De asiatiska nätbutikerna har en betydande konkurrensfördel på bekostnad av produktsäkerheten
Nätbutiker utanför EU har fått en orättvis och betydande konkurrensfördel i förhållande till finska butiker. En av de märkbaraste skillnaderna beror på lagstiftningen kring produktsäkerhet. För att uppnå en jämlikare konkurrens och stärka konsumentsäkerheten borde denna lagstiftning också omfatta konsumenthandel som görs utanför EU.
Nätbutiker utanför EU har en orättvis och betydande konkurrensfördel i förhållande till finska butiker till följd av lägre postavgifter, slappare beskattning och förtullning samt avsaknad av konsumentskydd och producentansvar. Dessutom är de fripassagerare i lagstiftningen om produktsäkerhet.
”Just nu säljer speciellt kinesiska nätbutiker produkter till finländska konsumenter som inte uppfyller EU:s krav på produktsäkerhet”, säger Janne Koivisto, ledande expert på Finsk Handel.
Producenter med verksamhet inom EU får enligt produktsäkerhetsdirektivet inte lansera annat än säkra produkter på marknaden. Enligt konsumentsäkerhetslagen får inte konsumtionsvaror orsaka fara för hälsa eller egendom. Lagstiftningen omfattar bestämmelser om tillverkarens, importörens och distributörens ansvar för att säkerställa produktens överensstämmelse med kraven.
”De myndigheter som övervakar produktsäkerheten och produkternas överensstämmelse med kraven, i Finland bland annat Tullen och Tukes, är ganska maktlösa då det gäller näthandel utanför EU. Lagarna som stiftats för en tid med fysiska butiker innehåller inga bestämmelser om den gränsöverskridande näthandelns ansvarspart, mot vilken myndigheterna kunde rikta krav och tvångsåtgärder, eftersom det vanligtvis inte finns någon EU-tillverkare, EU-importör eller EU-distributör”, förklarar Koivisto.
Finsk Handel kräver att regleringen för konsumentprodukters säkerhet inom EU också ska gälla konsumenthandel utanför EU och att marknaden ska övervakas effektivare än idag.
Kostnadsfördelen för den asiatiska näthandeln är betydande
Om marknadsplattformerna som förmedlar billiga kinesiska varor till Europa, såsom Wish, AliExpress och Amazon, var tvungna att ta ansvar för produkterna de förmedlar och följa EU:s säkerhets- och kvalitetsstandarder på samma sätt som andra aktörer, skulle kostnadsskillnaden gentemot t.ex. finska butiker vara mindre.
Vi bad Finsk Handels medlemsföretag som köper in produkter från Asien att uppskatta hur många procent lägre inköpspriset för en produkt tillverkad i Kina eller annanstans i Asien skulle vara för företaget, om det inte krävde eller övervakade överensstämmelsen med EU:s säkerhets- och kvalitetsstandarder, dvs. faktorer i anslutning till exempelvis olika material, tillverkningen eller konsumentsäkerheten. Företaget kan dessutom ha en separat egenkontroll och egna kvalitetsstandarder som är striktare än EU-standarderna.
”På basis av svaren har den asiatiska näthandeln en kostnadsfördel på tiotals procentenheter enbart i anslutning till produktsäkerheten”, berättar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.
Förutom inköpspriset betalar de europeiska företagen dessutom tullavgifter, som debiteras för produktpartier vars värde överstiger 150 euro. De enskilda försändelserna från asiatiska nätbutiker till finska kunder överstiger sällan tullgränsen på 150 euro.
Finländarna litar på den inhemska handeln och konsumentmyndigheterna
De finländska konsumenterna är vana vid handel som i regel fungerar smidigt och respekterar konsumenternas rättigheter, samt konsumentmyndigheterna som övervakar deras rättigheter.
Enligt Consumer Conditions Scoreboard*, som publicerats av Europeiska kommissionen, hör finländarnas förtroende för den inhemska handeln och myndigheterna till de starkaste inom EU. Enligt konsumenterna är också lösandet av eventuella tvister med den inhemska handeln utan domstol i Finland näst enklast i Europa.
”Kan det vara så att vår vana vid och tilltro till myndigheter och handel som agerar sakligt skapar ett alltför starkt förtroende också för utländsk distans- och näthandel och den egna konsumentsäkerheten, och gör oss till vårdslösa nätshoppare?”, funderar Kurjenoja.
Nästan tre av fem finländska konsumenter baserar i första hand sitt köpbeslut på priset. Ju aktivare man är som nätshoppare, desto större betydelse har priset. Enligt de preliminära resultaten från en undersökning som just nu pågår inom Finsk Handel och kartlägger de digitala konsumenternas attityder till ansvar bryr sig personer som köper mycket på nätet också mindre om produktsäkerheten än övriga konsumenter.
Största delen av de digitala konsumenterna handlar eller säger att de hellre handlar i europeiska än asiatiska butiker just på grund av produktsäkerheten, men för över den tredjedel som handlar mycket på nätet har saken inte så stor betydelse.
“Kanske de sorglustiga vändningarna i den senaste affären med andningsskydd och skyddsutrustning av dålig kvalitet från Kina får oss att uppskatta både den europeiska produktsäkerheten och våra butiker som följer reglerna”, hoppas Kurjenoja.
Mer information:
Janne Koivisto, ledande expert, Finsk Handel, tfn 050 321 3639, janne.koivisto@kauppa.fi
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi
*Consumer Conditions Scoreboard, Consumers at home in the Single Market; European Commission, 2019.