Handelns budskap till regeringens halvårsbudget: lösningar som stöder köpkraft, incitament för en grön övergång och fart på lokalt avtalande

Det gångna coronaåret har visat vilken betydande roll den inhemska efterfrågan och handelsbranschen har för Finlands ekonomi och sysselsättning.

”Även i ekonomins anpassningsskede bör man ombesörja konsumenternas köpkraft, eftersom man på så sätt säkerställer den ekonomiska tillväxten och branschens arbetsplatser även i fortsättningen. Samtidigt dämpas de negativa effekterna av coronapandemin på servicesektorn”, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Skattelättnader för arbete på alla inkomstnivåer är ett väsentligt sätt att dämpa skattekilen som återkommer inom konsumenttjänsterna. Den mångfaldiga skattekilen höjer priserna på tjänster och konsumentprodukter som säljs i Finland och minskar köpkraften. Köpkraften har en betydande styrningsroll till exempel då konsumenten väljer mellan asiatisk billig näthandel och inhemsk högkvalitativ näthandel. Den inhemska digitala handeln har tagit över marknader från den utländska näthandeln under coronaåret. Att ombesörja köpkraften stöder denna trends fortsättning.

Hushållsavdraget för privathushåll stöder även privat konsumtion i stor utsträckning.

”En utökning av andelen arbete som är avdragbar inom hushållsavdraget från 40 procent till 60 procent samt en utökning av avdraget från 2 250 euro till 5 000 euro skulle vara en snabb och effektiv stimulansåtgärd. Detta skulle även förebygga grå ekonomi samt sätta fart på byggnaders energieffektivitet och övergången till system med ren energi”, fortsätter Kiviniemi.

Mer fart på arbetet med koldioxidsnålhet genom att sänka elskatten för servicebranscherna

Det mest centrala sättet att sätta fart på handelns och övriga servicebranschers gröna övergång är att sänka elskatten för servicebranscherna till samma nivå som industrin.

”Detta skulle främja elektrifieringen inom handeln, inverka avsevärt på klimatavtrycket och möjliggöra att klimatneutralitetsmålen nås senast år 2035. Detta skulle också förbättra konkurrenskraften för finländsk handel i den hårda internationella konkurrensen. I nuläget betalar servicebranscherna över 40 gånger mer i elskatt jämfört med industrin”, summerar Kiviniemi.

Finlands koldioxidneutrala mål kan inte nås om inte alla kostnadseffektiva produktionsställen för förnybar energi tas i bruk. Handeln har fortfarande mycket outnyttjad tak- och markyta som skulle kunna användas för produktion av förnybar energi. En höjning av skatteskyldighetsgränsen för förnybar el inom småskalig produktion inom ramen för EU:s bestämmelser om statsstöd skulle påskynda de koldioxidneutrala målen inom handelsbranschen.

Lokala avtal påskyndar sysselsättningsmålet

Ett konkret sätt att nå regeringens sysselsättningsmål som snabbt kan tas i bruk är främjande av lokala avtal. Coronapandemin har framhävt behovet av att hitta företagsspecifika lösningar även i frågor som gäller personal. Situationen för handelsbranschens företag växlar kraftigt bland annat enligt pandemins effekter, konjunkturer, kundbehov och konkurrenssituationen. En ökning av avtalsmöjligheterna förbättrar företagens konkurrenskraft genom att öka flexibiliteten, samarbetet mellan företaget och personalen och därmed produktiviteten och även sysselsättningen.

Ett effektivt främjande av lokalt avtalande förutsätter beslut av regeringen om att ändra arbetslagstiftningens tvingande bestämmelser så att man kan avtala annorlunda om dem direkt i företagen.

”Ett lagstiftningsförsök bör göras om företagsspecifikt avtalande, där man möjliggör lokala avtal om höjningsdelen för söndagsarbete inom fackhandeln som en corona-exit-stödåtgärd. På basis av försöket kan man utvärdera effekterna på företagets konkurrenskraft och sysselsättning”, föreslår Kiviniemi.

Mer information: Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi(at)kauppa.fi