Regeringen ska i sin tillväxtpolitik beakta handeln: satsningar på innovationspolitik behövs 

De mervärdesskattehöjningar som träder i kraft i september försvagar finländarnas köpkraft och gör därmed verksamhetsmiljön för företag inom handeln, särskilt special- och bruksvaruhandeln, ännu mer utmanande. Specialhandeln är i hård priskonkurrens med internationella nätbutiker. Samtidigt tar kinesiska nätplattformar marknadsandelar genom att utnyttja luckor i EU-lagstiftningen och brister i tillsynen.

”I denna besvärliga situation bör regeringen fort satsa på en innovationspolitik som uppmuntrar företag att införa nya innovationer, eftersom det skulle stödja företagens produktivitetstillväxt och konkurrenskraft”, säger verkställande direktören för Finsk Handel Kari Luoto.

Det är också viktigt att tolkningen av FoU-verksamhetens kriterier identifierar behoven inom servicebranscherna, såsom företag inom handeln. Även den finansiering som Business Finland beviljar företag inom handeln måste säkerställas.

”Regeringen ska under inga omständigheter göra nedskärningar i finansieringen av innovationsverksamheten som Business Finland riktar till små och medelstora företag. Däremot bör finansieringskriterierna utvidgas så att en del av finansieringen inriktas på att förbättra produktiviteten inom handeln och tjänsterna”, betonar Luoto.

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD har i sin rapport rekommenderat Finland att öka och diversifiera antalet företag som deltar i FoUI-verksamhet. Detta förutsätter satsningar i synnerhet på innovationsverksamhet som sker i företagsgränssnittet.

Reglering som ökar kostnaderna för handeln bör upphävas

Finsk Handel är orolig för den ökade regleringen i handelsföretagens vardag. För närvarande kräver lagstiftningen omfattande myndighetsrapportering av företagen, och detta medför betydande kostnader för företagen.

När konkurrenskraften är pressad bör handeln också kunna utveckla sin digitalisering och svara på utmaningarna som gäller biologisk mångfald, ansvarsfullhet och klimatpolitik.

Regeringen bör därför aktivt fortsätta att upphäva normerna och undvika den administrativa börda som den nya EU-regleringen orsakar företagen.

”Regeringen borde utreda olika metoder för förverkligandet av en centraliserad myndighetsrapporteringskanal som erbjuds företagen. Utgångspunkten bör vara att följa principen om att rapportera endast en gång”, konstaterar Luoto.

Besluten ska genomföras ambitiöst

Regeringen beslutade vid vårens budgetmangling att minska hushållsavdraget med 100 miljoner euro.

”Vi hoppas att regeringen inte riktar nedskärningen av hushållsavdraget till den redan svaga renoveringsverksamheten. Förändringarna i verksamhetsmiljön har redan i flera år prövat framför allt järn- och inredningshandeln. Reparationsbyggandet tillsammans med hushållsavdraget har tidigare fungerat som en upprätthållare av branschen under en svag konjunktur”, påpekar Luoto.

I Sverige beslutade regeringen tillfälligt att höja hushållsavdraget för att stödja sysselsättningen inom branschen och undvika onödiga konkurser under det svåra läget.

Finsk Handel hoppas att regeringen också påskyndar beredningen av det företagsbesöksförbud som antecknats i regeringsprogrammet. Allvarliga hotande situationer inom kundservicen och brottslighet mot handeln fortsätter att öka. Stödet för företagsbesöksförbundet är omfattande bland representanter för arbetsgivare och arbetstagare.

”Att klargöra tolkningarna av befintlig lagstiftning är inte en tillräcklig åtgärd för att underlätta situationen. Handeln behöver ett robust verktyg, ett företagsbesöksförbud, för att garantera såväl butikspersonalens som kundernas säkerhet”, betonar Luoto.

Mer information: Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto(at)kauppa.fi