Finland är en av världens ledande second hand-marknader

Cirka 60 procent av finländarna har köpt begagnade produkter under det senaste året. Ännu i fjol var de finländska konsumenterna världens mest flitiga köpare av begagnade produkter. I år har britterna och schweizarna passerat nätt och jämnt, och amerikanerna och indierna har kommit riktigt nära.

I en ny undersökning uppskattade Finsk Handel den totala marknadsstorleken för den så kallade cirkulära handeln till cirka 895 miljoner euro, varav en femtedel består av traditionell försäljning på loppmarknader, en annan femtedel av butikers och nätbutikers försäljning och cirka 60 procent av näthandel mellan konsumenter via nätplattformar.

”Majoriteten av den cirkulära handeln är second hand-inköp, men en växande andel är outlet- eller sekundärförsäljning av butiker, där produkterna som säljs – till exempel returnerade, något defekta eller osålda – annars skulle behöva kasseras”, förklarar chefsekonom Jaana Kurjenoja vid Finsk Handel.

Mode har blivit den största kategorin inom näthandeln mellan konsumenter

Näthandeln mellan konsumenter har nästan fördubblats sedan år 2015, då Finsk Handel för första gången studerade storleken på näthandeln mellan konsumenter i ett samarbetsprojekt med Tammerfors universitet*. Vid den tiden var hemelektronik den största produktkategorin inom näthandeln mellan konsumenter.

Nu har den största produktkategorin blivit mode, som har vuxit med så mycket som 144 procent på åtta år. Tillväxten hos handeln med mode har drivits av ökad konkurrens på hela second hand-marknaden.

”Vid sidan av de traditionella plattformarna som också säljer mode, såsom tori.fi eller eBay, har det inom näthandeln mellan konsumenter kommit inhemska och internationella plattformar samt second hand-butiker och -nätbutiker som enbart fokuserar på mode”, beskriver Kurjenoja marknadens utveckling.

Plattformar som fokuserar på mode, såsom norska tise.com, svenska sellpy.fi och finska second hand-butiken relove.fi, har ökat antalet besök på sina webbplatser med tresiffriga procenttal från början av året.

Att spara pengar är det starkaste köpmotivet i näthandeln mellan konsumenter

Den främsta anledningen till köp mellan konsumenter är att spara pengar, och mer än 80 procent av kunderna känner att de har gjort förmånliga och prisvärda inköp från andra konsumenter. För säljare är det att tjäna pengar dock inte en ledande drivkraft inom näthandeln mellan konsumenter. Framför allt vill de bli av med onödiga saker, och att slänga dem känns inte rätt.

”De flesta av säljarna kände dock att de hade gynnats ekonomiskt. Således stöder den ekonomiska fördelen naturligtvis försäljningsbeslutet, snarare än att varan bara skulle doneras eller föras till återvinning. Framtida ekonomiska fördelar kan uppmuntra till inköp av hållbara produkter som nya”, förmodar Kurjenoja.

Även om både köpare och säljare uppfattar handeln mellan konsumenter som positiv, har de också farhågor. Mer än hälften av både köpare och säljare är rädda för potentiella bluffar och till och med bedrägerier. Köpare är också rädda för att produkterna inte uppfyller deras förväntningar. Säljarna är å andra sidan oroade över att de potentiella köparna inte är sådana som de önskat.

”Oron och rädslan gällande näthandeln mellan konsumenter är i själva verket en stor möjlighet och fördel för företagen på second hand-marknaden. Till skillnad från handeln mellan konsumenterna regleras företagens verksamhet till exempel av bestämmelser kring konsumentskydd och betalning”, påpekar Kurjenoja.

Köpare av second hand-mode returnerar klädesköp oftare än andra

Även om viljan att agera ansvarsfullt ofta är ett motiv för second hand-köp, återspeglas det inte alltid i köpbeteendet hos kunder som köper second hand-mode.

”Second hand-köparnas sätt att köpa kläder liknar ibland köpstigen vid snabbmode”, sammanfattar Kurjenoja undersökningens observationer.

Köpare av second hand-mode söker sig mer till erbjudanden och gör fler impulsköp än andra. Upp till en femtedel av dem erkänner att de ofta köper kläder – nya eller begagnade – som de aldrig ens använder. De returnerar också digitala klädesköp oftare: medan ungefär en fjärdedel av alla digitala klädesköpare returnerar sina nätköp, returnerar upp till 36 procent av second hand-köparna sina nätköp.

Företag inom handeln spelar en nyckelroll för att påskynda den gröna omställningen

De nya ekosystemen och partnerskapen som bildas inom handeln i och med den cirkulära ekonomin skapar innovationer, hållbar tillväxt och ett unikt tjänsteutbud, men detta sker inte av sig själv.

”FUI-finansiering riktad till företag inom handeln skulle utveckla den cirkulära ekonomin och påskynda den gröna omställningen ytterligare”, säger Mari Kiviniemi, vd för Finsk Handel.

Att förstå och vägleda kunden spelar en viktig roll för att påskynda den gröna omställningen. Företagen inom handeln har den bästa informationen om konsumenternas köpbeteende samt den största kontaktytan med olika aktörer inom samhället.

”I praktiken möjliggör företag inom handeln den gröna omställningen med sitt utbud av varor och tjänster, liksom sin förmåga att lyssna på och hjälpa kunden”, påminner Kiviniemi.

De föränderliga sätten att handla och köpa är aktuella akademiska forskningsämnen även internationellt. Tillväxten av handeln mellan konsumenter och de affärsmöjligheter som den medför för företag är ett viktigt ämne för utvecklingen av den inhemska handeln.

”Det är mycket värdefullt att Finsk Handel och Tammerfors universitet gemensamt kan bygga forskningsprojekt som både gynnar företag och den akademiska forskningen och undervisningen”, säger Mika Yrjölä, universitetslektor vid Tammerfors universitet.

Bilaga: Cirkulär handel som fenomen och den cirkulära handelns marknad i Finland (på finska)

Mer information:

Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi

Mari Kiviniemi, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 050 511 3189, mari.kiviniemi@kauppa.fi

*Finsk Handels och Tammerfors universitets gemensamma projekt, forskningsgruppen för kundorienterad marknadsföring, gäller näthandeln mellan konsumenter. Universitetslektor Mika Yrjölä och chefsekonom Jaana Kurjenoja utformade en konsumentenkät som fördjupar sig i näthandeln mellan konsumenter. Datainsamlingen utfördes av Kantar TNS i juni 2023. Konsumentenkätens urval var 3 095 vuxna från Fasta Finland.