Handelns vändning mot tillväxt flyttas till nästa år
Enligt en prognos från Finsk Handel börjar tillväxten inom handeln synas först nästa år, då både konsumenter och kundföretag inom partihandeln håller sig försiktiga i och med de geopolitiska vändningarna. Den ökande köpkraften börjar så småningom också synas i detaljhandelns försäljning, trots att den försvagade sysselsättningssituationen har ökat konsumenternas försiktighet. Dock fortsätter sysselsättningen att sjunka inom handeln, den överlägset största sysselsättaren inom privata sektorn. De politiska beslutsfattarna bör komma ihåg att det är svårt att åstadkomma en betydande tillväxt av sysselsättningen utan livskraftig handel och andra servicebranscher.
Ännu i början av året förutspåddes en vändning i handeln för i år. Då förväntades det att tillväxten av köpkraften, som stöds av den avtagande inflationen och sjunkande räntenivån, skulle synas även i försäljningen inom detaljhandeln och partihandeln som betjänar konsumentbranscherna. Inom den tekniska partihandeln förväntades orderingången i sin tur öka, särskilt i takt med att industriella investeringar ökade och bostadsbyggandet nådde sin bottennivå.
Trots att finländarnas köpkraft har fått ett lyft, har fluktuationer i tullpolitiken, situationen som blossat upp i Mellanöstern på nytt och den försvagade sysselsättningen skapat ny osäkerhet om framtiden. Inte ens vädret har gynnat handeln.
”Vårens och försommarens kyla och regn tärde på försäljningen inom både dagligvaruhandeln och fackhandeln. Säsongsprodukter har tvingats säljas med förtida reor för att den kommande säsongen ska få plats i butikerna, vilket försvagar lönsamheten i synnerhet för små fackbutiker”, beskriver Jaana Kurjenoja, chefsekonom hos Finsk Handel, vårens utveckling.
Enligt Finsk Handels prognos förväntas detaljhandelns försäljningsvolym* minska ytterligare i år, men öka med cirka en procent nästa år.
”Även om vändningen inom detaljhandeln skjuts upp har den inte återkallats. Osäkerheten som pågått länge bland konsumenterna försvinner inte på ett ögonblick, men den förbättrade köpkraften börjar ändå så småningom synas även i handeln”, försäkrar Kurjenoja.
För företag inom handeln möjliggör den sänkta räntenivån att planerade investeringar kan genomföras, vilket i slutändan förbättrar produktiviteten och handelns internationella konkurrenskraft.
Omvälvningen i handeln, konjunkturen och den internationella konkurrensen minskar sysselsättningen
Den internationella och inhemska konkurrensen inom såväl parti- som detaljhandeln har ökat behovet av att effektivisera verksamheterna och att skära ned på kostnaderna. För att öka produktiviteten har man strävat efter att i synnerhet utnyttja data och påskynda utvecklingen av artificiell intelligens och digitalisering samt automatisering. Utvecklingen återspeglas i antalet sysselsatta inom detaljhandeln, som har minskat sedan 2011 enligt den rådande trenden.
”Förutom den långsiktiga utvecklingen påverkas sysselsättningen inom handeln för närvarande naturligtvis även av det svaga konjunkturläget. Under det första halvåret minskade antalet arbetstimmar inom detaljhandeln med över 12 procent och inom partihandeln med fyra procent jämfört med i fjol”, berättar Kurjenoja.
Enligt en prognos från Finsk Handel kommer sysselsättningen inom detaljhandeln att minska från 2024 till 2026 med cirka fem procent, dvs. med nästan 8 000 sysselsatta. Minskningen kommer framför allt att synas i uppgifter på verkställande nivå samt i stödfunktioner som behövs mindre än tidigare på grund av bättre utnyttjande av data, digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens.
”Handeln är dock även i fortsättningen den överlägset största sysselsättaren inom företagssektorn, och därför påverkas sysselsättningen inom hela den privata sektorn av sysselsättningstrenden inom handeln. Det är bra att de politiska beslutsfattarna som planerar skatte- och näringspolitiken förstår detta”, påminner Kari Luoto, vd för Finsk Handel.
Hållbar ekonomisk tillväxt grundar sig främst på tjänster
Samtidigt som Finlands varuexport har utvecklats långsamt och exportmarknader förlorats, har serviceexporten ökat. Trots detta identifieras inte servicebranschernas roll som drivkraften för tillväxt. För att stödja tillväxten bör näringspolitiken och den ekonomiska politiken fokusera mer på servicebranschernas verksamhetsförutsättningar och tjänsternas internationella konkurrenskraft än vad den gör för närvarande.
”Till exempel skulle fack- och partihandeln behöva mer stöd för immateriella investeringar, utvecklingen av digitaliseringen och de första stegen i internationaliseringen”, listar Luoto.
Finsk Handel anser att Finland inte har gjort tillräckligt starkt påverkansarbete på EU-nivå för att skapa jämlika konkurrensförutsättningar bland annat med den kinesiska lågprishandeln. Inte heller i Finland har man vidtagit nödvändiga åtgärder, såsom intensifierad övervakning av beställningar från Kina för att främja säkerheten och efterlevnaden av regler.
Man har inte heller varit tillräckligt beslutsam när det gäller att effektivisera marknadens verksamhet – till exempel genom att avreglera försäljningen av viner med en alkoholhalt på högst 15 procent och ett bredare utbud av receptfria läkemedel. Höjningen av den allmänna mervärdesskattesatsen som trädde i kraft förra hösten försvagade å sin sida verksamhetsförutsättningarna för den inhemska fack- och bruksvaruhandeln, som redan har svårigheter.
”Den begynnande tillväxten inom konsumenttjänsterna bör nu stödjas med en skattepolitik som stärker köpkraften och arbetet i Finland, och inte fatta beslut som höjer priset på inhemskt arbete och minskar köpkraften”, betonar Luoto.
Bilaga: Handelns utsikter II 2025 (bara på finska)
Kaupan näkymät II 2025 eLiiteMer information:
Kari Luoto, verkställande direktör, Finsk Handel, tfn 0400 688 708, kari.luoto@kauppa.fi
Jaana Kurjenoja, chefsekonom, Finsk Handel, tfn 040 820 5378, jaana.kurjenoja@kauppa.fi