Keskos koncernchef Jorma Rauhala fortsätter som ordförande för Finsk Handels styrelse år 2025. SOK:s koncernchef Hannu Krook utsågs till vice ordförande.
Företag inom handeln minskade år 2022 sin elförbrukning med en procent och sin värmeförbrukning med 9 procent jämfört med år 2021, berättar Statistikcentralen. Enligt handelns koldioxidindex minskade branschens koldioxidutsläpp samtidigt med 12,3 procent. Handelns mål är att uppnå koldioxidneutralitet senast år 2035 och utsläppsfrihet senast år 2050, men för att nå målen krävs politiska åtgärder som stödjer branschen.
Finsk Handel strävar efter en reform av receptfria läkemedel som genuint gynnar kunderna, och med vilken det skapas bättre förutsättningar även för förmånligare priser. Tillgången till läkemedel skulle förbättras av att införa ett sortiment som motsvarar konsumenternas behov av receptfria läkemedel i handelsföretagens geografiskt täckande nätverk och omfattande öppettider. Ett brett sortiment av receptfria läkemedel har redan länge sålts i läkemedelsskåpen i butikerna. I reformen bör läkemedelsskåpens urval och erfarenheterna av dem utnyttjas.
EU-kommissionen har idag föreslagit 12 månaders tilläggstid för genomförandet av avskogningsförordningen, vilket handeln har fört fram under en lång tid. Ur företagens synvinkel har genomförandet av förordningen förknippats med exceptionellt mycket oklarhet på grund av avsaknaden av anvisningar från kommissionen.
På grund av administrativa kostnader relaterade till produktsäkerhet och konsumentskydd är de priser som kinesiska säljare betalar för sina inköp 30–40 procent lägre än för finska butiker för motsvarande produkter. Det handlar dock inte alltid om likvärdiga produkter, eftersom varor som säljs på marknadsplatser i tredje länder ofta inte uppfyller europeiska krav vad gäller märkning, spårbarhet eller kvalitet. Detta framkom tydligt vid testinköp som gjordes i maj 2024 på marknadsplatsen Temu.com.
Prisdriven konsumtion har intensifierats under de senaste två åren. Trots detta är majoriteten av finländarna villiga att betala ett högre pris för hållbara och återvinningsbara produkter. De flesta finländare vill gynna butiker som tar socialt ansvar i Finland, men betalningsviljan för detta är svagare. Oro över produktsäkerheten i asiatiska nätbutiker har ökat, och enligt färska testköp finns det också skäl för dessa farhågor.
De penningflöden som turismen skapar för Finlands ekonomi vilar till stor del på inhemska resenärer, eftersom utländska resenärer endast står för 11–12 procent av Finlands totala turistinkomster. Enligt Finsk Handel behövs både utvecklingsstöd och målinriktat samarbete mellan kommuner och företag för att påskynda Finlands turismexport.
Finländska konsumenter köper årligen produkter i utländska nätbutiker för över två miljarder euro. Endast en del av de utländska distansförsäljarna har skött sin skyldighet gällande producentansvar.
I en utmanande konkurrenssituation kräver handeln att regeringen i sin budgetmangling vidtar åtgärder för att trygga handelns tillväxt och konkurrenskraft. Regeringen bör fokusera på att öka produktiviteten inom servicesektorn genom att satsa på innovationspolitik och uppmuntra företag att införa innovationer. Dessutom bör reglering som medför kostnader för företagen, till exempel myndighetsrapportering, upphävas.
Den minskade försäljningen inom detaljhandeln har fortsatt under innevarande år och Finsk Handel förutspår att den kommer att minska med ytterligare cirka en procent mot slutet av året. Nästa år förväntas försäljningen inom handeln vända till en måttlig ökning. Prognosen har dock sina risker och det är viktigt att regeringen genom sina FoUI-beslut säkerställer handelns internationella konkurrenskraft och undviker att minska konsumenternas köpkraft genom skattepolitik. Mervärdesbeskattningen som snart skärps underlättar inte situationen särskilt inom fackhandeln.