Digitala köp ökade med mer än en femtedel i Finland – den inhemska näthandeln tog över marknaden

Pandemin styrde konsumenter permanent till digitala kanaler i hela världen, säger Finsk Handels färska undersökning om digital handel. När fysiska butiker och olika konsumenttjänster stängdes, växte handeln endast digitalt i många länder. I Kina, världens största näthandelsmarknad, förutspås den digitala handeln i år att stå för över hälften av all detaljhandel. I Storbritannien, föregångaren inom digital handel i Europa, ökade näthandelns andel av all detaljhandel till knappt 30 procent.

I Finland står den inhemska digitala handeln för en betydligt blygsammare andel av all detaljhandel, uppskattningsvis bara drygt 8 procent. Digitala köp är emellertid betydligt vanligare, eftersom en stor del av inköpen på nätet, cirka 36 procent, görs i utländska nätbutiker.

”Trots att en stor del av köpen är gränsöverskridande handel, har andelen utländska order minskat tydligt under de senaste två åren, även från Kina. Den inhemska handeln har utvecklats och tagit över marknaden”, säger Jaana Kurjenoja, chefsekonom på Finsk Handel om utvecklingen på senare tid.

Digitala köp av detaljhandelsvaror ökade i fjol med 22 procent, vilket är en rekordtakt för 2010-talet. Värdet på gränsöverskridande köp ökade med cirka 10 och på inhemska köp med hela 30 procent. Sammanlagt nådde nettovärdet* på både utländska och inhemska digitala köp 5,1 miljarder euro.

Även näthandeln med dagligvaror ökade på ett år till en nivå som Kurjenoja tidigare förutspådde att skulle ta tre, fyra år att nå. Näthandelns andel när det gäller dagligvaror hoppade på ett år från 0,6 till två procent.

Nätet etableras som köpkanal

Under förra året blev digitala köp ett etablerat sätt för många konsumenter. Av dem som använde nätet under de tre sista månaderna gjorde hela 73 procent också digitala köp, då andelen förra året var 65 procent. Förutom dagligvaror köptes särskilt böcker, inredningsartiklar, hushållsapparater, bruksföremål för hemmet, kosmetika och djurartiklar allt oftare på nätet – och ofta också för första gången.

Konsumenternas uppfattning om sig själva som digitala köpare förändrades också under coronaåret. Efter coronavåren och -sommaren, hösten 2020, uppskattade hela 42 procent av vuxna nätanvändare att deras inköp tydligt kommer att betonas mot näthandeln under de kommande åren. I januari, strax innan pandemin bröt ut, uppskattade bara 35 procent detta.

Trots att många av oss efter att pandemin lättar kommer att åter bli kunder i fysiska butiker, till exempel mat- eller klädaffärer, kommer det inte att ske en återgång till det tidigare.

”De permanent förändrade sätten att arbeta och vanan att köpa på nätet under pandemin stödjer den digitala handeln även under kommande år. Samtidigt har handeln utvecklat, och fortsätter utveckla, digitala tjänster och tillgängligheten kraftigt, något som håller kvar konsumenterna i digitala kanaler”, säger Kurjenoja om framtiden.

Det gäller att utnyttja rätt tillfälle i den inhemska digitala handeln

Tillväxttakten inom näthandeln och att digitala köp etablerats i finländska konsumenters vardag ökar kraven på den digitala utvecklingen inom handeln. Nu eller aldrig är den avgörande tiden för inhemsk digital handel inne, och det gäller att satsa på att utveckla den på såväl företagsnivå som genom politiska beslut.

Därför borde satsningarna inom Finlands program för hållbar tillväxt riktas mot att utveckla den digitala handeln för att öka både kompetensen och internationaliseringen. ”För att sätta fart på utvecklingen behövs satsningar särskilt på internationaliseringen i små och medelstora företags nätbutiker”, påminner Mari Kiviniemi, verkställande direktör på Finsk Handel.

Finländska företag som stödjer sig på en stark kundupplevelse och ansvar har förutsättningar att bli framgångsrika även på den internationella marknaden samt erbjuda kunderna hållbara tjänster och produkter.

”För att dra nytta av de möjligheter som digitaliseringen medfört är det nödvändigt att satsa på kompetens inom olika utbildningsnivåer. På detta sätt förblir handeln konkurrenskraftig då den internationella konkurrens blir allt hårdare”, betonar Kiviniemi.

Inhemska butiker tog plats på listan över de bästa nätbutikerna

Finsk Handel har redan under några år låtit göra en konsumentenkät hos Kantar TNS, där kunderna bedömer de nätbutiker de använder med 11 kriterier, från prisvärdhet till leveranssätt. De inhemska nätbutikernas intåg syns även på dessa listor.

Redan nu utgör inhemska nätbutiker majoriteten av de nätbutiker som fått utmärkt omdöme, dvs. ett allmänt betyg på minst 8,5. Under den för modehandeln mycket svåra tiden är hela tre av de 15 nätbutiker som finländarna anser vara bäst inhemska specialbutiker inom mode – Varusteleka, Nosh och Nansoshop – och två är starka säljare av idrottsmode, Scandinavian Outdoor och Partioaitta. Många av de nätbutiker som nått listan över de bästa har varit med nästan varje år, som Varusteleka som finns i topp tre. De fem nätbutiker som fick det högsta allmänna betyget var Gudrun Sjödén, Varusteleka, Finnish Design Shop, Nosh och Thomann.

”De finländska nätbutiker som bedömts vara bäst har ofta egna produkter och varumärken som de använder för att profilera sig och skilja sig från konkurrenterna. Med hjälp av dem kan de skapa en kvalitetsuppfattning, och det går inte att konkurrera med internationella jättar bara med priset”, säger Kurjenoja om resultaten.

*Siffran inkluderar inte moms och returneringar har beaktats i den. Siffran inkluderar inte heller tjänster, som resebiljetter, hotell eller restaurang- och kafébeställningar, digital innehåll som laddas ned, bil- eller båthandel eller bränslen.

Bilaga:

eCommerce Finland 2021 (på finska)

Nedladdningsbara bilagor för inloggade medlemsföretag:

eCommerce Finland 2021 / för medlemmarOmdömen om nätbutiker 2021 / för medlemmar (på finska)

Mer information:

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi

Näthandelsutredningen baserar sig bland annat på omsättningsstatistik hos olika länders statistikmyndigheter, rapporter från Statista, databaser och en internationell konsumentundersökning, material från eMarketer, Finsk Handels egna uppföljningsdata och undersökningar samt konsumentundersökningar gjorda av Kantar TNS. Det sista kapitlet, som handlar om de största nätbutikerna som säljer till Finland och som konsumenterna bedömer vara bäst, baserar sig uteslutande på en konsumentundersökning planerad av Finsk Handel och genomförd av Kantar TNS. En mer detaljerad källförteckning återfinns i bilagan.