Finländarnas villighet att betala för hållbara produkter stärks – Misstänksamheten mot den asiatiska näthandeln ökar

Finsk Handel har undersökt* finländarnas hållbarhetsattityder redan för fjärde gången. Den senaste tidens ekonomiska osäkerhet och konsumenternas försvagade köpkraft syns genom att prisdrivna köp blir allt vanligare. Idag handlar 61 procent av finländarna i åldern 18—79 år ofta främst på basis av priset, medan andelen för två år sedan var 56 procent. Hela 76 procent av kvinnorna under 35 år hade priset som främsta köpkriterium.

Hållbara produkter är en förutsättning för second hand-marknaden

Trots prisdrivna köp är 71 procent av finländarna enligt sina egna ord också beredda att betala ett högre pris för hållbara och återvinningsbara produkter, till exempel möbler eller elektronik, och andelen har knappt förändrats från tiden före pandemin.

”Att köpa nya hållbara produkter och viljan att betala för dem skapar förutsättningar för second hand-köp och marknaden för cirkulär handel. På en effektiv marknad för cirkulär handel kasseras produkterna inte omedelbart som avfall, utan de cirkulerar till nya ägare och användare”, sammanfattar Jaana Kurjenoja, chefsekonom vid Finsk Handel.

Viljan att betala för hållbara kläder är lägre än för hållbara och återvinningsbara produkter i allmänhet, vilket också syns i populariteten hos snabbmode och billigt mode. Drygt hälften av finländarna är dock villiga att betala ett dyrare pris även för hållbarare kläder.

Av de vuxna i Finland uppger 25 procent att de ofta köper begagnade produkter i second hand-butiker, på loppmarknader eller på marknadsplatser på nätet och i Facebook-grupper, medan 44 procent gör det sällan, om alls. De flitigaste second hand-köparna är kvinnor under 35 år.

Handeln i Finland uppskattas, men viljan att betala finns inte alltid

Nästan 70 procent och därmed majoriteten av finländarna vill föredra butiker som bär samhällsansvar i Finland, det vill säga butiker som sysselsätter, investerar och betalar skatt i Finland. Viljan att betala för samhällsansvar är dock lite svagare, eftersom endast 46 procent också är beredda att betala dyrare priser för att samhällsansvaret bärs i Finland.

”Finländarna är uppenbarligen inte riktigt medvetna om kostnaderna för att ha verksamheten här, och hur detta påverkar priserna. Till exempel bildas den största delen av detaljhandelns kostnader i Finland, även om produkten har tillverkats någon annanstans”, berättar Kurjenoja.

”Också tillsynen över reglering som gäller ansvar och konsumentskydd ökar de finländska företagens kostnader jämfört med asiatiska företag. Till exempel är inköpspriset på ett helt motsvarande plagg för en kinesisk webbutik 65 procent av det pris som den finländska handeln betalar”, fortsätter Kurjenoja.

Misstankar om produktsäkerhet och konsumentskydd har lett till att europeiska och inhemska nätbutiker ökat i popularitet jämfört med asiatiska: 74 procent av finländarna föredrar enligt sina egna ord europeiska butiker på grund av produktsäkerheten.

Misstankarna är uppenbart också befogade. Enligt nyligen färdigställda resultat uppfyllde inget av de 14 testköp som gjordes på Temus marknadsplats de krav som ställs i EU-lagstiftning eller nationell lagstiftning.

”De vanligaste problemen gällde förpacknings- och produktmärkningar och bristfälliga skötsel- och bruksanvisningar, men det hittades tyvärr även en hel del farligt material”, sammanfattar Kurjenoja resultaten av de produktköp som gjordes i maj och undersöktes under sommaren**.

Trots detta har de kinesiska nätbutikernas och marknadsplatsernas popularitet nästan tredubblats jämfört med början av 2023.

Mänskliga rättigheter och betydelsen av en god arbetsgivarpolitik som ansvarskriterier ökar

Finländarna anser att ett ansvarsfullt företag sysselsätter i Finland och investerar och betalar skatt i Finland. Även en strävan efter att minska koldioxidavtrycket hör till ett ansvarsfullt företags verksamhet. Respekten för mänskliga rättigheter i hela upphandlingskedjan och en god arbetsgivarpolitik har stärkts som kriterier som definierar företagets ansvar.

För personer under 35 år har respekten för mänskliga rättigheter till och med gått förbi koldioxidavtrycket som den viktigaste faktorn som beskriver ett företags ansvarsfulla verksamhet, men dess betydelse har ökat bland alla under 65 år. En bra arbetsgivarpolitik är däremot särskilt viktig för kvinnor under 35 år och mellan 50 och 60 år samt för män mellan 35 och 50 år.

”Respekten för mänskliga rättigheter och en god arbetsgivarpolitik är styrkor som gör att den finländska handeln klarar sig bättre än många av sina utländska konkurrenter. Den inhemska handeln har flera konkurrensfördelar förknippade med ansvar, så länge man kan kommunicera trovärdigt och pålitligt om dem”, anser Kurjenoja.

Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi

* Undersökningens internationella jämförelse baserar sig på material från Statistas konsumentenkäter i Finland, Tyskland, Storbritannien och Sverige. Den inhemska attitydundersökningen baserar sig på en konsumentundersökning som utvecklats av Jaana Kurjenoja. Datainsamlingen för undersökningen har genomförts av Kantar TNS fyra gånger i en webbpanel: i januari 2020, september 2020 samt maj 2022 och 2024. Under varje gång bestod urvalet för undersökningen av 3 000 vuxna fastlandsfinländare.

** I maj 2024 gjordes produktinköp på Temus marknadsplats i kategorierna hemmets bruksvaror, kosmetik, leksaker och mode, och produkterna testades under sommaren i olika laboratorier. En beskrivning av testköpen finns i ett separat material

Läs mer: Testköp på Temu.com:s marknadsplats uppfyllde inte de europeiska kraven