Lågprisvaror från Kina blir dyrt för samhället – vi förlorar skatteintäkter och arbetsplatser

Volymen lågprisvaror som flödar till Finland från länder utanför EU via nätet har ökat explosivt. År 2024 anlände över 28 miljoner försändelser från nätbutiker till Finland, varav 98 procent kom från Kina. Finsk Handel gjorde beräkningar som visar att den inhemska fackhandelns skattehandavtryck i Finland är mångfaldigt större än den kinesiska webbhandelns.

Enligt Tullens statistik erhöll Finland år 2024 endast 29,4 miljoner euro i skatteintäkter för nätköp till ett värde av mindre än 150 euro från länder utanför EU. Om dessa inköp hade gjorts i inhemska butiker skulle skatteintäkterna ha uppgått till 324,2 miljoner euro, vilket är 11 gånger mer än i nuläget. Om nätköpen hade ersatts till endast 30 procent med inköp gjorda i Finland, hade skatteintäkterna i Finland även då uppgått till 97,2 miljoner euro, vilket är mer än tre gånger mer än de skatteintäkter som Finland fick.

”Skatteförluster uppstår när konsumenten kringgår kostnader för inhemskt arbete och inhemsk företagsverksamhet genom att köpa produkter i kinesiska webbutiker, som inte betalar skatt för arbetet eller samfundsskatter som företag betalar i Finland”, förklarar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Förutom uteblivna skatteintäkter minskar distanshandeln utanför EU den inhemska sysselsättningen.

”Problemen som orsakas av distanshandeln utanför EU berör hela samhället. Flödet av lågprisvaror och produktförfalskningar äventyrar sysselsättningen, den cirkulära ekonomin och konsumentskyddet och minskar antalet företag och huvudkontor inom handel i Finland”, säger Kari Luoto, vd för Finsk Handel.

Dessutom uppfyller många produkter inte EU:s produktsäkerhetsstandarder, vilket testköp gjorda av Finsk Handel samt produktsäkerhetstester utförda av flera europeiska konsumentorganisationer visar.

Satsningar på övervakning av distanshandeln, konsumenternas köpkraft och den inhemska handelns konkurrenskraft

Finsk Handel hittar lösningar på de problem som distanshandeln orsakar både i EU och i Finland.

”Marknadsplatser på webben bör tilldelas mer ansvar för de produkter och tjänster de säljer, och kommissionen bör ha bredare befogenheter för marknadstillsyn av webbhandeln utanför EU. Plattformarna borde också omfattas av producentansvar i större utsträckning än för närvarande. Dessutom bör man påskynda avskaffandet av tullfrihetsgränsen på 150 € för varor som skaffats utanför EU”, säger Luoto.

I Finland bör beskattningen av arbetet i sin tur minskas långsiktigt på alla inkomstnivåer, eftersom det skulle stärka konsumenternas köpkraft och stödja konkurrenskraften för handeln som är verksam och sysselsätter i Finland. Dessutom bör tillsynsmyndigheternas resurser allokeras till att övervaka distanshandeln.

”För att särskilt den inhemska fackhandeln ska kunna svara så bra som möjligt på den ständigt ökande internationella konkurrensen måste man satsa på tillämpning av innovationer, varumärkesbyggande och utnyttjande av data. Därför måste vi satsa mer på innovationsfinansiering”, sammanfattar Luoto.

Bilaga: Problem med distanshandel utanför EU och Finsk Handels lösningsförslag (pdf) (på finska)

Mer information:

Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto@kauppa.fi

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi