Köpvanor förändrades i och med coronan – det finns även vinnare i krisen
I och med coronaepidemin har användningen av sociala medier och olika enheter förändrats. Förändringarna visar sig redan på de första metrarna av konsumentens köpstig, till exempel i hur köpimpulser skapas. Även digitala inköp har förändrats både vad gäller de enheter som används för inköp och de produkter som köps. I stället för digitala inköp har konsumenterna övergått till att handla elektronik såväl i fysiska butiker som i webbutiker. Utredningen grundar sig på uppgifterna från Statistas internationella konsumentenkät.
Coronakrisen har förändrat användningen av sociala medier hos finländarna samt vilka enheter som används för att vistas på nätet. Distansarbete, distansstudier och andra restriktioner för rörlighet har minskat användningen av mobila enheter och bärbara datorer.
”Naturligtvis visar sig detta även i valet av de enheter som används för inköp på nätet. Användningen av mobila enheter för informationssökning och vid själva inköpet har minskat, men det handlar knappast om någon permanent förändring. Därför är det inte värt att bromsa upp utvecklingen av mobila kanaler i butikerna på grund av detta resultat”, påminner huvudekonom Jaana Kurjenoja på Finsk Handel.
Minskad turism, inställda evenemang och paus i kafébesök har tydligt minskat även intresset för sociala kanaler som Facebook och Instagram. Samtidigt har användningen av Twitter och LinkedIn ökat, eftersom dessa kanaler ofta utnyttjas för professionellt nätverkande, där behovet sannolikt har ökat i och med fortsatt distansarbete.
En svag köplust speglar sig även på internationella webbutiker inom mode
Ändringar i användningen av sociala medier visar sig direkt på de första metrarna av konsumentens köpstig. Medan 41 procent av finländarna i början av epidemin fick inspiration från olika sociala kanaler till nya produktinköp, har andelen minskat till en tredjedel i takt med att epidemin fortgår. Endast varumärkens egna webbplatser och videotjänster, såsom Youtube, har under epidemin ökat sin påverkan på inköpstankar.
I takt med att epidemin fortgår har finländska konsumenters intresse av att köpa rentav rasat – framför allt jämfört med tyskarna. Medan 68 procent av finländarna i början av epidemin visade intresse för klädinköp, hade andelen i mars-april sjunkit till endast 51 procent. Tyskarnas köpintresse höll sig samtidigt stabilt kring 73 procent.
”Finländarnas försiktighet med inköp inom mode visar sig också i användningen av internationella webbutiker. Till exempel antalet besök på zalando.fi och hm.com, som är några av de populäraste webbutikerna i Finland, har sjunkit”, berättar Kurjenoja.
Minskad rörlighet, färre möten mellan människor och distansarbete har förutom modehandeln drabbat försäljningen av kosmetik. Medan nästan två tredjedelar av finländarna i början av coronakrisen regelbundet använde hudvårdsprodukter, har andelen sjunkit till 41 procent efter rörlighetsrestriktionerna. Andelen regelbundna användare av hårvårdsprodukter sjönk från 56 till 39 procent och andelen användare av tandvårdsprodukter från 93 till 84 procent. Den största minskningen kunde dock ses i sminkprodukter.
”I och med att distansmöten genomförs utan kameror, inga gäster bjuds hem, restaurangerna har varit stängda och bilduppdateringarna på Instagram är färre har behovet av kosmetikinköp minskat. Denna förändring blir knappast permanent heller, när finländarna igen får vistas bland folk”, konstaterar Kurjenoja.
Elektronikhandeln står sig
Konsumentelektronik är en av de få produktgrupper där finländarnas köpintresse har ökat i takt med att coronaepidemin fortgår. Elektronikbutikerna är därför de enda fysiska butikerna inom special- och bruksvaruhandeln som fått ett ökat antal besökare enligt finländarna. Intresset syns även i inköp på nätet och speglar sig i de webbutiker som finländarna allmänt använder. De stora nätförsäljarna, samt i denna produktkategori starka Amazon, har fått ökade kundantal.
”Även om finländarnas köplust har varit svag och den internationella konkurrensen inom webbhandeln blivit ännu hårdare, kan även den finländska digitala handeln klara sig. Till exempel antalet användare i den finländska webbutiken motonet.fi har ökat med över hälften på en kort tid”, påpekar Kurjenoja.
Även om en del förändringar i konsumentens köpstig är tillfälliga, kan vissa även ha mer bestående konsekvenser. Finsk Handel avser att fortsätta undersökningen mot slutet av året för att se till exempel hur köpintresset per produktkategori eller användningen av sociala kanaler har fortsatt att förändras.
I utredningen granskas förändringar i konsumens köpstig i Finland, Norge och Tyskland innan restriktionerna infördes på grund av coronaepidemin och strax efter restriktionerna började gälla. Urvalet i de konsumentenkäter som Statista låtit göra bestod i Finland av 7 282, i Norge av 2 480 och i Tyskland av 12 539 invånare mellan 18 och 64 år.
Bilaga: Koronan vaikutus kuluttajan ostopolkuun Suomessa, Norjassa ja Saksassa / poimintoja (på finska)
Mer information: Jaana Kurjenoja, huvudekonom, Finsk Handel, tel. 040 820 5378, jaana.kurjenoja(at)kauppa.fi
