Tjänsternas konkurrenskraft är viktig för att öka sysselsättningen
Regeringens beslut i budgetmanglingen är inte tillräckliga för att lösa sysselsättningsproblemen och även skattebesluten är för små. Finsk handel efterlyser att regeringen tar tjänstesektorn och handelns konkurrenskraft i beaktande parallellt med övriga branscher för att få de ekonomiska hjulen i rullning fullt ut.
Handeln stöder regeringens strävanden att dämpa de följdverkningar som coronaviruset orsakar. För testningens del är det viktigt att alla kostnader täcks och att vi på så sätt gör det möjligt att tryggt och smidigt arbetspendla och sköta ärenden. En ekonomi som fungerar så normalt som möjligt är den bästa tillväxt- och sysselsättningspolitiken.
Regeringens skattebeslut når däremot inte ända fram. Detta gäller såväl elskatten som arbetslöshetsfällorna.
E-handelns och distanshandelns globala natur har förändrat handelns verksamhetsförutsättningar märkbart. Regeringen sänkte elskatten för industrin, men hela tjänstesektorn och handeln som utgör dess största bransch lämnades utanför beslutet.
”Den inhemska handelns orättvisa konkurrenssituation i en internationell jämförelse framträder nu ännu mer. En stegvis sänkning av handelns elskatt till samma nivå som industrins skulle förbättra handelsbranschens internationella kostnadskonkurrenskraft betydligt och dess möjligheter att konkurrera med Amazon som är här för att erövra Norden eller kinesiska billigvarugiganter”, konstaterar Mari Kiviniemi, verkställande direktör för Finsk handel.
”En sänkning av dagvårdsavgifterna löser inte problemet med de flitfällor som pinar handeln. Då beskattningen av förvärvsinkomsterna inte lättas, blir inte heller incitamenten för att arbeta bättre. Budgetens skattelösningar stöder inte i tillräcklig utsträckning konsumenternas köpkraft och därigenom de privata konsumenttjänsterna”, poängterar Kiviniemi.
Även de beslut som fattats för att förbättra sysselsättningen lämnar en del övrigt att önska. Regeringens mål är 31 000–36 000 nya sysselsatta fram till år 2029. Åtgärderna är i viss mån steg i rätt riktning, men handeln är orolig för att sysselsättningsåtgärderna är för långsamma och anser att de är otillräckliga i sin helhet sett till den ekonomiska situationen.
”Alla åtgärder som går till fortsatt beredning och lagprojekt som gäller arbetslivet bör ha en beräkningsbar positiv sysselsättningseffekt. Av denna anledning bör sådana arbetslagstiftningsprojekt som i praktiken höjer rekryteringströskeln, ökar företagens administrativa byråkrati eller kostnader inte förverkligas eftersom de gör det ännu svårare att uppnå sysselsättningsmålet”, säger Kiviniemi.
Finansieringen av EU:s återhämtningsverktyg bör göras branschneutralt
Handeln sysselsätter närmare 300 000 finländare och nya arbetsplatser har under de senaste åren framför allt uppstått i servicebranscherna. Det är därför viktigt att konkurrenskraften hos aktörerna inom handeln beaktas parallellt med övriga branscher.
”För EU:s återhämtningsverktyg är det absolut nödvändigt att finansieringen riktas branschneutralt. Det finns mycket potential för modernisering, elektrifiering och digitalisering även inom handeln och övriga tjänster”, säger Kiviniemi avslutningsvis.
Mer information: Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi
Finsk Handel representerar handeln, den största branschen inom näringslivet. Handeln sysselsätter cirka 300 000 personer i Finland. Finsk Handel har cirka 7 000 medlemsföretag och representerar både detalj- och partiaffärer inom näringspolitiken och intressebevakningen på arbetsmarknaden.
