Handelns kollektivavtalsförhandlingar inleddes den 12 januari 2022

Handelns kollektivavtalsförhandlingar inleds genom att gå igenom bägge parternas lägesöversikter om handelns utsikter samt ändringsförslag till kollektivavtalsbestämmelserna. Arbetsmarknadsdirektör Anna Lavikkala leder förhandlingarna för Finsk Handel.

Coronaviruspandemin har behandlat aktörer inom handeln på mycket olika sätt. I allmänhet har dagligvaruhandeln klarat sig bra, medan ett stort antal inom fackhandeln, till exempel klädes- och skohandeln samt bokhandeln, har lidit stort på grund av pandemin som redan varat i två år. Antalet aktiva företag inom handeln minskade klart år 2020, särskilt inom fackhandeln.

– Denna polarisering påverkar exceptionellt mycket även på utgångsläget för förhandlingarna. Situationen är betydligt svårare än under de senaste förhandlingarna före pandemin för två år sedan. Utmaningen är att hitta en lösning på de mycket olika situationer som företag inom handeln står inför och som gör det möjligt även för fackhandeln att klara sig under den förändrade tiden efter pandemin, betonar Lavikkala.

Pandemin har förändrat handelns karaktär och starkt lyft fram den internationella konkurrensen samt den snabbt växande e-handelns behov och kundernas köpbeteende dygnet runt. Enligt till exempel betaltjänstleverantören Klarna är söndagskvällen mellan kl. 21–22 den mest hektiska köptiden på nätet för finländare.

– PAM och vi har nu en gyllene chans att visa att vi genom att förhandla tillsammans kan förnya handelns kollektivavtal genom att beakta allt detta, betonar Lavikkala.

Handeln har en stor betydelse för ekonomin och som sysselsättare

Den mångsidiga handelsbranschen omfattar företag från dagligvaruaffärer till fackaffärer och tekniska partiaffärer samt från små kiosker till internationella börsbolag. Dagligvaruhandeln står för omkring hälften av detaljhandeln och fackhandeln för omkring en tredjedel.

Ungefär hälften av priserna exklusive mervärdesskatt inom handeln är direkta och indirekta lönekostnader. Ökningen av lönenivån i hela samhället skapar ett stort kostnadstryck inom handeln. Ett bra sätt att trygga löntagarnas köpkraft och begränsa inflationen är att sänka förvärvsinkomstskatten.

Handeln är den största sysselsättaren inom näringslivet och dess andel av bruttonationalprodukten är cirka 10 procent. Handeln sysselsätter direkt cirka 270 000 personer, men sysselsättningseffekten nästan fördubblas när man beaktar beställningar inom handeln, inköp och investeringar från andra branscher. Nästan lika många män och kvinnor arbetar inom branschen. Andelarna av hel- och deltidsanställda har legat kvar på samma nivå under det senaste årtiondet. Enligt Statistikcentralen arbetar 71 procent av arbetstagarna inom handeln minst 35 timmar i veckan.

Finsk Handels Neuvottelumaailma-sidor betjänar

På Neuvottelumaailma-sidor på Finsk Handels webbplats har samlats in bakgrundsinformation om kollektivavtal och kollektivavtalsförhandlingar. I förhandlingsloggen berättar vi på ett allmänt plan om hur förhandlingarna framskrider.

Förbundets princip är att förhandla i enrum med PAM, inom ramen för s.k. förhandlingsfred. Detaljerade kollektivavtalsmål eller detaljer om förhandlingen är inte offentliga.

Handelns kollektivavtal gäller fram till den 31 januari 2022. Efter att kollektivavtalet löpt ut och innan det nya kollektivavtalet träder i kraft tillämpas bestämmelserna i det kollektivavtal som löpt ut.

Mer information:

Bekanta dig med Neuvottelumaailma här.

Arbetsmarknadsdirektör Anna Lavikkalas fotografier för mediabruk här