Finländska webbutiker erövrar marknaderna
Handeln i Finland har digitaliserats i rask takt, och att särskilt de inhemska webbutikerna har erövrat marknaderna framgår av Finsk Handels färska utredning om webbhandeln. De inhemska webbutikernas verksamhet är även uppskattad. Trots detta finns det ännu arbete att göra i internationaliseringen av den finländska digitala handeln. Att handla mat via webben har ökat i hisnande tempo, och coronaepidemin kommer sannolikt att alltjämt påskynda tillväxten.
Finländarnas e-handel har de senaste åren ökat kraftigt. Samtidigt har andelen detaljhandlare som säljer digitalt ökat mest i Finland bland alla europeiska länder. Andelen detaljhandlare som säljer digitalt är rentav större i Finland än i Sverige, medan Island är den överlägsna ettan.
Detta framgår av Finsk Handels webbhandelutredning som fokuserar på digitala inköp i Finland samt de webbutiker som finländarna använder mest.
”Att handeln i Finland digitaliserats kraftigt är en glad nyhet. Det är tråkigare att e-försäljningen inte ännu når internationella kunder. Vi är ett av de europeiska länder som säljer minst utomlands tillsammans med bl.a. Polen och Ungern”, berättar Finsk Handels chefsekonom Jaana Kurjenoja.
Finländarna köpte detaljhandelsprodukter digitalt för 4,5 miljarder euro 2019 från inhemska och utländska affärer. I euro var ökningen 12 procent från 2019. Innan coronaviruset kraftigt spridit sig i Europa förutspåddes tillväxten i år bli cirka 11 procent.*
”Just nu är prognosen mycket osäker. Å ena sidan styr det kraftigt minskade konsumentflödet i de fysiska affärerna kunderna till digitala kanaler, men å andra sidan minskar den sänkta allmänna aktiviteten, permitteringarna och uppsägningarna inköpstankarna i alla kanaler”, funderar Kurjenoja.
Digitala inköp av dagligvaror ökar
E-handeln med livsmedel och dagligvaror har ökat kraftigt det senaste året. De största webbutikerna har till och med dubblat sin nettoförsäljning. Detta syns dock inte som en lika kraftig ökning av hela marknaden på grund av åtminstone två orsaker: först och främst har alkoholinköpen utomlands – antingen direkt hem eller till exempel till hamnen i Estland – minskat tydligt. För det andra har Alko, som är en av de största webbutikerna inom livsmedelssektorn, haft en mer dämpad ökning av e-handeln än den övriga dagligvaruhandeln.
Totalt är de digitala inköpen av dagligvaror, där även digitala beställningar av alkohol ingår, från hemlandet och utomlands cirka 0,8 procent jämfört med omsättningen inom den finländska dagligvaruhandeln. I dagligvaruhandeln ingår konsumentförsäljningen av alkohol. De digitala inköpen av dagligvaror undantaget alkoholbeställningar ökade med nästan 60 procent och mindre än 40 procent inklusive alkoholbeställningarna.
”Precis som vid finanskrisen så kommer dagligvaru- och stormarknadshandeln sannolikt att öka under coronaepidemin och även e-handeln med mat kommer att få en tillväxtkick. Många som nu prövar på att beställa via nätet kommer att förbli kunder även efter epidemin och livsmedelswebbhandeln kommer att stiga till en ny nivå”, förutspår Kurjenoja.
Kina är starka men även den inhemska e-handeln blir starkare
Den inhemska e-handeln har ökat redan i några års tid. 60 procent av webbinköpen i Finland skickas från hemlandet. Kina är dock den klara ettan i den gränsöverskridande e-handeln till Finland. Uppskattningsvis hamnar cirka 13 procent av de pengar som finländarna använder för digitala inköp i Kina.
Kinas andel av inköpen på nätet är stor i alla nordiska länder och landets ställning kommer inte att hotas under en snar framtid. Enligt uppgifter från förra oktober var Wish den vanligaste inköpsappen i Norden både i Apples App Store och i Googles Play Store. Även AliExpress fanns bland topp tio.
Den största webbutiken eller -plattformen i användarantal mätt i Finland är Zalando, precis som ifjol. Flest inköpsgånger per användare samlade dock webbutikerna K-ruoka.fi och Foodie.fi som säljer bl.a. mat. Mätt i inköpsgånger tog sig även kinesiska AliExpress och DX.com upp bland de tio oftast använda webbutikerna och -plattformarna.
Finländska webbutiker är omtyckta
Även om utländska webbutiker och -plattformar samlar många kunder är de inhemska och nordiska kedjorna och butikerna starka i alla nordiska länder mätt i nettoförsäljning.
”Fysiska butiker stöder e-handeln och detta är en av den finländska handelns konkurrensfördelar mot utländska webbutiker- och plattformar. En annan stark konkurrensfördel är att finländarna gillar inhemska webbutiker”, konstaterar Kurjenoja.
Finsk Handel utredde nu för tredje gången hur konsumenterna utvärderar de webbutiker de använder. Webbutikerna utvärderades med skalan 1–10 och elva kriterier, bl.a. förhållandet pris–kvalitet, leveranshastighet och smidig betalning.
Ett allmänt vitsord på minst 8,5 är utmärkt. Det fanns 14 butiker som fick utmärkt vitsord och av dem är åtta – alltså fler än hälften – finländska. Av de 20 bästa butikerna var hela 13 finländska. Två av de butiker som användarna gav bäst vitsord var Levykauppa Äx och Varusteleka, som redan för tredje året i följd finns med i topp tre.
”Även om de digitala kunderna är mycket prisdrivna har de inhemska webbutikerna utmärkta möjligheter att stärkas på den inhemska marknaden, men även möjligheter för internationalisering. Många av de bästa webbutikerna har egna varumärken och produkter som de kan använda för att skilja sig från konkurrenterna även internationellt”, uppskattar Kurjenoja.
* Statistas uppskattning. Inkluderar inte mervärdesskatt eller transportkostnader.
Bilaga:
Digital konsumenthandel Finland 2020Bilagor till medlemmar på medlemssidorna (kräver inloggning)
Mer information: Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi
