Under budgetmanglingen måste beskattningen av arbete lättas och handelns konkurrenskraft stärkas

Coronatiden har visat att efterfrågan på hemmamarknaden spelar en central roll för sysselsättningen och hela samhällsekonomin. Under den kommande budgetmanglingen måste man stärka konsumenternas köpkraft och säkerställa återhämtningen inom tjänstesektorn och konkurrenskraften hos företagen inom handeln.

Handelns framgång har stor betydelse för samhället eftersom branschen sysselsätter 270 000 personer i Finland. Detaljhandeln och partihandeln (exklusive bilhandeln) står för 8 procent av Finlands BNP, och när de indirekta effekterna beaktas är branschens totala effekt på BNP nästan dubbelt större.

I produkterna och tjänsterna inom handeln ackumuleras en hel del inhemskt arbete och flerfaldiga skattekilar genom olika service-, leverans- och upphandlingskedjor. De överlappande skattekilarna höjer lönekostnaderna och priserna och minskar köpkraften. Samtidigt bildas det ett incitament för konsumenterna att kringgå åtminstone en del av skattekilen genom att köpa produkter från nätbutiker utomlands.

”Beskattningen av arbete bör lättas under budgetmanglingen. På så sätt minskar man skattekilen och stöder finländarnas köpkraft och den internationella konkurrenskraften hos företag inom handeln. Dessutom är det viktigt att de skattehöjningar som beslutas under budgetmanglingen inte riktas mot köpkraften”, betonar Mari Kiviniemi, verkställande direktör för Finsk Handel.

Fackhandeln behöver stödåtgärder för en corona-exit

Fackhandeln har drabbats hårt av coronaviruspandemin och effekterna av myndighetsbegränsningarna. Riktade politiska åtgärder behövs för att påskynda återhämtningen inom branschen.

Den digitala handelns globala tillväxt öppnar betydande möjligheter för finländska företag inom handeln. Brist på stöd för digitalisering och internationalisering uppfattas som ett betydande problem i företag inom fackhandeln. Digitaliseringen och internationaliseringen måste erbjudas ett starkare stöd bland annat genom att resursera och rikta Business Finlands tjänster till företag inom fackhandeln.

Coronapandemin har visat att företag har ett allt större behov av att hitta företagsspecifika lösningar även i frågor som gäller personal. Situationen för handelsbranschens företag växlar kraftigt bland annat enligt pandemins effekter, konjunkturer, kundbehov och konkurrenssituationen. Att öka möjligheterna till avtal förbättrar företagens konkurrenskraft genom att öka flexibiliteten och produktiviteten och därmed även sysselsättningen.

Främjande av lokalt avtalande skulle förutsätta beslut av regeringen om att ändra arbetslagstiftningens tvingande bestämmelser så att man kan avtala annorlunda om dem direkt i företagen.

”Regeringen ska ha mod att i praktiken pröva olika flexibla lösningar inom arbetslagstiftningen. Företagsspecifikt avtalande bör prövas i specialaffärer som en stödåtgärd för en corona-exit genom att lokalt avtala om förhöjningsdelen för söndagsarbete. Utgående från försöket kan man utvärdera effekterna på företagets konkurrenskraft och sysselsättning”, föreslår Kiviniemi.

Livskonto och reform av arbetslöshetsskyddet för att lösa flitfällor  

Den sociala tryggheten i Finland fortsätter att skapa flitfällor. Grunderna för att fastställa till exempel bostadsbidrag och arbetslöshetsunderstöd kan göra det ekonomiskt olönsamt att ta emot ett arbete. Detta är ett betydande hinder för att höja sysselsättningsgraden. Ur handelns synvinkel påverkar flitfällor tillgången på arbetskraft.

För att det på kort sikt ska vara lönsamt att ta emot och utföra varje arbetstimme samt tryggt ur den egna utkomstens synvinkel, bör reformen av systemet för social trygghet påskyndas och flitfällor avvecklas. Även arbetslöshetsskyddet ska reformeras genom en fördelning av förtjänstskyddet för att lösa bristen på arbetskraft och öka sysselsättningen. Samtidigt kan man stärka den offentliga ekonomin.

För att avskaffa flitfällor borde man på längre sikt införa ett livskonto i Finland. Detta är något som har föreslagits av flera experter. Under budgetmanglingen bör regeringen besluta om den fortsatta beredningen av livskontomodellen. På samma sätt måste det allmänna förtjänstskyddet utredas så snabbt och uttömmande som möjligt.

Ökad arbetskraftsinvandring skulle förbättra samhällsekonomins försörjningskvot och minska bristen på arbetskraft inom olika branscher.

“Handeln och tjänsterna som stöder dess verksamhet behöver kompetent arbetskraft vars tillgänglighet måste tryggas genom att påskynda tillståndsprocesserna för utländsk arbetskraft och säkerställa tillräckliga resurser för myndigheterna”, påminner Kiviniemi.

En sänkning av elskatten inom tjänstesektorn för att sätta fart på arbetet med koldioxidsnålhet

Att uppnå det mål för koldioxidneutralitet som regeringen fastställt för 2035 förutsätter beslut som stöder företagens koldioxidsnålhet inom servicebranscherna. En sänkning av elskatten inom tjänstesektorn är ett centralt sätt att uppnå sektorsvisa mål. En lägre elskatt gör det möjligt att uppnå målen om koldioxidneutralitet inom handeln, tryggar sysselsättningen inom handeln och främjar konkurrenskraften i förhållande till internationella nätbutiker som strävar efter att ta över marknadsandelar i Finland.

”Vad gäller beskattning av elförbrukning bör målet vara likabehandling av företag. Under den kommande budgetmanglingen bör man skapa en separat elskattekategori för tjänsteföretagens elskatt och sänka nivån på elskatten med 100 miljoner euro. På lång sikt ska målet vara att ha en gemensam elskattekategori för hela näringslivet, konstaterar Kiviniemi.

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi