt där företaget etablerat sig i västvärlden”, konstaterar Kurjenoja.

Stort behov av framtidsredogörelse för handeln

”Strukturomvandlingen inom handeln och den digitala omvälvningen har diskuterats sedan länge, men nu är förändringen mer konkret än någonsin både i verkligheten och i prognoserna. Vi måste ta starkare hänsyn till detta i besluten både på nationell nivå och i EU”, säger VD för Finsk Handel Mari Kiviniemi.

Finsk Handel är särskilt bekymrad över handelns möjligheter att sysselsätta människor även i framtiden. Handeln är den största sysselsättaren inom näringslivet och den överlägset största sysselsättaren av unga personer, och branschen står för mer än tio procent av Finlands bruttonationalprodukt. Handeln utsätts dock för en mycket hård internationell konkurrens.

Finsk Handel anser att den inhemska handeln inte får utsättas för extra skyldigheter eller reglering som inte gäller den utländska handeln. Även monopol borde nedmonteras, så att branschen blir effektivare. I Finland måste de fysiska butikerna och partihandeln dessutom tampas med en tung kostnadsstruktur samtidigt som priskonkurrensen sker på den internationella marknaden. Man får under inga omständigheter öka kostnadspressen ytterligare till exempel med skatter eller extra reglering av något slag. Dessutom gäller det att sköta om tillgången på arbetskraft och öka den arbetsrelaterade invandringen.

Finsk Handel anser att det vore särskilt viktigt att grunda ett spetsprojekt som stödjer digitaliseringen och internationaliseringen av företagen inom handeln och av de serviceföretag som anknyter till dem.

”Det är ytterst viktigt att Finlands regering beslutar att göra en framtidsredogörelse om handeln under den innevarande valperioden eftersom detta kan öppna möjligheter att utveckla handelsbranschen strategiskt och långsiktigt. Det opartiska sakkunnigarbetet borde emellertid inledas omedelbart”, konstaterar Kiviniemi.

*Omsättningen korrigerad med prisfluktuationer

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi, tfn 040 820 5378
Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi, tfn 050 511 3189

Bilaga: Handelns utsikter 2021 och sammanfattningen Företagsstrukturen 2030